Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka vilken roll lÀroboken har i svenskundervisningen Vi har begrÀnsat oss till att undersöka och observera fyra olika undervisningssituationer. Efter observationen följer en intervju med berörd lÀrare. För att analysera undervisningssituationerna anvÀnder vi oss av Lars-Göran Malmgrens konceptionstriangel. Alla de utvalda lÀrarna Àr överens om att lÀroboken anvÀnds som ett komplement i deras svenskundervisning. Vi kan ocksÄ konstatera att ingen av dem kÀnner sig bunden till lÀroboken. Vi har kommit fram till att det Àr lÀrarnas personlighet och deras erfarenhet som Àr avgörande för vilken roll lÀroboken har i svenskundervisningen..

Syfte: Att undersöka budgetens roll i olika företag inom verkstadsindustrin och hur rollen har pÄverkats av den finansiella krisen samt den efterföljande lÄgkonjunkturen. Att utreda vilken pÄverkan andra externa och interna faktorer har pÄ budgetens roll, genom att analysera de specifika förhÄllanden som företag verkar inom. Metod: Studie av tre verkstadsföretag genom personliga intervjuer. Slutsatser: Studien har utgÄtt frÄn en indelning av budgetens syften i dess roll som planeringsverktyg och dess roll som motivationsverktyg. I de studerade företagen har finanskrisen inte pÄverkat budgeten som planeringsverktyg. DÀremot har rollen som motivationsverktyg förstÀrkts i tvÄ av de undersökta företagen.

Mycket har förÀndrats de senaste Ären inom revisionsbranschen. Revisionsplikten har avskaffats för smÄ- och medelstora företag, vilket lett till stora omstÀllningar. Revisorerna Àr nu inte obligatoriska för dessa företag, vilket öppnar upp marknaden för redovisningskonsulter. Redovisningskonsulternas roll har blivit allt mer omfattande. Vissa kÀllor menar Àven att revisorns och redovisningskonsultens roller kommer nÀrma sig varandra mer och mer i framtiden.

Diabetes typ 2 Àr en av vÄr tids stora folksjukdomar som förvÀntas öka kraftigt de kommande Ären. LivsstilsförÀndringar och egenvÄrd Àr grunden i behandlingen och sjuksköterskors uppgifter Àr att utbilda, stödja och motivera patienterna. Syftet var att beskriva patienters och sjuksköterskors uppfattningar av sjuksköterskans hÀlsofrÀmjande roll vid diabetes typ 2. Metoden som anvÀndes var en systematisk litteraturstudie inkluderande Ätta vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med innehÄllsanalys.

Studien syftar till att ?ka kunskapen om hur fyra flickor och deras v?rdnadshavare upplever sina erfarenheter kring flickornas skoltid och hemsituation innan ADHD-diagnos st?llts. Att leva med funktionsvariationen ADHD kan upplevas som b?de sv?righeter och m?jligheter. I dag finns forskning som visar att ADHD-symptom, oftast uppt?cks av v?rdnadshavare framf?r allt f?r flickor.

MÄnga skribenter har riktat hÄrd kritik mot revisionsbranschen under senare Är. Kritiken innefattar skilda omrÄden men mycket av den kan hÀrledas till revisionsbranschens incitamentsstruktur och detta aktualiserar frÄgan om vad som driver revisorer.Denna uppsats grundar sig i motivationsteori och syftar till att studera vad som driver revisorer. Vi studerar detta genom att undersöka varför de vÀljer att skaffa sig en professionell titel. Vi syftar Àven till att undersöka demografiska skillnader i Sverige för att se om revisorer i olika sammanhang skaffar sin titel av olika skÀl.Studien Àr en enkÀtundersökning som besvarats av cirka 30 procent av Sveriges auktoriserade eller examinerade godkÀnda revisorer. Vi ser att den viktigaste anledningen som revisorer anger för att skaffa sig en titel Àr praktiska skÀl.

Den enskilde revisorn förvÀntas genomföra revisioner pÄ ett kostnadseffektivt sÀtt och samtidigt upprÀtthÄlla revisionens kvalitet bÄde ur konkurrenssynpunkt och för att sÀkerstÀlla yrkets fortsatta legitimitet. NÀr kostnadseffektiviteten och kvaliteten styrs pÄ olika sÀtt menar tidigare studier att det kan förekomma en konflikt dÀr den enskilde revisorn kan tvingas till kvalitetshotande kompromisser. Studien syftade dÀrför till att bidra med ökad förstÄelse för vilka förestÀllningar som kan finnas hos den enskilde revisorn och revisionsbyrÄn om tillÀmpad styrning av revisionens kvalitet och kostnadseffektivitet. Den genomfördes som en flerfallstudie dÀr kvalitativ data samlades in genom djupgÄende intervjuer med sex representanter frÄn tre revisionsbyrÄer. För att bidra med bÄde ett revisors- och ett byrÄperspektiv deltog en kvalificerad revisor och en kontorschef frÄn varje revisionsbyrÄ.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur lÀrare och skolans bibliotekarier uppfattar skolbiblioteket och dess roll i undervisningen pÄ högstadiet. Studien baseras pÄ intervjuer som gjorts med lÀrare och bibliotekarier pÄ tvÄ skolor. Vi har inspirerats av fenomenografin men anvÀnder en deskriptiv metod och beskriver i vÄrt resultat fyra delar: anvÀndning av skolbiblioteket, undersökande arbetssÀtt, skolbibliotekets roll och dess miljö och skolans bibliotekariers roll. I resultatet kommer vi fram till att skolbiblioteket har en viktig roll och att det finns en positiv instÀllning till skolbiblioteket. Skolbiblioteket anvÀnds till studier, arbete och skönlitterÀr lÀsning.

