Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de skånska kustkommunerna planerar för de kustnära områdena. Undersökningen utgår ifrån framtida exploateringar och fritidshus, erosionsrisker och havsnivåhöjningar samt länsstyrelsens rekommendationer. För att genomföra undersökningen har studien baserats på kommunernas översiktsplaner.Resultatet påvisar att kommunerna försöker förhålla sig till miljöbalkens riksintresse rörande kustzonen i största utsträckning som möjligt, dock visade det sig att några kommuner hade planeringar som inte var helt samstämmig med riksintressets villkor. Samtidigt så hänvisade kommunerna till att exploateringarna inte skulle skada kustens värde. Kommunerna menar på att fritidshusområden inte ska byggas inom kustområdet, dock finns det kommuner som planerar in sådana områden.

Trots den centrala lokaliseringen och det vackra läget vid vattnet upplevs Tullhamnen som en av Kalmar centrums baksidor. Tullhamnen kännetecknas idag av stora asfaltytor som upplåts för bilparkering och trafikstråk. All vattenkontakt i området avsätts idag för bilens ändamål - för parkering och vägar. Uppsatsen undersöker hur Tullhamnens möjligheter kan tas tillvara och utvecklas utifrån sina planeringsförutsättningar. Arbetet kretsar kring tre identitetsbärande grundförutsättningar; * Den centrumnära lokaliseringen.

Uppsatsens syfte har varit att studera hur hanteringen av riksintresset enligt 4:e kap. 1-2 §§ Miljöbalken och motsvarande tidigare regleringar har fungerat över tid i norra Bohuslän, genom att undersöka den faktiska bebyggelseutvecklingen 1976- 2013. Syftet är även att undersöka hur kommunala politiker och tjänstemän samt Länsstyrelsen ser på denna utvecklig och inför framtiden. Detta för att få en indikation om hur området skulle kunna komma vara exploaterat i framtiden. Syftet har besvarats genom följande frågeställningar:Hur har bebyggelseutvecklingen skett i kustlandskapet Norra Bohuslän 1976-2013?Hur ser kommunala politiker och tjänstemän samt Länsstyrelsen på denna utveckling?Hur ser kommunala politiker och tjänstemän samt Länsstyrelsen på lagbestämmelserna,4 kap 1-2 § MB, inför framtiden?Utgångpunkterna som denna uppsats baseras på är olika förhållningssätt som kunnat urskiljas i den litteratur som studerats.Undersökningen i uppsatsen har byggts på två innehållsanalyser, en kvantitativ som baserats dels på kartmaterial från 1976 och 2013 och dels en kvalitativ baserat på intervjuer med utvalda kommunala tjänstemän och politiker samt från Länsstyrelsen.I den kvantitativa innehållsanalysen har hela norra Bohusläns kust- och skärgårdsområde omfattandes av ca 60 kartblad av ekonomiska kartan från 1976-1977 studerats och jämförts med fastighetskartan från 2013 för att skapa en bild av hur bebyggelseutvecklingen skett.

Detta examensarbete granskar hur konflikten mellan försvaret, med inriktning på militärt flyg, och förnybar energi genom vindkraft hanteras i den fysiska planeringen. Studien bistår med faktamaterial från båda parter i konflikten i en objektiv framställning. Konflikten granskas på nationell likväl som på lokal nivå. En bakgrundsbeskrivning av försvarets förändrade roll sedan kalla kriget ges. Parallellt beskrivs lagstiftningens utveckling sedan arbetet med den fysiska riksplaneringen började på 1960-talet.

Detta arbete tar upp begreppen etik och moral samt hur etiska teorier kan användas för att analysera ett visst handlande. Både generella etiska teorier samt en etisk modell/teori, kopplade till arbetet som offentlig tjänsteman, tas upp för att se på fallstudien ur ett etiskt perspektiv. Fallstudien är en händelse som utspelade sig på Gotland under sommaren 2009. Det var ingen vanlig storm som drabbade ön i Östersjön utan en väldigt intensiv ?mediastorm?.Dåvarande landshövding Marianne Samuelsson och storföretagaren Max Hansson var de två huvudaktörerna.

