Mitt syfte med denna undersökning Àr att, genom en kvalitativ ansats, fÄ en upplevelse samt ökad förstÄelse om chefskapet, i min undersökning representerade av enhetschefer, samt hur denna roll som chef upplevs. Min frÄgestÀllning berör dels hur de sjÀlva ser sin position ur ett rollperspektiv, men Àven vad de hade för förvÀntningar innan tilltrÀdandet av chefspositionen. Den berör Àven liknelser och skillnader i förvÀntningarna och den faktiska verkligheten, samt hur förvÀntningarna motsvarade denna, nÀr de vÀl hade börjat arbeta i sin position.FrÄgestÀllningen tar Àven upp hur cheferna upplever sin roll gentemot den underordnade personalgruppen samt de överordnade cheferna.Jag har valt en kvalitativ ansats i denna undersökning, eftersom mitt syfte hÀnger samman med att fÄ en ökad förstÄelse samt att strÀva efter att bilda sig en uppfattning av intervjuobjektens livsvÀrld angÄende frÄgestÀllningen. NÀr jag tolkade materialet anvÀnde jag mig av det hermeneutiska synsÀttet, eftersom detta fokuserar pÄ just tolkning och förstÄelse av innebörden i texter. Vidare har jag en deduktiv ansats, dÀr jag utgÄr frÄn en del tidigare forskning samt valda teorier som berör mitt omrÄde, exempelvis rollteorier, som jag sedan kopplar till mitt material i analysen.Ur mitt resultat kunde man frÀmst utröna att de flesta av respondenterna upplevde sin roll som komplex.

Denna rapport kommer att behandla Àmnet Företagsledning och inriktar sig pÄ ledarens roll i kedjebutiker respektive privatÀgda butiker. Ledaren mÄste ha en ledarstil som engagerar och motiverar sina anstÀllda till att uppfylla företagets ursprungsmÄl. För att detta överhuvudtaget ska kunna fungera mÄste ledarens personliga mÄl överensstÀmma med företagets mÄl, vilket ofta inte Àr fallet. I övrigt finns inga genomgÄende drag som alla ledare mÄste ha, men det finns vissa utmÀrkande karaktÀrsdrag som ofta tillskrivs ledare. Detta leder oss fram till vÄr problemformulering, som stÀller oss frÄgande till ifall ledarens roll Àr olika beroende pÄ om det rör sig om en privatbutik eller en butikskedja.

Att revisorerna har goda yrkeskunskaper och redan ?kan? företaget gör dem attraktiva som rÄdgivare. Detta Àr sÀrskilt tydligt i mindre och medelstora företag som generellt inte besitter lika stor kunskap inom redovisning och ekonomi som de större. Eftersom smÄ och medelstora företag vanligtvis inte har ett lika spritt aktieÀgande har kanske mÄnga en större tolerans med att revisorn agerar konsult Ät dessa klienter i större omfattning. Avskaffas revisionsplikten för de mindre företagen kommer revisorn att kunna agera rÄdgivare i större utstrÀckning.

Undersökningen syftar till att söka svar pÄ hur elevers interaktion kan se ut nÀr de spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel och vilken roll datorn spelar i denna interaktion. Interaktionen har studerats ur ett sociokulturellt perspektiv. Metoderna som anvÀnts Àr intervjuer av pedagoger, videofilmning av elever som spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel samt Stimulated Recall dÀr eleverna fÄtt videoinspelningen av sig sjÀlva och reflekterat över denna. Fyra pedagoger deltog i intervjuerna och fyra elevpar deltog vid videoinspelningarna. Undersökningen visar att elevinteraktionen tar sig uttryck i kroppssprÄk, turtagning och muntlig kommunikation.

Title: The auditor?s recommendations to small businesses in the choice of K2 and K3Authors: Christopher Dimovski and Dennis Carlsson Published: Spring 2014 Background: The background of this study is the introduction of the new K-regulations. For small businesses, there is a possibility to choose between the rule-based K2 and the principal-based K3. It becomes mandatory to apply the K-regulations from 2014. We want with this study understand and explain the significance of the auditor and its recommendations to small businesses in the choice between K2 and K3. Aim: The aim of this study is to describe how the auditor makes recommendations to small businesses in the choice between K2 and K3 and through that create an understanding of what influence the auditor have when it makes recommendations and at the end contribute to the building of models. Formulation of problem: How can we understand and explain the auditor?s recommendations to small businesses in the choice of K2 and K3?Methodology: We have used a qualitative method where we have interview eight auditors.

