I dag genomförs många förenklingar på revisions och redovisningsområdet för små ochmedelstora bolag. En förenkling är uppluckringen av gällande byråjävsregler iaktiebolagslagen som föreslås i regeringens slutbetänkande Revisorns skadeståndsansvarSOU 2008:79. Den innebär att små och medelstora bolag kommer att kunna anlita sammarevisionsbyrå för hjälp med grundbokföring som den byrå det anlitar för revision, så kalladekombiuppdrag. Detta är i dagsläget förbjudet enligt jävsreglerna i aktiebolagslagen. Iframtiden ska jävsreglerna helt ersättas med analysmodellen i Revisorslagen då revisorer skabedöma sin opartiskhet och självständighet (SOU 2008:79).

A1204De senaste årens redovisningsskandaler som inträffat i USA har gett upphov till ett nytt regelverk, Sarbanes-Oxley Act, som syftar till att återställa investerarnas tilltro för finansmarknaden. Sarbanes-Oxley Act gäller för alla bolag noterade på amerikansk börs och påverkar därmed svenska revisionsbolag som reviderar något av dessa bolag. Sarbanes-Oxley Act kapitel 201 anger ett förbud för ett revisionsbolag att utföra icke-revisionsrelaterade tjänster till ett bolag som revisionsbolaget samtidigt reviderar. Den nuvarande svenska Revisorslagen fastställer inte ett sådant direkt förbud. Därigenom skapas intressanta frågeställningar om eventuella konsekvenser av Sarbanes-Oxley Act kapitel 201 för svenska revisionsbolag och om det kan resultera i en ökning av revisorns oberoende i Sverige.

Den 1 januari 1999 infördes lagen om revisors anmälningsplikt vid misstanke om brott. Denna lag innebär att revisorer är skyldiga att anmäla till åklagare eller polis om styrelseledamot eller verkställande direktör kan misstänkas för något av de i lagen uppräknade brotten. Syftet med lagen är att revisorn ska bli mer inställd på granskning. En revisor som dröjer med att anmäla vid misstanke om brott, utsätter sig själv för en risk. Han/hon kan nämligen bedömas vara ansvarig för medhjälp vid bokföringsbrott och kan även, i vissa fall, vara att betrakta som gärningsman.

Examensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, 4FE03E Examensarbete Redovisning 30 hp, VT 2011Författare: Robin Lexander och Mikael ÖggesjöHandledare: Professor Sven-Olof Yrjö CollinTitel: Partnerskapets påverkan ? Vilken påverkan har revisionsbolagens ägarstruktur på revisionens kvalitet?Bakgrund: Revisorslagen (2001:883) reglerar att 75 procent av rösterna i ett revisionsbolag skall ägas av kvalificerade revisorer. Lagen innebär konkret att revisionsbolagen ägs av individer verksamma inom bolaget, och detta fenomen benämns populärt partnerskap. Forskning om revision belyser dock sällan revisionsbolagens ägande, vilket medfört att det finns en begränsad kunskap om hur revisionsarbetet påverkas av partnerskapet.Syfte: Uppsatsens syfte är att förstå och förklara hur olika aspekter i revisionsbolagens partnerskap påverkar revisionens kvalitet, för att på så sätt kunna uttala oss om vilken inverkan partnerskapet har på denna variabel. Metod: För att utreda hur partnerskapet och dess struktur påverkar revisionskvaliteten görs tre olika empiriska datainsamlingar: dokumentgranskning, intervjuer och enkätundersökning. Datan som samlas in är både kvalitativ och kvantitativ, och uppsatsen har både ett deduktivt och ett induktivt angreppssätt. Slutsats: Studiens resultat visar att partnerskapet påverkar revisionskvaliteten positivt, där en större andel partners av totalt antal anställda leder till en högre revisionskvalitet.

The independent audit function plays an important role in our modern society as it strengthens the credibility of information given out by firms. A fundamental condition for the maintenance of confidence towards the audit function is the auditor?s independence. This phenomenon has been acknowledged threw several well-known audit scandals during the last decade, including the classical Enronscandal. In the repercussions of these huge auditing scandals, governments all over the world were now founding more restrictive rules and laws about audit independence.

