Syftet med studien är att studera eventuell gemenskap och ensamhet hos elever på två internatskolor i Sverige. Avsikten är också att analysera vilka roller som elever och personal intar som kan leda till gemenskap och ensamhet. Uppsatsen är en komparativ studie av två internatskolor. Den är även kvalitativ och bygger på 14 intervjuer gjorda med elever, husföräldrar, rektor och skolchef. Utifrån studien kan det konstateras att de intervjuade eleverna inte kände sig ensamma utan de ansåg att de levde i en god gemenskap.

Syftet med studien var att beskriva vad personer med långvarig smärta upplever påverka deras aktivitetsmönster. Undersökningspersonerna bestod av 7 personer, 4 kvinnor och 3 män i åldrarna 42-59 år. Datainsamlingen genomfördes genom ostrukturerade intervjuer. En tidsdagbok användes som utgångspunkt för intervjuerna. Intervjuutskrifterna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys och resulterade i 3 kategorier: ?kroppen styr mej?, ?mina strategier? och ?omgivningens betydelse?.

Bakgrund: Revisorernas tjänsteutbud till revisionsklienter består även av rådgivningstjänster inom områden såsom rekrytering och företagsvärdering. Verksamhet som sträcker sig utöver det vanliga revisionsarbetet ger anledning till att ifrågasätta revisorns oberoende ställning gentemot klienten. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur revisorer fördelar sin tid mellan revision och konsultverksamhet samt att utreda inom vilka områden som revisorn kan utföra konsultverksamhet utan att den oberoende ställningen påverkas. Vi skall dessutom beskriva hur revisorn hanterar situationer som påverkar den oberoende ställningen. Avgränsningar: Endast auktoriserade revisorer från Stockholm och Östergötland.

Skatka, Emma & Wiklund, Martina. (2006). Det ömsesidiga mötet ? hur föräldrar möter pedagoger och hur pedagoger möter föräldrar. (The Mutual Meeting - Parents Meet Pre-School Teachers and Pre-School Teachers Meet Parents). Föräldrakontakten är en stor del av arbetet som förskollärare och ytterst viktig.

Runt år 1998/1999 blev det obligatoriskt för samtliga Sveriges revisor att i not i företagens årsredovisning ge en prisbild på hur fördelningen mellan revisionskostnader och andra uppdrag fördelades. Dock säger lagen inget om revisorns skyldighet att visa denna fördelning såsom den verkligen ser ut. Detta har gjort att revisorn kunnat använda noten som prissignal mot klienten.Vårt syfte med uppsatsen var att beskriva de olika faktorer vi valt ut, som skulle kunna påverka hur revisorn väljer att fördela sina kostnader på revision och andra uppdrag. Vi ville inkludera hela Sverige och därför valde vi ut tio företag i varje län, vilka vi undersökte. Genom att läsa in sig på tidigare forskning som gjorts på området fick vi en uppfattning om vilka faktorer som kunde påverka revisorns prissättning.

Revision är en viktig funktion för att intressenter skall ha förtroende för företagen och den finansiella rapporteringen. För att förtroendet ska bibehållas krävs att revisorerna upplevs som trovärdiga. Förlorar allmänheten förtroendet för revisionen mister också företagens finansiella rapporter sin trovärdighet. Därför är det viktigt att revision håller en hög kvalitet. Problemet består inte enbart av risken att revisionen utförs på ett undermåligt sätt.

Vi har skapat en kandidatuppsats i syfte att undersöka hur mellanchefer upplever och hanterar sitt bemötande av personal samt hur de upplever och hanterar sitt bemötande i förhållande till rollen som mellanchef och andra roller de har i back- respektive frontstage. Uppsatsen syftar även till att undersöka om mellanchefers bemötande av personal påverkas av deras egna erfarenheter från privat- och arbetslivet. Vi ville också ta reda på om människans bemötande skiftar utifrån olika situationer och om detta sker beroende på vilka som ingår i bemötandesituationen samt om för många olika roller att handskas med leder till ett tillstånd av kaos i bemötandet av andra. Vår förhoppning med denna studie är att bidra till att ge mellanchefer en möjlighet att reflektera över sitt bemötande mot sin personal och på så sätt kunna utveckla sitt bemötande. Med kvalitativ metod däribland samtalsintervjuer och observationer insamlades material som sedan tolkades och analyserades utifrån Goffmans rollteori, Meads symboliska interaktionism och Cooleys spegeljaget.I vår huvudfråga ville vi undersöka hur mellanchefer upplever och hanterar sitt bemötande av personalen samt hur de upplever och hanterar sitt bemötande i förhållande till rollen som mellanchef och andra roller de har i back- respektive frontstage.

