Att en bild säger mer än tusen ord är ett känt uttryck, att bilder talar till läsaren och innehåller väldigt mycket information som inte framkommer i ord är inget nytt. Bilden fyller många funktioner där den informerar, suggererar, pläderar och manar (Fridell, 1982, s. 12). Edwards kallar bildspråket för ett av våra allra första språk, vi börjar rita så fort vår hand kan greppa en krita, oavsett vilket modersmål vi har (Edwards, 2008, s. 93).

Den här examensuppsatsen handlar om den målinriktade och målstyrda skolan vi har i Sverige. Huvudsyftet är att ta reda på vilken betydelse elever och lärare i grundskolan anser att lärarens redogörelse för syften och mål har för elevens möjligheter att uppnå skolans mål. Vidare försöker jag undersöka i vilken mån sådan undervisning påverkar elevens inställning och prestation, fördelar och nackdelar. Jag genomförde undersökningen utifrån en kvantitativ metod som byggde på enkätstudier där femtio elever och tolv lärare från samma högstadieskola svarat på vars sin enkät. Skolan är en medelstor landsbygdsskola.

Det här är en kvalitativ studie om medarbetarskap som har genomförts på specialförlossningen på Östra sjukhuset i Göteborg. För att genomföra studien har sammanlagt sju kvalitativa intervjuer genomförts, sex med medarbetare och en med vårdenhetschefen. Metoden för att genomföra studien har utgått ifrån hermeneutiken, och jag har intagit ett interpretativt/konstruktionistiskt förhållningssätt till studien.Syftet med studien är att analysera och få kunskap kring hur intervjupersonerna på den undersökta avdelningen upplever sitt medarbetarskap, med betoning på ansvar, påverkan och delaktighet samt kompetensutveckling. Jag vill också undersöka hur chefen på avdelningen kan ge förutsättningar för ett aktivt medarbetarskap.Resultatet karakteriseras av olikheter i synsätt. I en diskussion om ansvar så finns en stark koppling till patientansvar.

Syftet med denna uppsats är att analysera hur män framställs i modebilder. Vi vill med hjälp av en kvalitativ undersökning tolka mäns yttre genom ett analysschema, som vi själva tagit fram. Genom att analysera åtta bilder ur två framstående herrmagasin i Sverige, King of Sweden och Man Magazine, kom vi fram till en framträdande bild av hur män ser ut i modebilder. Vi valde att använda oss av tidningarnas decembernummer, 2008. Denna undersökning utgjorde även en analysering av vad maskulinitet är och hur det framställs i modebilder för herrmagasin. Urvalet gjordes utifrån oss själva där vi strategiskt valde ut bilderna, och vilka tidningar vi ansåg vara ledande på den svenska marknaden.

Uppsatsen behandlar 3:s etablering på den svenska marknaden för mobila teletjänster. För att kunna analysera detta har jag kombinerat empiri med vald teori. Den insamlade primärdatan består av telefonintervjuer med beslutsfattande personer på såväl 3 som andra konkurrerande företag och institutioner. Teoriavsnittet är uppdelat i två huvuddelar - pris- och spelteori, då marknaden karaktäriseras av ofullständig information där priset är den variabel företagen använder sig av för att konkurrera. De slutsatser som kan dras är att operatörerna historiskt sett har haft incitament att upprätthålla en oskäligt hög prisnivå för att kunna göra överavkastningar.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som inverkar på personalens relation till brukarna på ett korttidshem för flerfunktionshindrade ungdomar och unga vuxna, samt att granska hur dessa faktorer influerar varandra. Data har insamlats i huvudsak genom djupintervjuer men också utifrån ett självetnografiskt förhållningssätt. Analysmetoden som använts är Grounded Theory. Resultatet av studien visar att vårdpersonalens relation till brukarna kan kopplas till den nivå av relationell trygghet som upplevs gentemot brukarna på korttidshemmet. Den relationella tryggheten påverkas i sin tur av vårdgivarens personlighet, det upplevda relationella djupet mellan vårdgivaren och brukaren, samt graden av upplevd arbetsrelaterad stabilitet.