Av Sveriges idag 300 000 aktiebolag Àr 80-85 procent mikrobolag med fÀrre Àn 10 anstÀllda och mindre Àn 3 miljoner i omsÀttning. Mikrobolagen har dÀrför stor be-tydelse för svenskt nÀringsliv och samhÀllets utveckling. FörutsÀttningarna för dessa bolags tillvÀxt och utveckling bör av denna anledning frÀmjas, vilket krÀver att regelverken Àr anpassade till deras villkor. Revisionsplikten för smÄ aktiebolag Àr en av de regelförenklingar som diskuteras, dÀr nyttan och kostnaden för revision stÄr i fokus.Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur Àgarna till mikrobolag upplever revisionsplikten, hur de vÀljer att agera vid ett avskaffande, samt analysera bakomliggande orsaker.I denna uppsats anvÀnds en kvantitativ metod dÄ antal förekomster av visst agerande vill undersökas. Den empiriska studien Àr gjord i form av en webbenkÀt skickad till 200 mikrobolag i Jönköpings lÀn.Resultaten visar att Àgarna till mikrobolag upplever att de har störst nytta av revision jÀmfört med övriga intressenter, dock anses Àven stat och kommun ha stor nytta av revision.

Mycket har förÀndrats de senaste Ären inom revisionsbranschen. Revisionsplikten har avskaffats för smÄ- och medelstora företag, vilket lett till stora omstÀllningar. Revisorerna Àr nu inte obligatoriska för dessa företag, vilket öppnar upp marknaden för redovisningskonsulter. Redovisningskonsulternas roll har blivit allt mer omfattande. Vissa kÀllor menar Àven att revisorns och redovisningskonsultens roller kommer nÀrma sig varandra mer och mer i framtiden.

SmÄ aktiebolag i Sverige behöver sedan 2010 inte lÀngre bli reviderade. Trots detta vÀljer mÄnga smÄ aktiebolag att fortsÀtta eller att pÄbörja ett samarbete med en revisor. Detta tyder pÄ att företagarna upplever att det finnas ett vÀrde med revisionstjÀnsten. Tidigare litteratur berör frÀmst nyttan med revision i större aktiebolag. I dessa företag finns det ett direkt vÀrde med revision eftersom företagsledningen och aktieÀgarna Àr skilda.

Undersökningen rör funktionsledarnas nya roll pÄ LÀnsstyrelsen i KronobergslÀn. Den nya rollen Àr ett utökat chefskap som Àr en del av en omorganisering. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur det utökade chefskapet hos funktionsledarna pÄverkar deras, roll och arbetsgemenskap samt vilka effekter ett ledarskap lÀngre ner i organisationen medför. Teorier kring roll, ledarskap, organisation och institution har anvÀnds. Metoden som anvÀnts Àr frÀmst intervjuer.

Syftet med vÄr uppsats Àr att ÄskÄdliggöra hur ett antal lÀrare ser pÄ musikens roll i skolan. Arbetet bygger pÄ litteraturstudier och kvalitativa intervjuer i tvÄ F ? 2 klasser. Vi visar hur lÀrarna anvÀnder sig av musik i sin undervisning och hur de ser pÄ musik i skolan. VÄr undersökning visar att musikundervisningens huvuduppgift Àr att eleverna skall kÀnna glÀdje och gemenskap.

Kan en revisor vara oberoende? Spelar moral och etik nÄgon avgörande roll vid olika stÀllningstagande gentemot klienten? Dessa frÄgor förekommer ofta i diskussioner om revisorer och har blivit allt större efterhand som behoven av tillförlitlig information har ökat hos bland annat investerare. Trots att det varje Är upprÀttas mÄnga tillförlitliga Ärsredovisningar har ett antal skandaler i vÄr omvÀrld lett till att revisorernas oberoende har ifrÄgasatts. Mycket uppmÀrksamhet har riktats mot bÄde redovisningsprinciper och revision men ocksÄ bidragit till ett ifrÄgasÀttande av revisorns funktion som oberoende, opartisk, objektiv och trovÀrdig ?granskare?.VÄrt syfte med uppsatsen var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad mellan hur revisorer pÄ ett antal revisionsbyrÄer hanterar oberoendefrÄgor samt om deras moral hade nÄgon avgörande betydelse vid olika stÀllningstagande.

Uppsatsen handlar om specialpedagogens roll i arbetet med den individuella utvecklingsplanen (IUP). Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och analysera hur specialpedagoger, andra pedagoger och skolledare beskriver specialpedagogens roll i arbetet med IUP och att undersöka och analysera hur specialpedagogens roll i arbetet med IUP skulle kunna utvecklas enligt intentionerna i styrdokumenten. I uppsatsen anvÀnds det socialkonstruktionistiska perspektivet och social systemteori för att förstÄ specialpedagogikens anvÀndning. Intervjuundersökningen bearbetades kvalitativt och av den kan vi dra slutsatser som visar att specialpedagogen Àr involverad i arbetet med IUP framför allt i samband med elevers ÄtgÀrdsprogram. IUP ska utgÄ frÄn var eleven befinner sig i förhÄllande till lÀroplanens mÄl att uppnÄ och mÄl att strÀva mot, vilka visat sig svÄra att hantera.