Syftet med uppsatsen är att diskutera och analysera huruvida de från 2007 nya bestämmelserna om byråjäv uppnår sitt syfte, genom att undersöka dess påverkan på revisorns oberoende med avseende på kvalitet, tilltro och överensstämmelse. Uppsatsen är av induktiv karaktär med ett deskriptivt syfte. En kvalitativ metod valdes som forskningsstrategi för att samla in information. Vidare användes semistrukturerade intervjuer för datainsamlingen. Uppsatsens teoretiska referensram baseras på ämnesspecifika begrepp samt den internationella och svenska oberoenderegleringen.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka förväntningar som kommunfullmäktige har på de förtroendevalda revisorerna samt att granska vad de förtroendevalda revisorerna anser att deras roll består av. En jämförelse mellan kommunfullmäktigeordförandes och revisorernas uppfattningar om revision och revisorns roll genomfördes för att se om dessa uppfattningar var lika eller om det förekom ett förväntningsgap dem emellan. För att uppnå syftet med uppsatsen genomfördes en kvalitativ fallstudie med kommunfullmäktigeordförande i Kalix kommun och Överkalix kommun och deras förtroendevalda revisorer. En slutsats som vi kom fram till i samband med undersökningen var att kommunfullmäktigeordförandena i de båda kommunerna förväntade sig att revisorerna skulle bistå med rådgivning i första hand medan revisorerna ansåg att granskning av verksamheten skulle prioriteras. Detta innebär att ett förväntningsgap existerar, då kommunfullmäktigeordförandenas och revisorernas uppfattningar om revisorrollen skiljer sig åt..

This study investigates whether auditors affect the tendency to report correct taxes for small companies. Since November 2010 the smallest companies in Sweden are no longer obliged by law to have an appointed auditor to perform the former yearly audit. The auditor shall during the audit, amongst other tasks, investigate whether the audited companies follow Swedish law, and report them if they do not. The presence of the auditor might influence the actions of companies to act according to law, and reduce errors in the reporting. Errors regarding tax reporting will result in a revised tax decision if detected by The Swedish Tax Agency.

Syftet med denna uppsats är att undersöka revisionspliktens vara eller inte vara ur tre perspektiv: revisorns syn på lagstadgad revision och oberoende, revisorns verksamhet ur ett affärs- och kompetensmässigt perspektiv samt nyttan av revisionsplikt ur mikroföretagarnas och intressenternas perspektiv. För att besvara syftet har fyra representanter för de största revisionsbyråerna i Uppsala intervjuats och gett sin bild av hur de ser på revisionsplikten i dagens läge och vad ett avskaffande av densamma skulle kunna ha för konsekvenser. Utifrån ett omfattande material från bland annat undersökningar gjorda av olika intresseorganisationer, artiklar i fackpress samt diverse elektroniska källor har vi sammanställt en begränsad litteraturstudie. Denna fungerar som en fristående undersökning men har också utgjort underlaget för vår intervjustudie.Enligt vår bedömning kommer revisionsplikten sannolikt att avskaffas år 2009. Väljer Sverige att gå försiktigt tillväga avskaffas revisionsplikten då för mikroföretag med en årsomsättning understigande 3 miljoner kronor.De huvudsakliga slutsatser vi har kunnat dra är att revisorerna inte ser dagens utformning av oberoendereglerna som något problem vid revision kombinerat med fristående rådgivning i mikroföretag.

Revision uppstod för att öka tillförlitligheten mellan aktiebolag och sina intressenter, syftet var att en oberoende revisor skulle kvalitetsäkra årsredovisningen. För att revisorn skall kunna ge aktiebolagets intressenter en revision av god kvalitet, bör revisorn besitta hög kompetens.  Revisorsexamen (godkännande) grundades 1998 och syftar till att säkerställa att revisorn har de kunskaper som krävs för att genomföra en revision av hög kvalitet. För avancemang inom yrket kan revisorn välja att avlägga högre revisorsexamen (auktorisation), vilket är en påbyggnad av revisorsexamen. Syftet med auktorisation är att bevisa att revisorn kan upprätta mer komplicerade revisioner.

Denna studie har för avsikt att fokusera på den äldre litteraturen som en resurs för en turistisk verksamhet i Värmland. Studiens syfte och frågeställningar ämnar undersöka om den äldre litteraturen som kulturarv används som en resurs för en turistisk verksamhet, hur den iså fall är uppbyggd och om/hur man arbetar för att upprätthålla verksamheten. Studien kommer också att undersöka vilken betydelse litteraturen har för Värmlands symbolvärde och identitet, då litteraturen representeras av Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf i denna studie. Jag undrar fortsättningsvis om litteraturen som symbol och identitet av Värmland används i ett marknadsföringssyfte. Avslutningsvis kommer uppsatsen fokusera på den värmländskalitteraturturismens eventuella problem och möjligheter för att undersöka dess varaktighet i framtiden.

Implementeringen av tredje generationens mobila nät (3G) har lett till att nya användningsområden skapats inom mobila tjänster. Bandbreddens ökade kapacitet gör det nu möjligt att skicka betydligt större mängder information än i tidigare mobila nät. Detta har även medfört att nya tjänster skapats för 3G-mobiltelefoner. Ett område under utveckling är mobil turistinformation. Mobila Guiden är en mobil turistapplikation som TelecomCity i Karlskrona tagit fram.

