Efter avskaffandet av revisionsplikten för små företag i Sverige, den 1:e november 2010, har många små företag valt att inte anlita en revisor. Den främsta orsaken till detta torde vara kostnaden men eftersom det finns flera fördelar med revision undrar man om det finns andra bakomliggande orsaker. Syftet med denna uppsats är att förklara vilka faktorer som påverkar små företags val att inte anlita en revisor, samt om dessa små företag har något gemensamt.Studien fokuserar på således hur företag uppfattarna fördelarna med revision men vänder på argumenten och ställer frågan varför, trots de uppenbara fördelarna, företag väljer att inte anlita en revisor.Via ett positivistisk vetenskapligt perspektiv, genom en deduktiv undersökning baserad på befintlig teori används av en kvantitativ metod för att samla empirisk data. En undersökning av totalt 400 enkäter skickades ut och av dessa gav 82 fullständiga svar. Hälften av frågeformulären skickades ut till små bolag som inte anlitar en revisor och hälften till de som anlitar en revisor.Enligt resultatet av vår studie kan vi finna statistiska samband bland alla våra tre hypoteser.

Revisorn skall enligt revisorslagen arbeta utifrån god revisorssed samt vid utförandet beakta och genomföra uppdragen självständigt och opartiskt. Revisorns uppgift är att granska företagens årsredovisning, bokföring samt ledningens förvaltning och att säkerhetställa informationen. Förväntningsgapet är en effekt av att revisionen, revisorn genomför inte infriar de förväntningar intressenterna har på vad revisorn skall ansvara för och utföra vid revisionen. Förväntningsgapet inom mindre företag karaktäriseras ofta av bristfällig kommunikation eller uppkommer när företaget förväntat sig mer av rådgivning och mindre av revision.Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva vad mindre företag har för förväntningar på revisorn och revisionen samt identifiera eventuellt förekommande förväntningsgap. Visar det sig att det förekommer ett förväntningsgap kommer vi att belysa orsakerna till gapet och hur det eventuellt kan komma att minskas utifrån olika former av lösningar.

Revision är ett professionsyrke och med det menas yrken som baseras på vetenskaplig kunskap och vetenskaplig forskning. Advokater, präster och läkare är exempel på sådana professioner. Till exempel behöver en läkare studera kroppens anatomi för att kunna utöva sitt yrke och därmed säger man att läkaryrkets kunskapsbas är tydlig, det vill säga, man vet vad en läkare bör kunna. Vi började fundera på: hur ser denna kunskapsbas ut för revisorsyrket? Litteraturen visar att revisorns kunskapsbas är otydlig och detta bidrog till att vi ville försöka ta reda på vad man bör kunna som revisor.Vi valde att koncentrera oss på revisorsassistenter som endast har arbetat ett par år eftersom vi ansåg att de skulle kunna ge oss de mest relevanta svaren då de har arbetat ett tag samtidigt som det inte är så länge sedan de utbildade sig och därmed borde de kunna tala om för oss vilka kunskaper som de tyckte har varit till stor nytta när de kom ut i arbetslivet.

Då taxeringsrevision är en relativt ingripande åtgärd för den enskilde företagaren, bör denna ha möjligheten att skydda känsliga handlingar. Skatteverket har vid taxeringsrevision rätt att ta del av samtliga handlingar som rör verksamheten. Det finns dock möjligheter att undanta handlingar från revisionen, men det är då främst för de grupper som berörs av 36 kap. 5 § RB, exempelvis advokater, läkare och tandläkare.Vad det gäller revisorer så omfattas inte de av 36 kap. 5 § RB och har därmed inte den möjligheten till undantag, utan de kan enbart åberopa 3 kap.

Ett förväntningsgap uppstår då revisorn och revisionens användare har olika uppfattningar om vad som kan förväntas av en revisors arbete. Syftet med denna uppsats är att redogöra för hur debatten kring förväntningsgap har förts inom revisorsprofessionen i Sverige. Denna uppsats baseras på artiklar och debattinlägg som publicerats i den svenska tidsskriften Balans som är revisorernas egen facktidning. Valet av just denna tidskrift motiveras med att det är i denna tidsskrift som professionen själv kommer till tals. Det tidigaste materialet vi funnit på området i just Balans är skrivet på 1970-talet och sträcker sig fram till den period då denna uppsats skrevs.

