Purpose: The purpose of this study is to seek understanding, describe and analyse how auditors practically reassure and maintain their independence towards clients.Methodology: The study is conducted with a qualitative method with a deductive approach. The study is based on interviews with both experienced and recently graduated auditors.Conclusion: Our empirical results show that there are economical incentives that contradict the requirements to fulfil the auditor?s independence. The conclusion is that the media view is narrow and biased. Furthermore the auditors agree that an acceptable level of comfort is achieved by offering a high value, being a part of a large network of professionals and the ability to set materiality and evaluate risks. .

Examensarbete - Civilekonomprogrammet. Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet. Författare: Josefin Pettersson & Robert HåkanssonHandledare:  Professor Sven-Olof Yrjö CollinExaminator:  Christopher von KochTitel: Vad förklarar revisionskvalitet? ? En studie om revisorns benägenhet att ge en going concern-varning.Bakgrund och problemdiskussion: Revisionskvalitet har under senare år fått ökat fokus till följd av revisorsskandaler. Kvalitén kan betraktas som låg då ett bolag som gått i konkurs inte fått en varning om fortsatt drift i föregående revisionsberättelse.

Problemdiskussion: Revisorer riskerar att stöta på penningtvätt i allt större omfattning då kriminella hittar nya vägar för att undkomma upptäckt. Trots detta står revisorer endast för ett fåtal av de totala anmälningarna som görs årligen. Två viktiga faktorer som har uppmärksammats i problemdiskussionen är kunskap om penningtvätt och kundrelation som båda kan påverka revisorns anmälan av penningtvätt.Problemformulering: Vilka är de främsta faktorerna till att revisorer anmäler få fall av penningtvätt?Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen till varför inte revisorer anmäler fler fall av penningtvätt och vilka faktorer som kan orsaka detta. Utifrån våra iakttagelser vill vi belysa problematiken revisorer står inför när dessa ska hantera detta brott.

Syftet med denna undersökning har varit att studera och utvärdera om den variation som finns i anmälningsbenägenheten bland revisorer beror på individuella egenskaper och attityder. Vi ville även studera om anmälningsbenägenheten varierar beroende på vilka brott som avses.För att uppnå detta har vi utifrån en egen teorimodell ställt upp ett antal hypoteser. Dessa hypoteser bygger på befintliga teorier men även på egna antaganden och idéer samt har sin utgångspunkt i att anmälningar om brottsmisstanke gjorda av revisorer är förhållandevis låg i förhållande till den ekonomiska brottslighetens utbredning samt att revisorer i tidigare undersökningar uppgett stora skillnader i tolkningen av lagen.Då de data undersökningen genererat inte håller för statistisk analys har vi inte kunnat utföra statistiska tester utan istället fokuserat på en beskrivning av materialet och de svaga trender som synts. I vår undersökning verkar variablerna straffrättslig kompetens, branscherfarenhet, skadeståndsrisk och sanktionssystem påverka revisorn i hans avvägande om anmälan ska göras.Detta öppnar upp för en diskussion och vidare studier angående lagens otydlighet och verksamma åtgärder för lagens efterlevnad. Enligt vår mening har de disciplinära åtgärderna, upphävande av godkännande eller auktorisation, erinran samt varning, som Revisorsnämnden kan utdöma störst effekt på revisorn.

Frågan angående revisorns oberoende har diskuterats sedan revisionen infördes. Nu har debatten fått ny fart efter diverse företagsskandaler och den 1 januari 2002 infördes en ny revisorslag i Sverige. Revisorerna måste nu inför varje uppdrag pröva om det finns risker att rubba förtroendet för hans eller hennes självständighet respektive opartiskhet. Detta görs med hjälp av den så kallade analysmodellen då man utgår från egenintressehot, självgranskningshot, partställningshot, vänskapshot och skrämselhot.Rubbas förtroendet ska revisorn avböja eller avsäga sig uppdraget, såvida inte särskilda omständigheter medför att hans eller hennes oberoende inte har någon anledning att ifrågasättas. Revisorerna kan även vidtaga motåtgärder för att eliminera hot mot opartiskhet och självständighet.Vårt syfte med det här arbetet är att beskriva analysmodellen och hur den fungerar i praktiken.