Revisorn skall enligt Revisorslagen arbeta utifrån god revisorssed samt vid utförandet beakta och genomföra uppdragen självständigt och opartiskt. Revisorns uppgift är att granska företagens årsredovisning, bokföring samt ledningens förvaltning och att säkerhetställa informationen. Förväntningsgapet är en effekt av att revisionen, revisorn genomför inte infriar de förväntningar intressenterna har på vad revisorn skall ansvara för och utföra vid revisionen. Förväntningsgapet inom mindre företag karaktäriseras ofta av bristfällig kommunikation eller uppkommer när företaget förväntat sig mer av rådgivning och mindre av revision.Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva vad mindre företag har för förväntningar på revisorn och revisionen samt identifiera eventuellt förekommande förväntningsgap. Visar det sig att det förekommer ett förväntningsgap kommer vi att belysa orsakerna till gapet och hur det eventuellt kan komma att minskas utifrån olika former av lösningar.

Bakgrund:På senare år har revisionsbyråernas och revisorernas arbete blivit alltmer uppmärksammat, främst på grund de senaste årens redovisningsskandaler. I samband med det började oberoendelagstiftningen att ifrågasättas och 1/1 år 2002 infördes en ny revisorslag i Sverige. Syfte:Utifrån intervjuer med revisorer på regionala och globala revisionsbyråer vill vi undersöka hur revisorns oberoende tolkas, vilken inställning byråerna har till rådgivning och kombiuppdrag, vilka hot byråerna upplever samt hur analysmodellen används och uppfattas. Avsikten är att utreda om det finns skillnader och om dessa skillnader beror på om byråerna är globala eller regionala. Problemformulering:Skillnader mellan globala och regionala revisionsbyråers uppfattning avseende: ? Hur tolkas begreppet oberoende?? Hur ser byråerna på förändringsarbetet och användningen av analysmodellen i samband med dess införande?? Vilken inställning har byråerna till revisionsnära och fristående rådgivning samt kombiuppdrag?? Vilka hot mot oberoendet, relaterade till analysmodellen, upplever byråerna? Slutsats: De globala byråerna anser att en gemensam tolkning av begreppet oberoende bör finnas, vilket de regionala inte säger något om.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns stöd för hypotesen att företagare i allmänhet upplever att den mindre revisionsbyråns revisor i högre utsträckning tillmötesgår krav och önskemål från klienten, är lättare att påverka och upplevs stå närmare klientens intresse än statens och utifrån dessa kriterier kan anses vara mindre oberoende. Detta betyder att uppsatsen utgår från företagens perspektiv. Uppsatsen bygger på ett antal uppställda frågeställningar och dessa är bland annat: Hur oberoende är en revisor enligt företagen? Stämmer det att en liten revisionsbyrå anses vara mer tillmötesgående gentemot sina klienter än en stor byrå? Föredrar företagen att anlita en stor eller en liten revisionsbyrå eller är storleken utan betydelse?Den uppställda hypotesen verifieras eller falsifieras genom en kvantitativ enkätundersökning som kompletteras med två kvalitativa intervjuer. Både enkätundersökningen och intervjuerna görs med slumpmässigt utvalda publika och ickepublika aktiebolag i Stockholms län.Uppsatsen grundar sig i agentteorin, analysmodellen och aktuella lagar som beskriver revisorns roll och betydelsen för en revisor att hålla en oberoendeställning gentemot sin klient.Trots att de flesta av de tillfrågade företagen upplever att de kan diskutera med och/eller påverka sin revisor menar företagen att revisorn visar prov på oberoende.

Revisorns oberoende är ett ämne som det har diskuterats mycket kring det senaste årtiondet och efter de senaste årens redovisningsskandaler har äm-net aktualiserats igen. Det är ett svårgripbart ämne och det är upp till revisorn själv att avgöra om han/hon är oberoende och när detta är hotat. Revisorns huvudsakliga uppgift är att granska företagens årsredovisning, bokföring samt dess förvaltning. Det här ska genomföras självständigt och oberoende från företaget och andra intressenter. Revisorns roll har utvecklats från att endast vara en renodlad kontrollant till att idag även agera som konsult, vilket medfört att revisorns oberoende ställning ifrågasatts allt oftare.

