SammanfattningStudien undersöker hur revisionsansträngningen hos företag på Nasdaq OMX Nordic Stockholms listor, Mid cap och Small cap, påverkas under hög ? respektive lågkonjunktur genom att undersöka faktorerna:Komplexiteten hos företagRisken hos företag Revisorns erfarenhet Studien undersöker revisionsansträngningen genom revisionsarvodet under 2007-2009. Multipla linjära regressioner har används för att nå resultatet. Resultatet av studien visade att för samtliga tre undersökningsår var komplexitet signifikant, revisorerna ansåg att utländska dotterföretag var en faktor som påverkade revisionsansträngningen hos företag på Small ? och Mid Cap oavsett om Sverige befann sig i en hög- eller lågkonjunktur.

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att väsentligen förändra innehållet i dagens revisionsberättelse, detta genom att utarbeta en mängd förslag på vad revisionsberättelsen bör innehålla. Förslagen har väckt stora debatter där dessa framförallt kritiseras för att vara väldigt omfattande och krångliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberättelsen bör innehålla och söker därför, i denna studie svaret på den frågan ur privata investerares perspektiv. Får att nå dit utreder vi privata investerares förståelse och tillämpning av dagens revisionsberättelse, vilka förväntningar privata investerare har på revisorns roll och ansvarsområden samt utreder hur privata investerare värderar olika förslag på ny information i revisionsberättelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har på uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar från aktiespararna, men även genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom två enkätundersökningar.

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att väsentligen förändra innehållet i dagens revisionsberättelse, detta genom att utarbeta en mängd förslag på vad revisionsberättelsen bör innehålla. Förslagen har väckt stora debatter där dessa framförallt kritiseras för att vara väldigt omfattande och krångliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberättelsen bör innehålla och söker därför, i denna studie svaret på den frågan ur privata investerares perspektiv. Får att nå dit utreder vi privata investerares förståelse och tillämpning av dagens revisionsberättelse, vilka förväntningar privata investerare har på revisorns roll och ansvarsområden samt utreder hur privata investerare värderar olika förslag på ny information i revisionsberättelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har på uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar från aktiespararna, men även genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom två enkätundersökningar.

Syfte: Syftet är att beskriva samband av revisorns bakomliggande psykologiska egenskapers påverkan vid värderingen av ett företags varumärke.Metod: Studien utgår ifrån en positivistisk vetenskapssyn där en kvantitativ ansats används.Teoretiskt perspektiv: Uppsatsens teoretiska kapitel utgår ifrån teorier om psykologiska variabler. De psykologiska variabler som i uppsatsen används är femfaktor-teorin samt riskbenägenhet.Empiri: Det empiriska materialet som används i denna studie är insamlat med hjälp av ett modellföretag samt en kompletterande enkät.Resultat: Studien i denna uppsats har visat att inga samband finns mellan revisorns psykologiska egenskaper samt dennes värdering av ett varumärke. Detta berör både faktorerna i femfaktor-teorin samt riskbenägenhet. Ett eventuellt samband finns mellan variablen agreeableness och varumärkesvärderingen,men då signifikans ej finns för hela modellen är det inget som statistiskt kan säkerställas..

2002 infördes en ny revisorslag. Denna lag reglerar till skillnad från den tidigare lagen revisorers möjlighet att tillhandahålla externa tjänster detta med syfte att stärka revisorns oberoende. I denna uppsats undersöker vi om denna lag har haft någon effekt på oberoendet. Detta har gjorts genom att studera kostnaderna för revisionsbyråernas externa tjänster och revision, före och efter införandet av den nya lagen. Vi har tittat på aktiebolag indelade efter storlekskategorierna små, medelstora och stora bolag.