Det finns idag en stark trend bland företag att outsourca hela eller delar av sin ekonomi-funktion, det vill säga att anlita en extern redovisningsbyrå. Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF, har idag 4 500 auktoriserade redovisningskonsulter som medlemmar. Dessa anlitas av mer än 200 000 företag. Denna ökande trend har givit upphov till en helt ny och unik problematik kring hur granskningen av dessa företag ska gå till. Det finns i dagsläget en revisionsstandard, RS 402: Revisorns övervägande vid revision av företag som anlitar servicebyråer, som föreskriver att revisorn ska ta hänsyn till hur redovisningsbyrån påverkar företagens redovisningssystem och interna kontroll. Uppsatsen är en kvalitativ flerfallsstudie vars syfte är att undersöka vilka ställningstaganden revisorn ställs inför vid revision av företag som outsourcar ekonomifunktionen.

Författare: Daniel Lundberg, Anders Verf och Daniel WestinTitel: Revisionskvalitet - Artikeln 19, 35 och 40 och dess inverkan på intern och externkvalitetskontroll.Bakgrund och problem: Revisorns roll hade till följd av finanskrisen 2008 ifrågasatts i denmening hur de kunde skriva rena revisionsberättelser utifrån företagens finansiella rapporter.Artikel 19 och 35 (kompletterat med artikel 40) var tre av de artiklar som EU-kommissionensförslag bestod av som en reaktion på finanskrisen. Dessa berörde den interna och externakvalitetskontrollen. Regleringsförfarandet skedde här med hjälp av lagstiftning och en diskussionhar förts angående när lagstiftningsförfaranden ska påbörjas och om det är en adekvat åtgärdefter kriser. Problemställningen fokuserade på att hantera kvalitetsfrågan i revisionen relaterat tillde nya förordningarna och direktiven om intern och extern kvalitetskontroll. Hur regleringenstillvägagångssätt möttes av branschen var även en del av den problemformulering som låg tillgrund för uppsatsen.Syfte: Med den ovan angivna problemställningen som grund var syftet att beskriva och förklaravad branschen förväntade sig till följd av artikel 19 och 35 i revisionspaketet när det gällde deinterna och externa kvalitetskontrollerna och hur det i förlängningen kunde påverka revisionensolika kvalitetsaspekter.

Författare: Daniel Lundberg, Anders Verf och Daniel WestinTitel: Revisionskvalitet - Artikeln 19, 35 och 40 och dess inverkan på intern och externkvalitetskontroll.Bakgrund och problem: Revisorns roll hade till följd av finanskrisen 2008 ifrågasatts i denmening hur de kunde skriva rena revisionsberättelser utifrån företagens finansiella rapporter.Artikel 19 och 35 (kompletterat med artikel 40) var tre av de artiklar som EU-kommissionensförslag bestod av som en reaktion på finanskrisen. Dessa berörde den interna och externakvalitetskontrollen. Regleringsförfarandet skedde här med hjälp av lagstiftning och en diskussionhar förts angående när lagstiftningsförfaranden ska påbörjas och om det är en adekvat åtgärdefter kriser. Problemställningen fokuserade på att hantera kvalitetsfrågan i revisionen relaterat tillde nya förordningarna och direktiven om intern och extern kvalitetskontroll. Hur regleringenstillvägagångssätt möttes av branschen var även en del av den problemformulering som låg tillgrund för uppsatsen.Syfte: Med den ovan angivna problemställningen som grund var syftet att beskriva och förklaravad branschen förväntade sig till följd av artikel 19 och 35 i revisionspaketet när det gällde deinterna och externa kvalitetskontrollerna och hur det i förlängningen kunde påverka revisionensolika kvalitetsaspekter.

Ordbetydelsedisambiguering, att bestämma vilken betydelse av ett ord som gäller i ett givet sammanhang, är en av språkteknologins huvudutmaningar. Medan ordklasstaggning och informationssökning har nått mycket användbara nivåer är det fortfarande långt kvar innan vi har hittat en metod som på ett tillförlitligt sätt kan hjälpa oss att automatiskt ordbetydelsedisambi- guera digital text. I denna uppsats undersöker jag vilka metoder för ordbetydelsedisambiguering som finns, hur de fungerar, samt demonstrerar hur en praktisk implementation av en sådan metod går till..