Denna uppsats handlar om svenska lÀroböcker i historia för gymnasiet och deras framstÀllningar av Andra vÀrldskriget och Sveriges roll under kriget, i frÄga om Sveriges syn pÄ den tyska nazismen, permittenttrafiken och judefrÄgan. Undersökningsperioden Àr mellan 1950 och 2000 och omfattar totalt tjugo lÀroböcker. I uppsatsen undersöks Àven huruvida framstÀllningarna i lÀroböckerna följt den historiografiska utvecklingen i Sverige under samma tid. GenomgÄngen visar att den historiografiska utvecklingen till stor del följts i lÀroböckerna. Resultaten visar ocksÄ att Sveriges roll i Andra vÀrldskriget kortfattat nÀmns eller helt utelÀmnas.

I det hĂ€r examensarbetet var mĂ„let att fĂ„ veta mer om vad pedagoger gör tillsammans med barn under den fria leken ute pĂ„ förskolegĂ„rden. Tanken var ocksĂ„ att lĂ„ta pedagogerna berĂ€tta om sina tankar kring sin uteverksamhet pĂ„ förskolegĂ„rden och om sin roll dĂ€r.Detta har undersökts med ostrukturerade observationer och i strukturerade intervjuer av pedagoger pĂ„ en förskola. I resultatet framkommer att pedagogerna Ă€r tillsammans med barnen 77 % av tiden de Ă€r ute pĂ„ förskolegĂ„rden. De Ă€r dĂ„ framförallt i sandlĂ„dan och bygger sandkakor och pratar med dem. Övrig tid intar de oftast en övervakande roll, dĂ„ de framförallt övervakar fungerande pĂ„gĂ„ende lek.Av tiden de Ă€r med barnen fördelar de den pĂ„ ett rĂ€ttvist sĂ€tt mellan pojkar och flickor, men det framkommer inte om det Ă€r samma flickor resp. pojkar som fĂ„r uppmĂ€rksamheten eller om det Ă€r alla som fĂ„r lika mycket uppmĂ€rksamhet..

Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hÄllbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att frÀmja en socialt hÄllbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lÀtthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frÄgestÀllningar; -Vad betyder begreppet socialt hÄllbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hÄllbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hÄllbar utveckling?.

Matematik Àr sÄ mycket mer Àn att bara rÀkna tal och siffror. Det kan till exempel vara mönster, jÀmförelser, fÀrg och form, tid, problemlösning och rumsuppfattning med mera. Syftet med denna studie Àr att fÄ en bild över hur de yngsta barnen i förskolan lÀr sig matematik enligt utvald litteratur, Àven pedagogens roll i matematikinlÀrningen studeras. Fyra utvalda böcker har studerats för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna. DÀrefter har en komparativ analys gjorts, en jÀmförelse mellan de olika böckerna för att se likheter och skillnader.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utreda hur tjÀnstekvaliteten pÄverkas av fastighetsmÀklarens roll som opartisk mellanman. Studien har genomförts med syfte att ge ett bidrag till debatten om huruvida fastighetsmÀklarens opartiska roll pÄverkar den enskilde konsumenten.Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod. Samtliga intervjuer var personliga och alla utom en genomfördes med inspelningsutrustning. Urvalet föll pÄ en rad sakkunniga inom fastighetsmÀklarbranschen samt ett antal verksamma fastighetsmÀklare. Intervjusvaren sammanfattades sedan och blev det empiriska underlaget.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilka uppfattningar pedagoger i förskolan har till utomhusmiljön, vilken funktion utomhusmiljön har i den dagliga verksamheten och vilken roll pedagogen tar utomhus. Den utomhusmiljö som beskrivs och diskuteras i arbetet Àr inte bara gÄrden i anslutning till förskolan utan ocksÄ naturmiljöer utanför och hur de integreras i verksamheten.Den forskning som presenteras har fokus pÄ samspelet mellan individer och miljö och visar att barn pÄverkas av den miljö de vistas i. De Àr aktiva och interagerar aktivt med miljön och individer i den. Det sociala samspelet Àr viktigt för barnets utveckling. DÀrför Àr pedagogens roll en viktig del att diskutera dÄ det Àr pedagogen som stÄr för tryggheten för barnen samt utvecklingen av verksamheten.