BakgrundFörväntningsgap inom revision har använts som begrepp inom företagsekonomin sedan början av 1970-talet. Den första definitionen av begreppet var gapet som uppstår mellan förväntningarna som användarna av finansiella rapporter har på revisorn och vad denne de facto gör. Under senare år har revisorns roll hamnat i rampljuset, detta främst på grund av ett antal spektakulära företagskollapser såsom Enron och WorldCom. I dessa skandaler riktades mångas blickar mot revisorerna i jakten på en syndabock. Anledningen till det är troligtvis att många har en felaktig bild om vad en revisors arbetsuppgifter egentligen är.

Bakgrund: Finanskriser, företagskonkurser och olika skandaler runt om i världen har resulterat i att revisorns tillförlitlighet har ifrågasatts och förtroendet för revisionsbranschen har skadats. Det bristande förtroendet tyder på att det finns skillnader mellan användarna av den finansiella rapporten och revisorernas förväntningar gällande revisionens utfall och har utmynnat i ett förväntningsgap. Revisorns uttalanden i revisionsberättelsen har utstått mycket kritik genom åren då den inte tillför ett informationsvärde för användarna. Revisionens förväntningsgap är ett fenomen som studerats över tid och nationella gränser men trots utveckling av lagstiftning fortfarande är bestående. IAASB har utgett ett utkast av en ny revisionsstandard, ISA 701, som ska bidra till en mer individualiserad revisionsberättelse i syfte att minska förväntningsgapet.

Syftet med studien ?r att identifiera arbetsmetoder avsedda att integrera resultatet fr?n bed?mningen av den finansiella materialiteten med den f?retagsspecifika riskhanteringen. Metod: Kvalitativ litteraturstudie och intervjustudie Resultat: F?r att skapa en effektiv och integrerad riskhantering i f?retaget ?r det avg?rande att till?mpa ett holistiskt syns?tt d?r riskhantering inte isoleras till specifika avdelningar, och d?r h?llbarhetsteam och riskteam jobbar integrerat. Enterprise Risk Management (ERM) kan fungera som en strategi f?r att l?nka samman olika processer och hantera sammankopplade risker, vilket ger en helhetsbild av f?retagets riskexponering d?rmed ?ven integrera risker enligt den dubbla v?sentlighetsanalysen.

Sammanfattning               FörväntningsgapetDatum:                               2013-01-18Nivå:                                  Kandidatuppsats i företagsekonomi FÖA300, 15 hp.Institution:                         Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, HST, Mälardalens högskolaFörfattare:                         Mikaela Påhlman                                      Rebecca Siigur                                            9 februari 1990                                         3 Maj 1991Titel:                                   Förväntningsgapet ? De mindre aktiebolagens syn på revisorns uppgiftHandledare:                       Ulla PetterssonNyckelord:                         Förväntningsgap, revisor, revisionFrågeställning:                  Inom vilka områden uppkommer ett förväntningsgap mellan mindre aktiebolag och deras revisor?Vad orsakar förväntningsgapet mellan de mindre aktiebolagen och revisorn?Syfte:                                  Syftet med uppsatsen är att beskriva vad som ingår i revision och vad revisorns roll är och att redogöra för vad företagen förväntar sig av revisionen och revisorn. Syftet är vidare att jämföra dessa för att undersöka inom vilka områden förväntningsgapet uppkommer mellan mindre aktiebolag och deras revisorer och vad detta förväntningsgap beror på.  Metod:                               Studien var av undersökande karaktär och baserades på fyra kvalitativa intervjuer med mindre aktiebolag. Studien inriktas på att undersöka förväntningsgapet inom följande områden; redovisnings- och förvaltningsrevision, revisionsberättelsen, kommunikation och rådgivning.