Sammanfattning En bra grund är en grundläggande förutsättning för varje husbyggnation.  Den vanligaste grundläggningsmetoden är platta på mark som i sitt grundutförande kräver plant underlag. En konsekvens av rationaliserade byggmetoder har blivit att man vid grundläggning på berg spränger en plan yta att förlägga grunden på. Att spränga i berg skapar irreversibla skador. I Sotenäs kommun, en kommun belägen på Bohusläns kust, finns berg som genom sin särprägel blivit klassade som riksintresse enligt Miljöbalken. En tradition i Bohuslän är att anpassa bebyggelsen efter naturens förutsättningar, vilket bland annat resulterat i grunder byggda efter bergets formationer.

Trots den centrala lokaliseringen och det vackra läget vid vattnet upplevs Tullhamnen som en av Kalmar centrums baksidor. Tullhamnen kännetecknas idag av stora asfaltytor som upplåts för bilparkering och trafikstråk. All vattenkontakt i området avsätts idag för bilens ändamål - för parkering och vägar. Uppsatsen undersöker hur Tullhamnens möjligheter kan tas tillvara och utvecklas utifrån sina planeringsförutsättningar. Arbetet kretsar kring tre identitetsbärande grundförutsättningar; * Den centrumnära lokaliseringen. * Den närvarande kulturhistorien genom riksintresset för kulturmiljö som omfattar hela centrala Kalmar.

Vägverket är central förvaltningsmyndighet med ett samlat ansvar, sektorsansvar, för hela vägtransportsystemet. Som förvaltningsmyndighet ansvarar Vägverket för myndighetsutövning inom vägtransportsektorn samt för planering, byggande, drift och underhåll av de statliga vägarna. Vägverket är uppdelad i sju regioner, där Vägverket Region Norr omfattar Norrbotten och Västerbottens län I planering och drift och underhåll ska Vägverket Region Norr utföra samråd med olika intressenter och en av de grupperna är renägarna som har rätt till vissa markområden för renskötsel. Många renar är inblandade i trafikolyckor och det är ett problem som Vägverket Region Norr vill lösa. Sverige har idag 51 stycken samebyar som breder ut sig i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland.

Vägverket är central förvaltningsmyndighet med ett samlat ansvar, sektorsansvar, för hela vägtransportsystemet. Som förvaltningsmyndighet ansvarar Vägverket för myndighetsutövning inom vägtransportsektorn samt för planering, byggande, drift och underhåll av de statliga vägarna. Vägverket är uppdelad i sju regioner, där Vägverket Region Norr omfattar Norrbotten och Västerbottens län I planering och drift och underhåll ska Vägverket Region Norr utföra samråd med olika intressenter och en av de grupperna är renägarna som har rätt till vissa markområden för renskötsel. Många renar är inblandade i trafikolyckor och det är ett problem som Vägverket Region Norr vill lösa. Sverige har idag 51 stycken samebyar som breder ut sig i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland. Vissa landområden är särskilt viktiga för rennäringen och de är sedan 15 december, 2005 fastställda som riksintressen av Jordbruksverket.

Idag finns många nedlagda industrimiljöer som formats om för att fungera för nya ändamål. En del har övergått till att bli bostadsområden medan andra har blivit områden för handel. Gustavsbergs hamn är en del av ett historiskt industriområde för porslinstillverkning. Området ligger i Gustavsberg som är centralort i Värmdö kommun. Kommunens geografiska läge är Stockholms läns inre skärgård.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de skånska kustkommunerna planerar för de kustnära områdena. Undersökningen utgår ifrån framtida exploateringar och fritidshus, erosionsrisker och havsnivåhöjningar samt länsstyrelsens rekommendationer. För att genomföra undersökningen har studien baserats på kommunernas översiktsplaner.Resultatet påvisar att kommunerna försöker förhålla sig till miljöbalkens riksintresse rörande kustzonen i största utsträckning som möjligt, dock visade det sig att några kommuner hade planeringar som inte var helt samstämmig med riksintressets villkor. Samtidigt så hänvisade kommunerna till att exploateringarna inte skulle skada kustens värde. Kommunerna menar på att fritidshusområden inte ska byggas inom kustområdet, dock finns det kommuner som planerar in sådana områden.