Medier som TV och Internet finns tillgängligt på flera områden omkring oss, vilket gör att det blir svårt att undgå dem. Eftersom TV-tittande har blivit en del av vårt vardagsliv kan den bestämma en hel del över hur vårt liv ser ut och man kanske kan säga att ?vi är vad vi tittar på?.Syftet med vårt arbete är att studera barnens förhållande till TV och Internet, som i sin tur förhoppningsvis ska ge oss en inblick i hur de ser på sig själva, dels som barn, men också som blivande tonåringar. Av den anledningen har de tilldelats begreppet Tweeners. Problemformuleringen som vi här kommer att utgå ifrån är: Varför spelar TV och Internet en så stor del i de unga människornas liv? Hur hjälper medierna till att forma deras identitet?Metoden som vi har använt oss av var den kvalitativa, eftersom vårt syfte var att få förståelse för barnens förhållande till TV och Internet.

I det här examensarbetet har jag studerat hur man kan skydda en kulturmiljö med hjälp av planinstrumentet områdesbestämmelser. Bakgrunden till arbetet: Den Östra skärgården i Karlskrona kommun består av fem bebyggda öar, där Stenshamn och Utlängan är två av dessa. Gemensamt för dem är att de utgör kulturmiljöer som bör bevaras och skyddas för framtiden. De är också utpekade som riksintresse för kulturmiljövården. För att skydda dessa föreslås, i den fördjupade översiktsplanen för Karlskrona kommun beträffande skärgården antagen 1999, att områdesbestämmelser bör upprättas.

Att svenska medier hotas blir allt vanligare. Denna undersökning syftar till att diskutera omfattningen av hot mot journalister och beskriva hotens karaktär genom att lyssna till journalisternas egna erfarenheter. Undersökningen är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer med sex verksamma journalister, varav tre har redaktionellt ansvar. Vi har besökt ett antal redaktioner som har erfarenhet av hot och vänt oss till vissa nyckelpersoner. Utifrån syftet har vi formulerat följande frågeställningar:Vilka uttryck tar sig hoten mot lokaltidningsredaktioner och enskilda medarbetare?Finns det en handlingsplan på redaktionerna när medarbetare hotas? Hur ser den i så fall ut?Vad anser de enskilda journalisterna att hot får för konsekvenser för det journalistiska arbetssättet och ? i förlängningen ? även demokratin?Vår forskningsfråga blir således: om, och i så fall varför, journalister på lokaltidningar uppfattar att olika typ av direkta hot mot dem ökat och vilka konsekvenser journalisterna anser att detta kan ha för deras yrkesutövning.Resultatet av studien visar att alla respondenter har fått hot och trakasserier riktade mot sig och/eller redaktionen.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som inverkar på personalens relation till brukarna på ett korttidshem för flerfunktionshindrade ungdomar och unga vuxna, samt att granska hur dessa faktorer influerar varandra. Data har insamlats i huvudsak genom djupintervjuer men också utifrån ett självetnografiskt förhållningssätt. Analysmetoden som använts är Grounded Theory. Resultatet av studien visar att vårdpersonalens relation till brukarna kan kopplas till den nivå av relationell trygghet som upplevs gentemot brukarna på korttidshemmet. Den relationella tryggheten påverkas i sin tur av vårdgivarens personlighet, det upplevda relationella djupet mellan vårdgivaren och brukaren, samt graden av upplevd arbetsrelaterad stabilitet.

Resultatet av undersökningen visar att ungdomarna i fokusgrupperna såg sina socialt utsattastadsdelar som segregerade och trista miljonprogramsområden och å andra sidan farliga och ibland spännande förorter. Man hade högt ställda förväntningar på polisen som denna oftastinte lyckades leva upp till. Polisen betraktades istället som oengagerad, provocerande ochibland direkt kränkande. Ungdomarnas föreställningar var ständigt mål för intrycksstyrning och kontroll av kamratgruppen men också av polisens agerande i interaktionen med ungdomarna(jfr. Heidegren & Wästerfors 2008, s.