We have performed a historical research, trying to establish the auditing conditions, in terms of adjustments over time. Our purpose with this essay was to demonstrate the facts behind the independence of the auditor, and hopefully give the reader some new information.Our questions at issue were: What in the debate, regarding the independence of the auditor, in concern of the scandals, is most relevant each decade?Witch aftermath has influenced the regulation regarding the independence of the auditor?What we thought was the best way to answer this question was to study a large amount of journals according to the current decade, since 1930 and forward. The journals presented different persons opinions regarding the scandals, and we used them as an instrument to analyse the regulations and after-effects of the scandals.Our conclusion is that in purpose to make the auditor independent, the debate among competent and well-informed people in the line of business has, through the decades, frequently recurred to strive towards a more homogenous auditing..

Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse leken har för barns språkutveckling och hur pedagoger använder sig av leken för att stimulera barns språkutveckling. Studien utgår ifrån teorier av Vigotskij och Piaget som forskat om barns utveckling och lärande. I undersökningen använder jag kvalitativa intervjuer för att ta reda på pedagogernas tankar om lek och dess betydelse för barnens språkutveckling. Resultaten visar att samtliga pedagoger har synpunkter som stödjer att leken har stort betydelse för barns språkutveckling. De använder en mängd olika metoder för att stimulera språket genom lek..

Många skribenter har riktat hård kritik mot revisionsbranschen under senare år. Kritiken innefattar skilda områden men mycket av den kan härledas till revisionsbranschens incitamentsstruktur och detta aktualiserar frågan om vad som driver revisorer.Denna uppsats grundar sig i motivationsteori och syftar till att studera vad som driver revisorer. Vi studerar detta genom att undersöka varför de väljer att skaffa sig en professionell titel. Vi syftar även till att undersöka demografiska skillnader i Sverige för att se om revisorer i olika sammanhang skaffar sin titel av olika skäl.Studien är en enkätundersökning som besvarats av cirka 30 procent av Sveriges auktoriserade eller examinerade godkända revisorer. Vi ser att den viktigaste anledningen som revisorer anger för att skaffa sig en titel är praktiska skäl.

Då en av revisorns viktigaste uppgift är att skapa tilltro för ett företags räkenskaper och förvaltning hos dess intressenter är det tvunget att revisorn är oberoende i förhållande till företaget. Detta oberoende hotas av så kallade kombiuppdrag som är en vanlig tjänst hos de flesta revisionsbyråer. Detta innebär att samma revisionsbyrå utför både revision samt redovisning eller rådgivning åt klienten. Vårt syfte var att undersöka revisorernas syn på denna oberoendeproblematik. Detta har vi gjort genom att studera relevant litteratur, aktuell lagstiftning och följt pågående diskussioner i facktidningar.

Denna uppsats behandlar hur revisorsyrket utvecklats som profession med speciell betoning på hur antalet kvinnor inom revisorsyrket och hur kraven på revisorns oberoende har ändrats under de senaste 30 åren. Vi kommer att beskriva detta utifrån olika författare, men även med utgångspunkt i vad våra aktörer anser. Förr var det en ovanlighet att ha en akademisk utbildning. Numera är det fler som utbildar sig, vilket har resulterat i att revisorn inte har samma status som förut. Skandaler runtom i världen under senare år har gjort att kritiska blickar har riktats mot revisorskåren och inte minst dess oberoende.

Vilken betydelse lönen har för arbetsmotivationen råder det delade meningar om. Nyare forskning tycks dock vara ense om att lön och motivation har ett starkt samband. Denna studie har som främsta syfte att studera vilken relativ betydelse bakgrundsfaktorer, som t ex ålder och kön har för yttre motivationsfaktorer och lönetillfredsställelse. Ett annat syfte är att undersöka lönens betydelse i jämförelse med andra motivationsfaktorer, som exempelvis arbetskamrater och karriärmöjligheter. Data består av enkätmaterial ifrån ett bekvämlighetsurval, som bestod av 75 deltagare.