Syftet med denna rapport är att beskriva vilka åtgärder som gjorts sedan Nollvisionen startade år 1997 och vilka bevisbara effekter de olika åtgärderna har gett under perioden 1998-2006. Rapporten bygger på information från Vägverket, NTF och VTI:s internetsidor. Jag använde mig även av böckerna ?Leder nollvisionen till det trafiksäkra samhället?? och ?NTF och Nollvisionen - en granskning av statligt finansierat frivilligt trafiksäkerhetsarbete?, som berört aktuellt ämne. Sedan Nollvisionen infördes år 1997 har det utförts 34 åtgärder för att förbättra trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Vårterminen 2006.

Vårterminen 2006.

Vårterminen 2006.

Höstterminen 2006.

Vårterminen 2006.

Abstract Titel: Jämställdhet i skolan ? ett arbete om pedagogers tankar kring jämställdhetsarbetet i skolan. Författare: Anders Jakobsson och Benita Reuter Handledare: Ingrid Hillborg Institution: Individ och samhälle vid Lärarhögskolan i Malmö Typ av arbete: C-uppsats, 10 p. Antal sidor: 37 sidor Tidpunkt: November ? Januari 2006/2007 Nyckelord: Genus, jämställdhet, Likabehandlingsplan, skola Syfte och frågeställningar: Syftet att ta reda på hur verksamma pedagoger ser på genusmedvetenhet i sin undervisning, vad de räknar in i begreppet genusmedveten och om de anser sig själva behöva arbeta genusmedvetet och hur de definierar ett genusmedvetet arbete. Vi har även tittat på om de är bekanta med Likabehandlingsplanen (2006:83) och om de arbetar i enighet med den. Vår utgångspunkt har varit att vi inte tror att Likabehandlingsplanen är applicerad på verksamheten i den utsträckning som lagen kräver. Frågeställningar: ? Anser pedagoger att de behöver arbeta genusmedvetet? ? Vad anser pedagoger att innebörden av att arbeta genusmedvetet är? ? Anser pedagoger att pojkar eller flickor får mest uppmärksamhet i klassrummet? ? Är Likabehandlingsplanen (2006:83) förankrad i pedagogernas arbete? Metod: Vi har använt oss av enkät och intervju som undersökningsverktyg.

In 2010 Swedish political parties used commercials broadcasted on TV for the first time in order to gain votes in a general election. In connection with the election the parties were criticized for not succeeding to formulate a story to the voters that conveyed how they wanted to change Sweden. In this paper I use central concepts from rhetoric, storytelling, postmodernism and psychology to formulate three demands each on the narrator, the story and its reception. Using the resulting image of what distinguishes a good narrator, a good story and a good reception as a starting point, I investigate to what extent the critique was justified. My findings indicate that the degree to which the commercials fulfill these demands vary greatly.

Under utövandet av sitt yrke möter allmänsjuksköterskan många patienter med DMT1 (diabetes mellitus typ 1). Enligt Carnevali (1999) leder kunskap om individens resurser och krav i det dagliga livet till en mer individuellt anpassad vård. En ökad förståelse för livskvaliteten vid DMT1 och vilka faktorer som påverkar den kan leda till ett bättre bemötande i vården. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som kan påverka livs¬kvaliteten inom olika områden hos individer med diabetes mellitus typ 1. Metoden som användes var en modell för litteraturbaserade examensarbeten av Friberg et al (2006).

Vårterminen 2006.

Denna studie går ut på att undersöka vilka mediekanaler unga förstagångsväljare använde sigav för att få politisk information innan och under riksdagsvalet 2010. Syftet är också attundersöka hur traditionella massmedier, som tidigare varit den dominerande källan förpolitisk information, står sig i relation till sociala medier i den fragmenterade medievärld vilever i idag. Den teoretiska utgångspunkten är utifrån Uses and Gratifications-teorin samttidigare forskning rörande förstagångsväljare och sociala medier. Metoddelen är kvantitativ iform av en frågeundersökning med gymnasieelever som läser sista året på gymnasiet.Datainsamlingen genomfördes i Sundsvall och Jönköping under december 2010. Resultatet visar att unga förstagångsväljare fortfarande anser att de traditionella medierna,främst TV, är de viktigaste för deras politiska information. Det framgår också i resultatet attdet politiska intresset hos unga ökar under valår.

Vårterminen 2006.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den politiska debatten kring friskolor fördes under åren 1996 och 2006 i Sveriges tre största dagstidningar. I studien undersöks även vilka argument de politiska agitatorerna använder sig av i ledar- och debattartiklar och vilka politiska skiljelinjer som kan åskådliggöras. Vidare vill uppsatsen undersöka hur den politiska diskursen påverkas av debattörernas avsikter och handlingsutrymme. Uppsatsen vilar på en kvalitativ grund där de artiklar som studerats valts ut utifrån en ämnesmässig relevans. Den hermeneutiska metoden har använts i studien för att kunna tolka det skriva på en objektiv grund.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Titel: Sportjournalistikens utveckling ? en studie om Expressens bevakning av det svenskafotbollslandslaget vid VM 1994 och 2006Författare: Jens KarlssonKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs UniversitetTermin: Vårterminen 2012Handledare: Malin SveningssonSidantal: 38, exklusive källförteckning och bilagaSyfte: Att undersöka om, och i så fall hur, sportjournalistiken har förändrats i tryckt press, vilket exemplifieras av Expressens bevakning av det svenska landslaget vid två VM-slutspel, 1994 och 2006Metod: Kombination av kvantitativ och kvalitativ textanalysMaterial: Samtliga artiklar från den tryckta upplagan av Expressen som behandlar det svenska landslaget vid VM 1994 och 2006Huvudresultat: Sportjournalistiken har i många avseenden förändrats ganska radikalt. Den har fått ett större utrymme och det skrivs betydligt fler artiklar 2006 än 1994. Antalet reportrar som bevakar det svenska landslaget är också fler. Rubriker, bilder och grafik har fått ett avsevärt större utrymme, vilket i sin tur leder till att brödtexter får ett allt mindre utrymme.