Titel: Sponsring till vilken nytta- för filantropi eller PR? Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Elin Jacksson och Elin Åkerblom Handledare: Agneta Sundström Datum: 2015 - Juni  Syfte: Syftet är att skapa ökad förståelse för företagens arbete med sponsring, vad som motiverar dem och vilken nytta arbetet bidrar till. Metod: Uppsatsen har kvalitativ metod och komparativ design som omfattar tio semistrukturerade intervjuer riktade mot tio företag som marknadsför ett sponsorarbete på idrottsarenor. Data har sammanställts genom att infoga nyckelord i en tabell som sedan ligger till grund för analys där teoretiskt stöd finns från vetenskapliga artiklar. Resultat & slutsats: Företag arbetar med sponsring i huvudsak för att bidra till samhällsnytta samtidigt som företagen marknadsförs, de använder sponsring både för att skapa nytta för samhället och nytta för företaget. Vi har funnit att företagen befinner sig i utvecklingsfas där vikten nu är att samarbeta och kräva något tillbaka från de organisationer som erhåller stöd. Förslag till fortsatt forskning: Vi föreslår fler studier som studerar den utvecklingsfas företag befinner sig inom och om samarbetsavtal är effektivare än sponsoravtal, om företagens arbete för hållbart samhälle uppfattas som mer trovärdigt med samarbetsavtal än med sponsoravtal. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till att ge ökad förståelse för företagens sponsorarbete och visar att samhällsnyttan är det som motiverar till sponsorarbete. Vi har funnit att företagen befinner sig i en utveckling där största vikten av sponsoravtal bygger på samarbete där sponsorstagaren förväntas motprestera för att erhålla stöd. Nyckelord: CSR, Filantropi, Sponsring, PR, Samhällsnytta, Image.

AbstractElisabeth LarssonDen skenbara normbrytaren ? en studie av fyra svenska bilderböckerUV5002 Ht 2011I förskolans uppdrag ingår att motverka stereotypa genusnormer, vilket även innefattar att oreflekteratpresentera sådana via litteratur skriven för barn. Genom att uppmärksamma barnlitteratur somskapare och upprätthållare av genusstereotyper och genusnormer kan detta medvetandegöras ochdärmed bemötas.Är bilderböcker för barn bärare av genusnormer eller är de objektiva och fria från dylika värderingar?Med den frågeställningen som utgångspunkt tar föreliggande uppsats sig an Pija Lindenbaumsbilderböcker Gittan och gråvargarna, Gittan och älgbrorsorna, Lill-Zlatan och morbror raringsamt Kenta och barbisarna för att undersöka huruvida dessa motverkar eller cementerar rådandesyn på kön och genus.Studien tar avstamp i ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv, då man inom denna riktningfokuserar på de normer och ramar som styr formandet av sociala genusstrukturer, vilket är engrundläggande del i föreliggande studie.Studien bygger på Maria Nikolajevas förslag till analysverktyg, vilka fokuserar på hur genusframställs i bilderböcker riktade till barn.Analysen visar att samtliga studerade verk är bärare av genusvärderingar som inte ligger i linjemed dem som förskolan förväntas förmedla, trots att verken till ytan sett marknadsför sig som genusmedvetna.Studien har relevans för aktiva inom pedagogisk verksamhet för yngre barn då den fokuserar påhur sagda verk inverkar på en yngre publik. Studien kan även med fördel läsas av litteratur- och genusvetaredå dessa ämnen intar en framträdande roll i tidigare nämnda undersökning..

Bakgrund: Att kostbehandlingar utförs är först och främst patientens eget ansvar. Dietister arbetar därför med att stödja egenvården och ge råd vid oklarheter. Många dietister använder hjälpmedel för att kunna underlätta patientens vardag, men inga kända studier innan denna har undersökt hur dietister ser på möjligheten att använda mobilapplikationer som hjälpmedel för egenvård.Syfte: Syftet med studien var att undersöka yrkesaktiva svenska dietisters syn på mobilapplikationer som hjälpmedel för patienters egenvård. Samt om synen varierar med dietisternas ålder och arbetsplats.Metod: En webbenkät skickades ut via e-post till svenska dietister. Urvalet gjordes genom Dietisternas Riksförbunds (DRF) medlemsregister.

SAMMANFATTNINGIntroduktion: Studier har visat att kostfibrer har många hälsofördelar. Vete, råg och korn är fiberrika cerealier som måste undvikas i en glutenfri kost. Tidigare undersökningar har visat att personer med celiaki har haft ett lågt fiberintag, men det saknas aktuella svenska studier inom detta område. Dessutom finns i författarnas kännedom inga studier som behandlar uppfattningar om fibrer hos personer med celiaki.Syfte: Att undersöka fiberintag hos personer med celiaki i Sverige, de huvudsakliga fiberkällorna i deras kost samt deras uppfattning om fiberintag i en glutenfri kost.Metod: Tre dagars kostregistrering (39 deltagare) samt en kompletterande enkät (37 deltagare). Deltagarna i undersökningen var personer mellan 18-80 år med diagnostiserad celiaki, men utan andra matrelaterade intoleranser eller allergier.Resultat: Deltagarnas kostfiberintag var 19,0 gram per dag på gruppnivå, vilket var i nivå med en nationell svensk kostundersökning från 2010-11.