Bakgrund: En av grundpelarna inom revision är att den utförs av en oberoende part. Det är dock inte enbart revisorn som ska vara oberoende utan även revisionsbyrån ska vara oberoende i förhållande till klienten. Flera av byråerna erbjuder fler tjänster till klienter förutom revision. I de fall som en klient anlitar samma byrå för flera olika uppdrag uppstår ett kombiuppdrag. När ett kombiuppdrag föreligger ska revisorn vara oberoende i sitt uppdrag och göra en opartisk prövning samtidigt som byrån ska vara oberoende.

Syftet med studien är att analysera hur väl de stora revisionsbyråerna säkerställer oberoendet. Vi fokuserar på huruvida oberoendeproblemen orsakas av bristande byråorganisation eller om de främst beror på otillräcklig professionalism.Vi har valt en kvalitativ ansats med ett induktivt angreppssätt.Inledningsvis behandlas vetenskapsartiklar angående revisorns oberoende. Därefter redogörs för lagstiftningen på området. I resultatredovisningen återges resultaten från vår empiriska undersökning. Resultaten är indelade efter kategorier.

Revisorns oberoende är ett mycket omdebatterat ämne som ständigt har varit i fokus och därför tillkom analysmodellen i och med införandet av revisorslagen år 2002. Syftet är att undersöka om analysmodellen stämmer överens med hur det fungerar i praktiken oavsett om revisionsbyråerna är stora eller små. Vi vill även undersöka om det finns några skillnader mellan de två kategorierna stora och små revisionsbyråer när det gäller tillämpningen av analysmodellen och hur oberoendet uppnås. Det empiriska materialet insamlade vi genom att utföra personliga intervjuer med två stora och två små revisionsbyråer. Slutsatserna visar att analysmodellen delvis stämmer överens med hur det fungerar i praktiken.

Auditing demands knowledge in many diverse areas. To be able to provide all this knowledge it is necessary for the auditor to have access to persons with special skills. Through these contacts the auditor builds up a business network that brings support in the daily work. Our purpose with this study is to find out how auditor?s network in big auditing firms is organized and to show how they use their network.

På senare tid har finansiella skandaler fått ett allt större utrymme i media, vilket skapat en debatt bland allmänheten och näringslivet om revisorns förtroende. Revisionsbranschen utgör en av de viktigaste grundstenarna i samhällsekonomin och ett minskat förtroende för dem är problematiskt. Då förtroende är viktigt, är det nödvändigt att känna till hur revisorer skapar ett förtroende och vad det påverkas av. Uppsatsen avser att beskriva hur revisorer skapar förtroende, vad som påverkar revisorernas förtroende samt att belysa de konsekvenser och risker som finns med minskat förtroende. Studien använder sig av beskrivande metoder, där primärdata består av intervjuer med respondenter och sekundärdata tillhandahölls av vetenskapliga artiklar, böcker, tidningsartiklar och webbsidor. Studien har genomförts med en kvalitativ metod, där verkligheten studerades genom att tillämpa abduktion. Igenom studien kontrolleras det att uppsatsen håller en hög reliabilitet, validitet och objektivitet. Denna empiriska studie visade att revisorns kompetens är centralt för att dess klienter och intressenter ska kunna lita på denne.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken påverkan ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten kommer att innebära för revisionsbyråer, redovisningsbyråer, banker, Skatteverket och även till viss del ur företagens synvinkel. För att uppnå vårt syfte har vi valt att göra personliga intervjuer av semistrukturerad karaktär med revisorer, redovisningskonsulter, banker, SME och Skatteverket. Vi har under studiens gång inspirerats av grounded theory och vi har även tagit del av både litteratur och debattartiklar inom området. I teoriavsnittet har vi presenterat revisorns uppgifter samt revisionens betydelse. Vi har även presenterat revisionsplikten och hur ett avskaffande skulle kunna påverka olika intressenter.

I spåren av många företagsskandaler har blickarna riktats mot revisorer och hur revisionen ska förbättras för att hålla hög kvalitet. Mot denna bakgrund har en debatt uppstått om vilken effekt revisionsbyråns uppdragstid och storlek har på revisionskvaliteten och om byrårotation skulle lösa problemen som är förknippade med dessa. Vi definierar revisionskvalitet som revisorns förmåga att upptäcka och utfärda en varning för tvivel om fortsatt drift innan företaget går i konkurs. Därigenom är det möjligt att undersöka om och hur revisionsbyråns uppdragstid och storlek påverkar revisionskvaliteten. En granskning av 379 konkursföretags senaste revisionsberättelser visar att revisionsuppdrag på kort och lång uppdragstid har utfärdat lika stor andel varning för tvivel om fortsatt drift.

I spåren av många företagsskandaler har blickarna riktats mot revisorer och hur revisionen ska förbättras för att hålla hög kvalitet. Mot denna bakgrund har en debatt uppstått om vilken effekt revisionsbyråns uppdragstid och storlek har på revisionskvaliteten och om byrårotation skulle lösa problemen som är förknippade med dessa. Vi definierar revisionskvalitet som revisorns förmåga att upptäcka och utfärda en varning för tvivel om fortsatt drift innan företaget går i konkurs. Därigenom är det möjligt att undersöka om och hur revisionsbyråns uppdragstid och storlek påverkar revisionskvaliteten. En granskning av 379 konkursföretags senaste revisionsberättelser visar att revisionsuppdrag på kort och lång uppdragstid har utfärdat lika stor andel varning för tvivel om fortsatt drift.