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att väsentligen förändra innehållet i dagens revisionsberättelse, detta genom att utarbeta en mängd förslag på vad revisionsberättelsen bör innehålla. Förslagen har väckt stora debatter där dessa framförallt kritiseras för att vara väldigt omfattande och krångliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberättelsen bör innehålla och söker därför, i denna studie svaret på den frågan ur privata investerares perspektiv. Får att nå dit utreder vi privata investerares förståelse och tillämpning av dagens revisionsberättelse, vilka förväntningar privata investerare har på revisorns roll och ansvarsområden samt utreder hur privata investerare värderar olika förslag på ny information i revisionsberättelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har på uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar från aktiespararna, men även genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom två enkätundersökningar.

För att revisorn på ett självständigt och opartiskt sätt ska kunna utföra en trovärdig granskning krävs att han är oberoende i förhållande till revisionsklienten och att han har den kompetens som krävs. Revisorn kan utöver granskningen även ge fristående rådgivning till revisionsklienten. Detta har på senare år diskuterats intensivt, då många anser att det inte går att kombinera rollerna som granskare och rådgivare utan att oberoendet riskeras. Vi testade olika faktorer som vi tror påverkar revisorn i hans/hennes rådgivning och utgick från en modell när vi testade faktorerna. Vi skapade hypoteser som vi testade med hjälp av en enkätundersökning som vände sig till kvalificerade revisorer.

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att väsentligen förändra innehållet i dagens revisionsberättelse, detta genom att utarbeta en mängd förslag på vad revisionsberättelsen bör innehålla. Förslagen har väckt stora debatter där dessa framförallt kritiseras för att vara väldigt omfattande och krångliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberättelsen bör innehålla och söker därför, i denna studie svaret på den frågan ur privata investerares perspektiv. Får att nå dit utreder vi privata investerares förståelse och tillämpning av dagens revisionsberättelse, vilka förväntningar privata investerare har på revisorns roll och ansvarsområden samt utreder hur privata investerare värderar olika förslag på ny information i revisionsberättelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har på uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar från aktiespararna, men även genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom två enkätundersökningar.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken betydelseanmälningsplikten har för förhållandet mellan revisor ochklient, samt vilka konsekvenser förändringarna avanmälningsplikten skulle kunna få på den ekonomiskabrottsligheten.För att uppnå syftet har vi valt att göra personliga intervjuerav semistrukturerad karaktär med revisorer, Ekobrottsmyndigheten, företag och Skatteverket. Vi harunder studiens gång inspirerats av grundad teori samt tagitdel av relevant litteratur inom området.I teoriavsnittet har vi redogjort för ekonomisk brottslighetoch dess innebörd. Vi har även presenterat revisornsuppgifter samt anmälningspliktens utformande.Förväntningsgapet och förtroende är också centrala avsnitti kapitlet.Empirin utgörs av de svar och åsikter som vårarespondenter delgivit oss, med viss koppling tilllitteraturgenomgången.Våra slutsatser är att anmälningsplikten, som den ser ut idag, inte har någon vidare brottsförebyggande effekt. Snarare är det revisionen i sig som har detta. Därmed borde förändringar av anmälningsplikten inte få någon större effekt..

I uppsatsen undersöks omfattningen av revisorns ansvar för vårdslös revision av ett aktiemarknadsbolags årsredovisning, och därefter analyseras ansvarets omfattning i förhållande till lagstiftningens ändamål och sammanhang. Revisorns roll är att via revision granska att redovisningen håller den kvalité som krävs, vilket i sin tur är viktigt för investerarnas förtroende och skydd. Detta bidrar till marknadernas effektivitet och funktion samt till samhällsekonomisk vinst. Att revisorns granskning omfattas av en skadeståndssanktion har som främsta syfte att motivera en aktsamhetsnivå som bidrar till uppfyllandet av dessa mål.Revisorn kan alltså bli skadeståndsskyldig om denne inte genomfört revisionen i enlighet med god revisionssed. För ansvar krävs bland annat att skada uppstått, och att det föreligger adekvat kausalitet mellan den vårdslösa revisionen och skadan.