BakgrundUnder de senaste åren har en rad bolagsskandaler uppdagats, vilket har intensifierat diskussionerna kring corporate governance- och revisionsrelaterade frågor. I Sverige ska revisorn granska såväl bolagets årsredovisning och bokföring som styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Det lagstadgade kravet att granska förvaltningen av bolaget återfinns inte i något annat land, med undantag av Finland. Vilken innebörd förvaltningsrevisionen har är dock inte tydligt definierad i lagen och frågan är även huruvida den svenska förvaltningsrevisionen har någon framtid i den alltmer internationaliserade värld som revisorn arbetar i.SyfteUppsatsens syfte är att beskriva och analysera den svenskaförvaltningsrevisionens innebörd, de historiska orsakerna till varförförvaltningsrevisionen ser ut som den gör idag samt utreda vilken framtid den går till mötes. Inom ramen för syftet kommer följande frågor att besvaras:· Vilka är de historiska orsakerna inom revisionsområdet till varför det idag hör till den svenska revisorns uppgifter att granska företagets förvaltning och vilken innebörd har förvaltningsrevisionen?· Hur kan EU:s harmoniseringsarbete inom såväl revisions- som corporate governance-området komma att påverka den svenska förvaltningsrevisionens framtid?GenomförandeStudien har genomförts med hjälp av 10 stycken expertintervjuer med såväl svenska som utländska respondenter, samt en enkätundersökning utskickad till 73 stycken godkända eller auktoriserade revisorer i Linköping och Stockholm.ResultatDen svenska förvaltningsrevisionen har en stark tradition och har formats genom ett antal tydliga ställningstaganden, där Sverige exempelvis har tagit avstånd från införandet av ytterligare ett kontrollorgan i corporate governance-strukturen.

ProblemformuleringVarför och vad gör revisionsbyråerna för att behålla personalen och hur upplevs detta av revisorerna?SyfteUppsatsens syfte är att undersöka varför och vad revisionsbyråerna gör för att behålla personalen och hur detta upplevs av revisorerna.Metod Uppsatsens metod är en förklarande undersökning som grundas på den positivistiska ansatsen och där vi utgår från den deduktiva metoden. Med tidigare forskning som grund har vi utvecklat en bild över vår teori. Teorin omfattar 24 underhypoteser som tillsammans ska svara på huvudhypotesen. Den empiriska metoden består av ett icke sannolikhetsurval och en enkätundersökning omfattande 12 kontorschefer och 169 övriga revisorer (varav 9 resp.

Syftet med studien är att analysera om, och i så fall på vilket sätt, det skett en förändring av RN:s disciplinärenden från och med juli år 1995 till och med år 2003. Vidare är syftet att, om förändringar ägt rum, undersöka huruvida och i så fall på vilket sätt dessa förändringar har något samband med de senaste redovisningsskandalerna. Utifrån disciplinärendena samt intervjuerna är sist men inte minst syftet att undersöka om det finns någon eller några indikationer på att maktstrukturen inom normbildningen kan ha förändrats. Författarna har valt att använda sig av en induktiv metod som har inslag av en deskriptiv ansats. Metodvalet innefattar en dokumentstudie, delstudie 1, benämnd innehållsanalys samt intervjuer, delstudie 2.

Bakgrund: Shared services är en strategi som innebär att en existerande verksamhetsfunktion, som tidigare varit spridd på flera olika platser, koncentreras till en enda enhet (center) inom en koncern. Det har blivit allt vanligare att koncerner väljer att upprätta ett SSC, avseende ekonomifunktionen, då det är ett sätt att effektivisera koncernens redovisningsprocesser. Till följd av denna utveckling har vissa revisorer påtalat problem kopplade till revisionen av företag inom en koncern som har ett SSC. Problem som kan uppkomma vid gränsöverskridande revisionsarbete är exempelvis bristande förståelse för lokala redovisningsregler och skatter samt språkskillnader som kan försvåra revisorns kontroll. Även problem rörande arbetsfördelning och arbetsinsatser kan behöva lösas.

Syfte:Vårt samhälle går igenom en stor förändring genom att industrisamhället alltmer ersätts med dagens informationssamhälle. Denna förändring lämnar ingen människa oberörd utan alla berörs på något sätt, endera privat eller i arbetslivet. Syftet med denna uppsats är att jag vill skapa en uppfattning hur IT utvecklingen har förändrat företagens sätt att bedriva handel och hur det i sin tur har påverkat revisionen och revisorernas metoder och arbetssätt.Metod:Då arbetet var tänkt att undersöka om denna IT utveckling har förändrat revisionen eller revisorns arbetssätt, har jag valt att undersöka detta utifrån en kvalitativ metod i den empiriska undersökningen för att på detta sätt få så uttömmande svar som möjligt. Mitt syfte med de respondenter som jag valde, var att se om de skiljde något i deras uppfattning beträffande metoder och arbetssätt i och med IT utvecklingen. Jag valde därför respondenter med snarlika förutsättningar.

Sedan 1983 har revisionen varit lagstyrd. Alla aktiebolag är skyldiga att utse en revisor för att godkänna bolagets räkenskaper. Dock har revisionens nytta gentemot dess kostnader på senare tid börjat ifrågasättas. Regeringen har därför år 2006 utsett en utredning för att mäta nyttan av revisionen för de mindre aktiebolagen, Utredningen om revisorer och revisorns uppdrag. Ett avskaffande av revisionsplikten kan komma att förändra aktiebolagens efterfrågan av tjänster från revisionsbyråerna, vilket kan leda till en ny arbetssituation för dagens revisorer.

