Riksteatern is a Swedish movement which was formed during the 1930s. The movement now consists of 230 local societies and had 545 000 visitors last year. The purpose of this thesis is to investigate how a movement, mainly financed by the Swedish government, is run. To be able to understand this, the theories of Pierre Bourdieu are used together with organizational theories. The empirics are collected mainly by semi-structured interviews made with employees at Riksteatern.

AbstractThe purpose of this thesis is to examine if performing art is a good medium to convey human rights.To make this examination Riksteatern, The National Touring Theater of Sweden has been used as anexample. To bring more depth to the thesis and to be able to answer whether performing art is agood medium to convey human rights Riksteatern´s work with human rights has been examined andalso what kind of responsibility Riksteatern think they have to communicate human rights. Toanswer the questions the thesis have investigated Riksteaterns policy documents, webpage, differentprojects and performing arts performances. Moreover interviews with five employees at Riksteaternhas also been used to answer the questions. Different theories regarding theater, culture and learninghave been used to highlight what purpose art and culture has and to see what kind of qualitiesperforming arts has when it comes to convey human rights.

Kraftiga minskningar av offentliga stöd till kulturfälten har idag resulterat i att intresset för det ekonomiska perspektivet inom kultur ökat, och förändrat synen på ekonomins roll inom kultur. Allt fler kulturverksamheter har börjat tillämpa metoder från det privata näringslivet. En av dessa kulturverksamheter är Riksteatern, som under åren 2006-2008 genomförde en helomfattande omorganisation där ordet kvalitet stod i fokus. För att kunna genomdriva en organisatorisk kvalitetsförbättring tog Riksteatern hjälp av ett koncept som främst använts inom näringslivet. Detta koncept går under namnet totalkvalitetsstyrning översatt från engelskans Total Quality Management (TQM) och handlar bland annat om att skapa en helhets syn på verksamheten i syfte att minska kostnader, osäkerheter och samtidigt förbättra kvaliteten.Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva och förklara konsekvenserna av att använda TQM i Riksteaterns omorganisation som påbörjades 2007.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur organisationen Riksteatern förankrar sina mål i verksamheten och hur dessa implementeras i medarbetarnas vardag. Studien har en kvalitativ ansats och en fallstudie genomfördes på Riksteatern. Ett flertal intervjuer gjordes med nyckelpersoner inom organisationen. Informationen från dessa intervjuer analyserades sedan utifrån den teoretiska referensramen som innehåller teorier om målstyrning och organisationskultur. Resultatet visade att Riksteaterns målsättning är diffus och svårtolkad.

Bakgrund: Globalisering och tekniska förändringar har gjort att nya kulturuttryck har vuxit fram och möjliggjorts genom exempelvis Internet. Dessa nya uttryck präglas av interaktion och deltagande. Institutionerna har traditionellt skapat värde genom presenterande kulturförmedling. Genom denna utveckling har kulturinstitutionerna fått en ökad konkurrens.Det framkommer vidare att kulturorganisationerna har nya ekonomiska förutsättningar till vilka institutionerna måste förhålla sig. Då omvärldsförändringar har skett och nu sker, vidtar kulturinstitutionerna åtgärder för att säkra sin långsiktiga överlevnad.Problemformulering: Vilka marknadsföringsfaktorer är viktiga för att Riksteatern genom medverkande kulturutbyte ska skapa mervärde, vilket ger långsiktig överlevnad?Syfte: Vad har Riksteatern för organisatoriska förutsättningar att skapa mervärde genom medverkande kulturutbyte?Metod: Studien bygger på en kvalitativ ansats där en fallstudie av Riksteatern har genomförts genom fyra intervjuer på nationell nivå samt en e-enkät med de lokala riksteaterföreningarna.Teoriområden: Organisation, Internkommunikation, Mervärde, Involvering.Resultat: Den första viktiga organisatoriska förutsättningen för att Riksteatern ska kunna skapa mervärde genom medverkande kulturutbyte är att institutionens dominerande idéer präglas av samstämmighet om att medverkande är organisationens gemensamma strategi, vilket är fallet.

Mot bakgrund av att många kulturorganisationer blivit allt mer pressade vad gäller kravet på finansiering noterade uppsatsförfattarna att flera större kulturorganisationer valt att på ett strategiskt vis vårda och bygga sitt varumärke. Då varumärken inom kultursektorn är ett relativt outforskat område intresserade sig uppsatsförfattarna för att undersöka det närmare.Frågan som uppsatsförfattarna sökte svar på var om man kan skapa ett trovärdigt varumärke, som genomsyrar hela kulturorganisationen, utan att göra intrång i den konstnärliga processen. För att finna svar på frågan valde uppsatsförfattarna att genomföra en fallstudie på Riksteatern, som ur kultursektorns perspektiv arbetat relativt länge med sitt varumärke. Syftet blev därmed att djupgående studera Riksteaterns varumärkesbyggande med utgångspunkt i den varumärkesstrategi som implementerats och se hur den mottagits inom den centrala organisationen. Detta för att öka förståelsen av varumärkesbyggande inom kultursektorn.Då forskningen inom detta område är relativt ny fanns därför endast ett fåtal teorier att tillgå därav valdes den abduktiva modellen som kunskapsmodell.

Denna studie fokuserar på sponsring inom kultursektorn utifrån den sponsrade partens perspektiv. Syftet med studien är att analysera hur aktörer inom kultursektorn går tillväga för att identifiera och attrahera potentiella sponsorer till sina verksamheter. Studien är avgränsad till sponsring inom kultursektorn i Sverige och de aktörer som undersöks är Bonniers Konsthall, Riksteatern, Skansen och Way out West. Undersökningen bygger på en flerfallstudie där intervjuer har genomförts med representanter för varje aktör. Studiens övergripande teoretiska referensram är hämtad från Managerial Theory och de koncept som används är marknadsföringskonceptet och marknadsföringsmixen.

Denna uppsats handlar om Läskommittéer som är ett initiativ vars syfte är att utveckla elevers inflytande över den repertoar som Riksteatern och länsteatrar arrangerar i Sverige. I förlängningen syftar det till att utveckla en långsiktig, hållbar modell för ökat elevinflytande över den scenkonst som produceras för barn och unga i landet, vilket i sin tur ska bidra till att öka barn och ungdomars självständighet, självkänsla, inflytande och delaktighet. De empiriska studierna har utförts genom observationer samt spontansamtal med såväl barn som teaterpersonal och pedagoger i skolan. Utgångspunkten för uppsatsen har legat i barnkonventionens artiklar, 3, 12 och 31 där barnets rätt till kultur formuleras. En ram för undersökningen är Roger Harts syn på barns delaktighet under demokratiska former.

Det här är ett examensarbete på 30 hp utfört 2012 på vid institutionen för stad och land på SLU i Ultuna. Bakgrunden är att Stockholm under flera års tid har haft en väldigt repressiv inställning gentemot fenomenet graffiti, det brukar kallas för nolltoleransen. Stadens styrande antog 2007 en skärpt klotterpolicy i vilken det fastslås att ?staden inte ska medverka till eller stödja verksamheter eller evenemang som inte klart tar avstånd från klotter, olaglig graffiti och liknande skadegörelse. Staden skall heller inte medverka till verksamheter som på något sätt kan väcka intresse för och leda till klotter, olaglig graffiti eller liknande skadegörelse.? Policyn och i synnerhet formuleringen ovan har fått utstå mycket kritik, efter att staden lagt sig i diverse kulturarrangemang med graffiti som tema.