Bakgrund: Revisorns arbetsmetoder utvecklas och förändras i anpassning till ändrade förutsättningar för revisorns arbete. En analyserande granskning, analytisk granskning, har under senare år fått en allt större betydelse under alla faser av revisionen. Analytisk granskning kan vara ett effektivt sätt för revisorn att granska tillförlitligheten i kundens redovisningssystem och riktigheten i årsredovisningen.Syfte: Syftet med denna uppsats är att ge innebörd åt begreppet analytisk granskning ur ett revisorsperspektiv och att utreda hur revisorn använder sig av analytisk granskning under revisionen.Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjuundersökning. Intervjuer genomfördes med 15 revisorer på sex olika revisionsbyråer. Avgränsningar: Studien behandlar inte revisionsbyrå- eller kontorseffekter och inte heller hur enskilda revisorers erfarenhets- och personlighetseffekter påverkar användandet av analytisk granskning.Slutsats: Då revisorerna lägger skilda innebörder i begreppet analytisk granskning bör begreppet indelas i underbegrepp så att en större förståelse kan uppnås.

Abstract [sv]Titel: Revisorns självförtroende vid förhandlingNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi.Författare: Henrik Alvin Rydén.Handledare: Jan Svanberg.Datum: 2015-05Syfte: Syftet med den här studien är att beskriva vilka faktorer av transformellt ledarskap, identifikation och förhandlingsbeteende som kan ha ett samband med revisorns upplevda self-efficacy i en förhandlingskontext.Metod: Uppsatsen har ett deduktivt förhållande till teori och utvecklar flera hypoteser som sedan testas. Datainsamlingen sker med hjälp av en enkätundersökning. Urvalet består av 3 300 revisorer i Sverige, auktoriserade och godkända. Analysen av insamlad data sker med hjälp av datorprogrammet SPSS och statistiska metoder som Principalkomponentanalys (PCA), korrelationsanalys och multipel linjär regression.Resultat och slutsats: Distributivt förhandlingsbeteende har ett delvis negativt samband med self-efficacy. Resultaten är dock inte entydiga och ger inte tillräckligt stöd för att motivera ett accepterande av hypotesen.

Den tilltagande misstron gentemot redovisningen och revisionen som följt i företagsskandalernas spår, tillsammans med dagens ägarstruktur samt det faktum att revisionsbolagen blivit allt mer beroende av diverse konsultationstjänster ger upphov till en situation som utan handling kommer att bli bräcklig för det ekonomiska systemet i stort. Den nya revisorslagen (2001:883) som introducerades den första januari år 2002 kom i överensstämmelse med den Europeiska kommissionens utredning att innehålla en ny syn på revisorns oberoende. Borta var de tidigare förekommande förbudslistorna som nu hade ersatts av en analysmodell för logisk utvärdering av eventuella hot mot objektiviteten. Modellens implementerande i den svenska lagstiftningen har ifrågasatts och tvivel har framförts beträffande dess förmåga att komma till rätta med den allmänna opinionens sviktande förtroende för revisionsbranschen. Utifrån den koncisa problemdiskussionen fastlades tre för studien intressanta problemformuleringar; Har införandet av analysmodellen underlättat fastställandet av revisorns oberoende gentemot de tidigare förekommande förbudslistorna i lagen (1995:528) om revisorer.

Detta examensarbete har utförts vid institutionen för teknik och naturvetenskap vid Linköpings Tekniska Högskola. Uppdragsgivare har varit DSV Solutions AB i Norrköping som önskade att ett kvalitetsprojekt skulle genomföras i lagret på Händelö. Syftet med arbetet är att förbättra lagret hos utvalda kunder på DSV Solutions AB i Norrköping. Med en förbättring av lagret menas mindre felplock samtidigt som lagret inte får ökade kostnader av eventuella förändringar. Åtgärder för att förbättra effektiviteten har också genomförts då det fanns förhoppningarna om att plockarna skulle känna mindre stress om de hann plocka fler order under en viss tid jämfört med innan.I dagsläget har företaget fyra kunder i sitt lager och detta arbete fokuserar på två av dessa kunder.