Den första januari 1999 infördes en ny lag i Sverige angående revisorernas anmälningsskyldighet. Revisorerna var rädda att förlora sin självidentitet och relationen till klienten, då lagen förutsatte att de agerar så fort de misstänker brott. Syftet med undersökningen var att se hur revisorerna egentligen agerade då de misstänkte att brott förelåg. Vidare studerades olika faktorer som ansågs ha en påverkan på hur revisorerna agerade vid misstanke om brott. Faktorerna kön, ålder, erfarenhet, etikutbildning och storlek på byrå testades mot revisorernas anmälningsbenägenhet.

Syfte: Syftet är att undersöka vad som påverkar att småbolag försätts i konkurs utifrån en revisors perspektiv.Metod: Vi har genomfört tio intervjuer med revisorer samt inhämtat data från Bolagsverket.Slutsats: I denna studie har vi kommit fram till att det som framför allt påverkar att småbolag går i konkurs är att de likvida medlen tar slut och att detta uppmärksammas i ett för sent skede. Dessutom är kunskap en viktig variabel. Vi kan däremot inte konstatera att avskaffandet av revisionsplikten för småbolag har inneburit fler konkurser. Vi kan inte heller konstatera att sänkningen av aktiekapitalkravet har någon inverkan på antalet konkurser för småbolag.Uppsatsens bidrag: Denna studie har bidragit med en ny konkursmodell som är applicerbar för småbolag, studien har även lyft fram revisorns roll i samband med konkurser.Vidare forskning: Förslag på vidare forskning är att genomföra samma studie men utifrån andra yrkesrollers perspektiv. Det vore även intressant att forska kring vilken yrkesroll som är mest lämpad att hantera konkurser i framtiden. .

Auditing demands knowledge in many diverse areas. To be able to provide all this knowledge it is necessary for the auditor to have access to persons with special skills. Through these contacts the auditor builds up a business network that brings support in the daily work. Our purpose with this study is to find out how auditor?s network in big auditing firms is organized and to show how they use their network.

Under de senaste åren har det skett en ökning i antalet företagsförvärv och i samband meddetta riktas fokus ofta på goodwillhanteringen och identifieringen av immateriella tillgångar.Det är ett intressant och aktuellt ämne och därför ämnar uppsatsen undersöka hur revisorerupplever företags inställning till redovisning av goodwill och varumärken. Utredningen skallundersöka om företag är villiga att redovisa varumärke eller om de hellre vill ha kvar det igoodwill, om revisorer måste tvinga företagen att separera de två posterna ifrån varandra ellerom företagen själva är villiga att utföra denna process. Därtill ämnar uppsatsen ta reda påvilken varumärkesvärderingsmetod som används. Det teoretiska ramverket presenterarprincipal-agentteorin utifrån ett redovisningsperspektiv, redovisning av goodwill och andraimmateriella tillgångar, de olika metoderna för varumärkesvärdering samt lämpligaredovisningsstandarder. För att ta reda på studiens syfte har en kvalitativ studie genomförtsdär tre revisorer med flera års erfarenhet inom området intervjuats.

Syftet med uppsatsen är att beskriva när revisorernas oberoende kan stå i konflikt med revisorsrollen samt att utreda och skapa förståelse för hur revisorerna ser på oberoende. För att kunna besvara syftet valde vi att göra en gridanalys med fem revisorer. Metoden valdes för att ge en mer rättvisande bild av revisorernas tankar kring oberoendet. Till vår hjälp för att beskriva oberoendet och revisionens syfte använder vi agentteorin och populationsekologisk teori. Utifrån dessa teorier kan revisorernas agerande delvis förklaras och redogöras för.

ProblembakgrundDen 1 januari 2005 lagstadgades det om att alla börsbolag inom EU skulle följa IASB standarder vilket innebar en förändring vid värdering av förvaltningsfastigheter. Bolagen fick då möjlighet att värdera tillgången till värkligt värde. Konsekvenserna av det har blivit att det uppstått felvärderingar som omtalats mycket i media och revisorns arbete och ansvar har ifrågasatts. Vi kommer att se närmare på revisorernas syn på värdering till verkligt värde av förvaltningsfastigheter enligt IAS 40.Syfte Syftet med uppsatsen är att ta reda på revisorers tankar om värdering till verkligt värde av förvaltningsfastigheter enligt IAS 40 och om de anser att det ger en rättvisande bild.MetodVi har valt att inleda med litteraturstudier kring ämnet för att sedan genomföra intervjuer med revisorer kunniga inom ämnet.ResultatRevisorerna vi intervjuade ansåg att värdering till verkligt värde av förvaltningsfastigheter ger en relativt rättvisande bild. Metoden ansågs dock vara relativt komplicerad och komplex.

Syfte: Syftet med vårt examensarbete är att försöka identifiera och analysera hur revisorer definierar revisionskvalité och hur de förvissar sig om att de genomför revision med hög kvalitéMetod: För att nå fram till ett resultat har en abduktiv ansats med en kvantitativ metod använts för denna explorativa studieTeoretiskt perspektiv: Studien utgår ifrån befintlig teori och vetenskapliga studier men även resultatet av våra pilotintervjuer som använts för att urskilja faktorer som kan förklara vårt syfte. Teorier som använts är professionsteori, institutionell teori och byråkulturell teoriEmpiri: Det empiriska materialet grundar sig på en enkätundersökning som vänder sig till Sveriges revisorer i FARs medlemsregister. Det empiriska materialet har analyserats av statistiska testerResultat: Analysen påvisade att de faktorer som har den största positiva påverkan på revisionskvalité är expertis tillsammans med revisorns kompetens.