Syftet med denna uppsats är att utreda vilken syn revisorer har på ansvarsfrihetsinstitutets bedömning av ersättningsskyldighet och vilka konsekvenser detta medför.Om revisorn funnit att en styrelseledamot eller verkställande direktör orsakat bolaget ekonomisk skada som kan leda till ersättningsskyldighet skall revisorn anmärka på detta i revisionsberättelsen samt lämna ett uttalande till bolagsstämman om huruvida styrelsen bör beviljas ansvarsfrihet för sin förvaltning av bolaget under det år som har gått.Uppsatsen grundar sig på den rättsekonomiska analysen, vilket innebär att utgångspunkten har lagts på de relationer som finns mellan olika grupper inom och i anslutning till företaget. Teorin i denna uppsats utgår från två olika bolagsstyrningsteorier som bygger på en existerande informationsasymmetri. Det kan ifrågasättas i vilken mån informationsasymmetrin kan utjämnas med revisorn som övervakare.Uppsatsen har genomförts med kvalitativa intervjuer som grund. Den slutsats som har dragits är att ansvarsfrihetsinstitutet endast verkar ge bolagets intressenter information om bolagets förvaltning är undermålig, genom en avstyrkt ansvarsfrihet i vissa fall. Uttalandet om ansvarsfrihet borde därför anses som alltför onyanserat.

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att väsentligen förändra innehållet i dagens revisionsberättelse, detta genom att utarbeta en mängd förslag på vad revisionsberättelsen bör innehålla. Förslagen har väckt stora debatter där dessa framförallt kritiseras för att vara väldigt omfattande och krångliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberättelsen bör innehålla och söker därför, i denna studie svaret på den frågan ur privata investerares perspektiv. Får att nå dit utreder vi privata investerares förståelse och tillämpning av dagens revisionsberättelse, vilka förväntningar privata investerare har på revisorns roll och ansvarsområden samt utreder hur privata investerare värderar olika förslag på ny information i revisionsberättelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har på uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar från aktiespararna, men även genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom två enkätundersökningar.

Under slutet av 1990-talet uppstod en efterfrågan på utvidgad kompetensen hos revisionsföretagen. Klienterna förväntade sig en utökad rådgivningsverksamhet i frågor som rörde skatter och konkursutredningar samt företagsvärderingar mm. Många kritiska röster höjdes då inom branschen eftersom det ansågs att rådgivningen påverkade revisorns opartiskhet och objektivitet i granskningen. Detta ledde till en statligutredning som hade till uppgift att se över och klargöra begreppet revisionsverksamheten, samt undersöka om det fanns anledning att begränsa revisorers medverkan i verksamheter som saknade samband med revision. Den senaste tidens redovisningsskandaler i omvärlden har lett till fokuseringen kring revisorns oberoende.

Revisionsplikten avskaffades i Sverige den 31 oktober 2010 där cirka 250 000 företag berördes. Bakgrunden till avskaffandet är bland annat att företag ska besluta om revision är en nödvändighet eller inte.Syftet med denna studie är att analysera bakomliggande faktorer till varför små företag har valt att behålla revisionen trots avskaffandet samt revisorns roll inom dessa företag. Utifrån studiens primärdata framkom det att företagen belyste olika faktorer till upprätthållandet av revision, vilket har presenterats som interna respektive externa faktorer samt som revisorns roll inom dessa företag genom att undersöka dennes arbetsuppgifter. Vidare analyserades detta tillsammans med tidigare forskning kring ämnet samt de teoretiska resonemang som vi har presenterat. Dessa avser revision som försäkran, förbättring, försäkring, komfort respektive legitimering. .

I dagens samhälle är det viktigt att revisorn är oberoende eftersom att marknaden måste kunna lita på den ekonomiska information som företagen lämnar ut. Revisorns granskning och godkännande fungerar som en slags ?kvalitetsstämpel?.Debatten kring revisorns oberoende och vad detta innebär har varit på tapeten länge, och vid Enrons kollaps år 2001 nådde oberoendefrågan sin kulmen. Media uppmärksammade dramatiken runt skandalen vilket ledde till ett ökat intresse hos allmänheten.Från och med 1 januari 2002 skall alla revisorer testa sitt oberoende innan de påbörjar ett nytt revisorsuppdrag enligt den så kallade ?analysmodellen?.