The aim of this master´s thesis is to explore how a library through it´s spatial distribution expresses, and is an expression for, a view of knowledge. This is done by an analysis of the Orkanen library at Malmö Högskola. Questions posed in this study are: What view of knowledge is mediated through the spatial system and in the shelving of books? What view of learning is expressed in the spatial distribution of functions and artefacts?The theoretical framework of this thesis has two fundamental features. One, which focuses on theories of social space, a part that is mainly influenced by the theories of space syntax.

Göran Tunström (1937 ? 2000) är en av våra viktigaste svenska författare av idag och som kanske främst förknippas med sin uppväxtort Sunne. Den värmländska hemorten har blivit litterär miljö i många av Tunströms romaner. Ökenbrevet från 1978 är den roman som min studie handlar om och den utgör i detta avseende ett undantag. Berättaren i Ökenbrevet är Jesus själv och han befinner sig, under fyrtio dygn, i den Mesopotamiska öknen utanför Jerusalem där han umgås med sig själv och stjärnorna.

Göran Tunström (1937 ? 2000) är en av våra viktigaste svenska författare av idag och som kanske främst förknippas med sin uppväxtort Sunne. Den värmländska hemorten har blivit litterär miljö i många av Tunströms romaner. Ökenbrevet från 1978 är den roman som min studie handlar om och den utgör i detta avseende ett undantag. Berättaren i Ökenbrevet är Jesus själv och han befinner sig, under fyrtio dygn, i den Mesopotamiska öknen utanför Jerusalem där han umgås med sig själv och stjärnorna.

Syfte: Syftet är att i en sekvens historielektioner fokusera spänningsfältet mellan de fyra enskilda SO-ämnena: historia, geografi, religionskunskap och samhällskunskap och ett gemensamt samlat SO-ämne.Syftet utreds genom klassrumsstudier, inom ramen för ämnesmomentet ?Första världskriget? tillhörande skolämnet historia, för att undersöka vilka kunskaper som elever uttrycker, som kan härröras till något annat skolämne, då främst de tre andra SO-ämnena, som geografi, religionskunskap eller samhällskunskap och om så är fallet fundera på betydelsen av detta.Teori: Ur ett hermeneutiskt perspektiv analyseras klassrumsobservationer och spänningsfält identifieras. För att kunna identifiera spänningsfält används Ricoeurs beskrivning av pendelrörelsen mellan två poler, där Ricoeur söker medla mellan olikheter.Metod: Klassrumsobservationer av en klass 9 i en svensk kommunal grundskola läsåret 2011/2012, där en klass har observerats under nio tillfällen under ämnesmomentet Första Världskriget inom skolämnet historia. Dessa observationer tolkas huvudsakligen med hjälp av Ricoeurs hermeneutiska kritiska hermeneutik. Resultat: De observerade eleverna använder kunskaper från andra skolämnen, främst de tre övriga SO-ämnena, geografi, religionskunskap och samhällskunskap för att skapa förståelse för Första Världskriget, ett moment inom historieämnet.

Essän är en reflektion som drivs fram av tvivel, missnöje och förhoppningar. I försöket att svara på frågan: Vad är scenografi? blir essän en beskrivning över hur min kunskap kring teaterscenografi har byggts upp. Den beskriver även min förhoppning av vad scenografen och scenografin kan bidra med i en utveckling av teatern och jag föreslår ett tillvägagångssätt.Sven-Åke Heed hänför teatern till de föreställande konsterna och låter mimesis i Aristoteles beskrivning, som en imitation av handlingar ge oss en av förutsättningarna för scenografens arbete. Konsekvenserna av detta framgår i beskrivningen av mitt arbete som scenograf.Genom en hermeneutisk rörelse mellan delar och helhet inom både scenografin och scenografens arbetsmiljö och den större helheten teaterförställningen, klarnar bilden och scenografens nödvändiga kunskaper framträder.Scenografen använder kunskaper och färdigheter från teoretisk - vetenskaplig kunskap - episteme, även om den inte har en framträdande roll i arbetet.

Den pedagogiska metoden Storyline är temat för detta examensarbete. I Storyline bygger en hel klass upp en fiktiv berättelse igångsatt av läraren. De som arbetar enligt denna metod låter de konstruktivistiska teorierna forma undervisningen. Man arbetar aktivt för att elevens förförståelse ska lockas fram, och man betraktar elevens förkunskaper som en viktig beståndsdel i sitt eget kunskapsbyggande. Detta har blivit min frågeställning: Hur lyfts elevens förförståelse fram inom Storylinemetoden och vad händer med förförståelsen?Parallellt med denna undersökning har jag gjort en konstnärlig undersökning inspirerad av Storyline.