Vindkraften är en snabbt växande energikälla i Sverige och hjälper till att uppnå det uppsatta målet att 50 % av den slutgiltiga energianvändningen ska vara från förnybar energi 2020. Den snabbt expanderande vindkraften kräver en god planering då en ändring av markanvändningen sker. I denna rapport synliggörs och diskuteras konflikten mellan vindkraftsetablering och skyddad natur i fjällområden med hjälp av en litteraturstudie, GIS-analys och intervjuer. Som exempel används Västerbottens och Jämtlands län. Även vindkraftsplaneringens framtid tas upp och diskuteras.

I det här examensarbetet har jag studerat hur man kan skydda en kulturmiljö med hjälp av planinstrumentet områdesbestämmelser. Bakgrunden till arbetet: Den Östra skärgården i Karlskrona kommun består av fem bebyggda öar, där Stenshamn och Utlängan är två av dessa. Gemensamt för dem är att de utgör kulturmiljöer som bör bevaras och skyddas för framtiden. De är också utpekade som riksintresse för kulturmiljövården. För att skydda dessa föreslås, i den fördjupade översiktsplanen för Karlskrona kommun beträffande skärgården antagen 1999, att områdesbestämmelser bör upprättas.

I det här examensarbetet har jag studerat hur man kan skydda en kulturmiljö med hjälp av planinstrumentet områdesbestämmelser. Bakgrunden till arbetet: Den Östra skärgården i Karlskrona kommun består av fem bebyggda öar, där Stenshamn och Utlängan är två av dessa. Gemensamt för dem är att de utgör kulturmiljöer som bör bevaras och skyddas för framtiden. De är också utpekade som riksintresse för kulturmiljövården. För att skydda dessa föreslås, i den fördjupade översiktsplanen för Karlskrona kommun beträffande skärgården antagen 1999, att områdesbestämmelser bör upprättas.

Under år 2007 köptes fastigheten Ösby 1:54 av Dipart i Linköping, dotterbolag till företaget Dipart Entreprenad AB. Fastigheten som ligger på Mariagatan 9 i Gustavsberg, befann sig redan då i ett dåligt skick. Tanken är nu att olika åtgärder skall vidtas för att huset skall, som minsta grad, erhålla en god boendestandard.Syftet med denna uppsats är att ta fram underlag som skall hjälpa fastighetsägaren att besluta om vilka åtgärder som skulle kunna vidtas och vilka åtgärder som är nödvändiga och om lägenheterna skall kvarstå som hyresrätter eller om de ska omvandlas till bostadsrätter. Med hjälp av en teknisk beskrivning på huset, en noggrann undersökning av energibehovet för huset samt studerade lagar och regler kommer fyra potentiella alternativ att granskas.Avslutningsvis kommer dessa alternativ att jämföras för att sedan kunna redovisa för deras respektive för- och nackdelar med hänsyn tagen till de tekniska, juridiska och ekonomiska förutsättningarna.Arbetet har bestått i att undersöka och uppföra en teknisk beskrivning av byggnaden där allt från grunden till fönster till taket behandlas och olika skador och brister redogörs för och en åtgärdsplan tas fram. Därefter har uppvärmningsbehovet grundligt redovisats för att på så sätt kunna uppskatta både vad det gäller drift- och energikostnader och även för att kunna avgöra vad en eventuell vinst skulle kunna bli.