SyfteSyftet Àr att skapa förstÄelse för affÀrssystemets roll för att skapa en centraliserad beslutsprocess och utforma strategisk ekonomistyrning. BakgrundOrganisationer Àr konkurrensutsatta och behöver dÀrmed anpassa mÄl, strategi och organisationsstruktur till en omvÀrld i förÀndring. Om organisationen tror pÄ sin strategi mÄste de utveckla en ekonomistyrning som pÄverkar de anstÀllda att tÀnka och agera i den riktning som strategin utstakar. En förutsÀttning för att kunna utforma strategisk ekonomistyrning Àr att strukturera informationssflödet vilket kan göras möjligt av ett affÀrssystem.Ett affÀrssystems viktigaste egenskaper pÄ organisationen i övrigt Àr dess förmÄga att knyta samman och integrera organisationens enheter i samma informationssystem. Vidare skapar val av organisationsstruktur olika förutsÀttningar att utnyttja ekonomistyrningen och krÀver olika slags informationsflödeshantering, som i sin tur mÄste stödjas av affÀrssystemet.MetodUndersökningen har utförts genom en fallstudie pÄ ett vÀlkÀnt svenskt företag inom detaljhandeln.

Studien handlar om populÀrkulturens roll i förskolan. Syftet var att ta reda pÄ hur pedagogerna sÀger sig anvÀnda populÀrkultur i förskolans pedagogiska verksamhet och vilken attityd pedagogerna har till populÀrkultur i den fria leken. Vi har undersökt tvÄ pedagogers attityd till populÀrkultur och vi anvÀnde oss av intervjuer för att besvara vÄra problemformuleringar. Studiens resultat tyder pÄ att populÀrkulturen Àr accepterad och fÄr utrymme i bÄde den pedagogiska verksamheten och i den fria leken, om Àn i olika mÄn. Pedagogerna ger uttryck för att de lyssnar pÄ barnen och att det Àr barnens intresse som ska styra verksamheten.

Med anledning av ett antal redovisningsskandaler i början av 2000-talet har revisorers oberoendestÀllning gentemot klientföretagen kommit att diskuteras. I USA vÀcktes dÀrför frÄgan om ett införande av revisorsrotation alternativt byrÄrotation. PÄ grund av bristande erfarenhet inom omrÄdet ansÄg den amerikanska kongressen att beslut om byrÄrotation inte kunde fattas och sÄledes infördes endast revisorsrotation. I samband med detta införande fick U.S Government Accountability Office (GAO) i uppdrag att, genom en kvantitativ studie i form av enkÀtundersökning, undersöka vilka potentiella effekter ett införande av byrÄrotation skulle fÄ pÄ de amerikanska publika företagen.  Med utgÄngspunkt i den av GAO genomförda undersökning utformades denna uppsats för att pÄ liknande sÀtt undersöka de potentiella effekterna av ett eventuellt införande av obligatorisk byrÄrotation i Sverige. Uppsatsens syfte bygger pÄ att undersöka hur CFO:n, eller motsvarande befattningshavare, pÄ samtliga företag noterade pÄ Nasdaq OMX Stockholm ser pÄ förslaget om ett införande av obligatorisk byrÄrotation, samt vilka för- och nackdelarna anses vara.

Sedan 1995 har ett 40-tal svenska sjukhus varit involverade i olika strukturella förÀndringar. För de flesta av dem har organisatoriska sammanslagningar med andra sjukhus genomförts. Huvudsakliga drivkrafter till de organisatoriska förÀndringarna har varit besparingskrav inom landstingens ekonomi.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur sjukhusledningen pÄ Karolinska Universitetssjukhuset fortlöpande hanterade internkommunikationen under organisationsförÀndringen i samband med sammanslagningen med Huddinge Sjukhus. Vi vill se hur personalen uppfattade denna information och kommunikation samt om det varit en effektiv förÀndringsprocess.Internkommunikation Àr en nyckel till en effektiv förÀndringsprocess. DÄlig kommunikation och bristfÀllig information kan vara de frÀmsta anledningarna till att organisationsförÀndringar misslyckas.Uppsatsen baseras utifrÄn en fallstudie framarbetad av personliga intervjuer och en enkÀtundersökning gjord vid vÄrdavdelning A22 pÄ den ortopediska kliniken pÄ Karolinska Universitetssjukhus.