En våldtäkt medför både psykiska och fysiska besvärför den som drabbats. Hälso- och sjukvården har en betydande roll i hurvåldtäktsoffren ska omhändertas. Studien har genomförts som en litteraturstudiemed syftet att klargöra vårdteamets roll i omhändertagande av en patient somutsatts för en våldtäkt. 12 artiklar ingår i studien. Frågeställningar vidanalysen av de 12 artiklarna var att belysa specifika rutiner för hur ettvåldtäktsoffer ska bli mottaget, vilket förhållningssätt som vårdteamet börupprätthålla samt särskilda strategier och anpassade behandlingar som finns atttillgå.

Revisorn har en viktig roll i ett företagssamhälle då de kvalitetssäkrar den information som ligger till grund för beslutsfattare både inom och utom organisationen. Revisionsprofessionens ledord har genom åren varit oberoende, objektivitet och integritet. Frågan är här huruvida revisorn har möjlighet att leva upp till dessa ledord då det finns influenser från olika aktörerna inom området. Uppfattningar kan skilja sig åt mellan revisorer och allmänheten, om vad som ska ingå i revisorns arbetsuppgifter och vad som är möjligt att granska inom regelverkets ramar. De förväntningar och behov som revisorn inte kan tillgodose hos allmänheten och de externa intressenterna kan leda till ett förväntningsgap, då aktörerna har olika förväntningar om vad en revision skall innehålla.Studien ämnar undersöka och beskriva svenska revisorers syn på den information de ska bedöma utifrån rådande regelverk och praxis.

Förtroende är ett mångfacetterat begrepp och har många referensramar. Det går att skilja påförtroende till text, transaktion och förtroende ur ett socialt perspektiv, som kommunikationoch ömsesidig interaktion. Revision är inte bara en granskningsprocess, utan en mänskligaktivitet som ska bygga på samspel med användare av redovisnings information, därmed blirrevisionen en etisk handling som måste bygga på förtroende. För att erhålla förtroende måsterevisorn bemöta de förväntningar som finns på dem idag. Näringslivets utveckling samtförändringar i omvärlden har skapat behov av utveckling och förändring i revisorns funktion,vilket har bidragit till förväntningar från nya intressegrupper och samhället i stort.

Goodwill a?r en immateriell tillga?ng som har kommit att bli allt mer dominant i bo?rsbolagens balansra?kningar. I och med info?randet av IFRS 3 och IAS 36 ma?ts goodwill till verkligt va?rde och skrivs enbart ned da? det finns indikatorer pa? att ett nedskrivningsbehov fo?religger. Syftet med denna uppsats a?r att skapa en fo?rsta?else fo?r revisorns fo?rha?llningssa?tt gentemot goodwillredovisningen, hos fo?retag da?r marknaden indikerar pa? att goodwillposten bo?r skrivas ned, men trots detta avsta?tt fra?n en nedskrivning.

I november 2010 avskaffades revisionsplikten för små företag i Sverige. Avregleringen på revisionsmarknaden omfattade cirka 250 000 företag vilket innebär att 70 procent av alla företag gavs möjlighet att välja om de vill revidera sin årsredovisning eller inte. Det har nu gått en tid sedan avregleringen och det är därmed intressant att från ett revisorsperspektiv undersöka hur eventuella förändringar upplevs. Studien syftar till att skapa förståelse för hur en revisor upplever tiden efter avregleringen. Med hjälp av övergripande frågeställningar har studien fokuserat på hur revisorn upplever förändringar i sin yrkesroll, om efterfrågan på revision förändrats samt om revisorn har någon uppfattning om varför företag väljer att behålla revision alternativt avstå.

Under den senaste finansiella krisen spelade revisorerna a?terigen en kontroversiell roll i na?gra av de skandaler som blossade upp. Tidigare studier sa?ger att revisorer ba?st studeras under kriser eftersom det a?r da? deras funktion testas. I uppsatsen underso?ks hur revisorerna anser att deras arbete med risk och va?sentlighet fo?ra?ndrades under den finansiella krisen.

SammanfattningIntern kontroll innebär att företaget har system för kontroll, så att risken att det förekommer omedvetna fel och oegentligheter minskas. Systemet byggs oftast upp genom införandet av attestregler, rapportsystem samt en strukturerad ansvars- och arbetsfördelning i verksamheten. En avvägning måste alltid göras mellan kostnaderna för den interna kontrollen och de fördelar den är avsedd att ge företaget. Revisorns uppgift är att granska den interna kontrollen i ett företag, kontrollera om den fungerar och är anpassad efter verksamheten, med syfte att uppnå de mål och den lönsamhet som företaget eftersträvar.Mot bakgrund av att det inte fanns någon tidigare forskning på området, tyckte vi att det vore intressant att undersöka revisorers syn på god intern kontroll samt revisorns roll vid granskning av intern kontroll och om den interna kontrollen i Sverige har påverkats av den internationella utvecklingen på området. Vi valde även att studera om det förekommer intern kontroll i mindre bolag.För att besvara vår problemformulering genomförde vi, parallellt med litteraturstudier, ett antal personliga intervjuer med auktoriserade revisorer.

The question of the mandatory audits be or not be has been investigated thoroughly in recent years. Theresult is that the audit obligation in all likelihood will be voluntary for 96 percent of all of Sweden´slimited companies in the summer of 2010. The new draft law gives the accountant the opportunity towork both as an accountant and consultant. The investigation in this script works with the question"Which services the owner-managed companies, which in future not will be forced to audit, demandfrom an accounting firm in the suspension of the mandatory audit?" This will take the investigation outby a quantitative study through questionnaires distributed to 40 limited companies.