Det ställs stora krav på revisorn som, förutom kunskap i revision, också ska kunna hantera områden som miljöredovisning, skatter och juridik, finansiering och budgetering. Dessutom ska han vara absolut oberoende och undvika alla typer av hot som kan påverka hans sätt att utöva sitt yrke objektivt.Syftet med revision är att ge ökad trovärdighet åt den finansiella information företagen redovisar för dess intressenter. Genom att granska en verksamhets räkenskaper och förvaltningsåtgärder samt granska att styrelse och vd har följt lag så får intressenterna större förtroende för årsredovisningen. En av förutsättningarna för en trovärdig årsredovisning efter revisorns granskning är att han har agerat oberoende när han fullgjort sitt uppdrag. Det har gjorts många studier som behandlar oberoendet på olika sätt, där flera har kommit till slutsatsen att de revisionsbyråer som klassas som stora också är de som säkrast agerar oberoende i sin profession.Dock tycker vi att det saknas studier som undersöker oberoendet från de mindre revisionsbyråernas perspektiv.

Bakgrund och problem: En relation kan hjälpa företag att knyta sig an kunderna på ett bättre sätt. Värdet som kunden upplever vid köp av en produkt skall inte komma från slutprodukten, utan värdet skapas genom interaktion och samspel mellan leverantör och kund. Relationsbyggande är dock inte alltid enkelt, då det kan försvåras av olika orsaker såsom lagar. Revisorn skall enligt Revisorslagen 20§ vara oberoende, det vill säga opartisk, självständig och objektiv. Författarna ställer sig frågan om det är möjligt att ha en relation och samtidigt vara oberoende.

Den tilltagande misstron gentemot redovisningen och revisionen som följt i företagsskandalernas spår, tillsammans med dagens ägarstruktur samt det faktum att revisionsbolagen blivit allt mer beroende av diverse konsultationstjänster ger upphov till en situation som utan handling kommer att bli bräcklig för det ekonomiska systemet i stort. Den nya Revisorslagen (2001:883) som introducerades den första januari år 2002 kom i överensstämmelse med den Europeiska kommissionens utredning att innehålla en ny syn på revisorns oberoende. Borta var de tidigare förekommande förbudslistorna som nu hade ersatts av en analysmodell för logisk utvärdering av eventuella hot mot objektiviteten. Modellens implementerande i den svenska lagstiftningen har ifrågasatts och tvivel har framförts beträffande dess förmåga att komma till rätta med den allmänna opinionens sviktande förtroende för revisionsbranschen. Utifrån den koncisa problemdiskussionen fastlades tre för studien intressanta problemformuleringar; Har införandet av analysmodellen underlättat fastställandet av revisorns oberoende gentemot de tidigare förekommande förbudslistorna i lagen (1995:528) om revisorer.

Titel: Att vara nära men ändå på avståndFörfattare: Anna Erlandsson och Robin UllbrandHandledare: Staffan Hård af SegerstadBakgrund och problem: En relation kan hjälpa företag att knyta sig an kunderna på ett bättre sätt. Värdet som kunden upplever vid köp av en produkt skall inte komma från slutprodukten, utan värdet skapas genom interaktion och samspel mellan leverantör och kund. Relationsbyggande är dock inte alltid enkelt, då det kan försvåras av olika orsaker såsom lagar. Revisorn skall enligt Revisorslagen 20§ vara oberoende, det vill säga opartisk, självständig och objektiv. Författarna ställer sig frågan om det är möjligt att ha en relation och samtidigt vara oberoende.

Under slutet av 1990-talet uppstod en efterfrågan på utvidgad kompetensen hos revisionsföretagen. Klienterna förväntade sig en utökad rådgivningsverksamhet i frågor som rörde skatter och konkursutredningar samt företagsvärderingar mm. Många kritiska röster höjdes då inom branschen eftersom det ansågs att rådgivningen påverkade revisorns opartiskhet och objektivitet i granskningen. Detta ledde till en statligutredning som hade till uppgift att se över och klargöra begreppet revisionsverksamheten, samt undersöka om det fanns anledning att begränsa revisorers medverkan i verksamheter som saknade samband med revision. Den senaste tidens redovisningsskandaler i omvärlden har lett till fokuseringen kring revisorns oberoende.