Problemdiskussion: Syftet med revision är att det granskade materialet ska kunna anses vara tillförlitligt. Trots detta inträffar revisionsskandaler som tyder på det motsatta. Åtgärder har vidtagits för att bygga upp ett förtroende för revisorer men ytterligare skandaler har uppmärksammats på den svenska marknaden, där företag begått grova bokföringsbrott utan att revisorn av olika anledningar agerat tillfredsställande, eller inte agerat alls. Dessa skandaler har bidragit till den förtroendekris för revisionsbranschen som råder i samhället. Att revisorerna klarar sig undan skandaler relativt lindrigt och därmed kan fortsätta arbeta som revisorer torde inverka negativt på förtroendet för hela branschen.Forskningsfrågor: Hur har den senaste tidens revisionsskandaler påverkat förtroendet för revisionsbranschen? Hur anser revisorerna att revisionsskandalerna har inverkat på förtroendet för revisionsbranschen? Hur har revisionsskandalerna inverkat på förtroendet för revisionsbranschen enligt banker och kunder? Vilka element är viktiga för att skapa och bevara förtroende för revisionsbranschen enligt revisorer, banker och kunder?Syfte: Syftet med studien är att kartlägga hur revisorer och intressenter ser på förtroendet för revisionsbranschen efter den senaste tidens revisionsskandaler och hur dessa skandaler har inverkat på förtroendet.

Problemdiskussion: Syftet med revision är att det granskade materialet ska kunna anses vara tillförlitligt. Trots detta inträffar revisionsskandaler som tyder på det motsatta. Åtgärder har vidtagits för att bygga upp ett förtroende för revisorer men ytterligare skandaler har uppmärksammats på den svenska marknaden, där företag begått grova bokföringsbrott utan att revisorn av olika anledningar agerat tillfredsställande, eller inte agerat alls. Dessa skandaler har bidragit till den förtroendekris för revisionsbranschen som råder i samhället. Att revisorerna klarar sig undan skandaler relativt lindrigt och därmed kan fortsätta arbeta som revisorer torde inverka negativt på förtroendet för hela branschen.Forskningsfrågor: Hur har den senaste tidens revisionsskandaler påverkat förtroendet för revisionsbranschen? Hur anser revisorerna att revisionsskandalerna har inverkat på förtroendet för revisionsbranschen? Hur har revisionsskandalerna inverkat på förtroendet för revisionsbranschen enligt banker och kunder? Vilka element är viktiga för att skapa och bevara förtroende för revisionsbranschen enligt revisorer, banker och kunder?Syfte: Syftet med studien är att kartlägga hur revisorer och intressenter ser på förtroendet för revisionsbranschen efter den senaste tidens revisionsskandaler och hur dessa skandaler har inverkat på förtroendet.

Nyckelord: Revision, revisorers oberoende, fortsatt drift, Big 4, konsulttjänster och klientstorlek.Bakgrund: Under 2000-talet har den finansiella revisionen genomgått en rad förändringar. Detta till följd av ett antal händelser såsom Enronskandalen som kom att ifrågasätta revisorers oberoende ytterligare.Syfte: Studiens syfte är att undersöka huruvida en revisors oberoende påverkas av variabler som revisionsbyråns storlek (Big 4), konsulttjänster och klientstorlek.Metod: Utifrån en deduktiv ansats har vi använt en kvantitativ metod genom att analysera sekundärdata som vi hämtat från Affärsdatas databas. Urvalet bestod av årsredovisningar och dess tillhörande revisionsberättelser som studerats utifrån kriterierna: svenska aktiebolag som inlett konkurs under april, maj och december 2010. Studiens kvantitativa data har jämförts med tidigare forskning inom revisionsområdet, denna forskning bottnar i teorier kring agentteori och revision som försäkran.Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att Big 4 anmärker i något större utsträckning än övriga revisionsbyråer kring fortsatt drift. Studien fann ett signifikant samband mellan Big 4 och konsulttjänster, företag som nyttjar revisionstjänster från Big 4 nyttjar konsulttjänster i högre utsträckning än företag som har annan revisionsbyrå.

Det förekommer skilda resultat från tidigare studier kring revisionens inverkan på kreditgivningsbeslutet. Det är dock ett faktum att revision utgör en viktig funktion genom att det sker en oberoende kontroll av företaget. Frågan är då vilken roll revisionen och revisorn har vid kreditgivning?Studien som gjorts syftar till att förstå kreditgivares behov och därför har ett kvalitativt angreppssätt använts. Målet är att uppsatsen ska kunna fungera som underlag för olika intressenter i kreditgivningsprocessen.