SAMMANFATTNINGAndelen orena revisionsberättelser och Going Concern-varningar (GC-varningar) ligger enligt tidigare studier mellan 60 och 68 procent respektive 12 och 20 procent bland svenska aktiebolag som gått i konkurs. Fenomenet förklaras vanligen som nära kopplat till negativa konsekvenser, som bolaget, revisorn och bolagets intressenter kan komma att utsättas för vid en oren revisionsberättelse eller GC-varning. Flera förklaringar bortser från demografiska faktorer, som också kan spela en roll i sammanhanget. Syftet med denna studie är att kartlägga andelen orena revisionsberättelser och GC-varningar samt att pröva om det finns samband mellan utvalda demografiska faktorer (revisorers kön, revisorers kompetens, revisorers arbetsbelastning samt revisorers arbetsplats) och andelen orena revisionsberättelser och GC-varningar, samt klargöra hur starka dessa eventuella samband är. Vi utförde studien kvantitativt utifrån material från ett forskningsprojekt i företagsekonomi på Mittuniversitetet i Sundsvall.

Relationsmarknadsföring används allt mer av revisorer för att behålla klienter. Eftersom relationsmarknadsföring kan leda till vänskap och eftersom vänskap försvårar revisorns oberoende kan detta påverka hur revisorsyrket uppfattas. För bland annat kreditgivare är det viktigt att redovisningen fått en opartisk granskning och om inte ett oberoende föreligger kan detta potentiellt bli ett problem. Syftet med denna studie var att se om kreditgivare tror att revisorernas relationsmarknadsföring kan resultera i ett uppfattat försvagat oberoende. I den teoretiska referensramen tas olika teorier upp som hänger ihop med revision.

Föreliggande uppsats behandlar oberoende skivbolags förändrade roll till följd avdigitaliseringen av musiken som bidragit till artisters möjlighet att sälja och distribuera musikutan skivbolag. Syftet med studien är att förklara hur oberoende skivbolag erbjudervärdeförslag och vad som inkluderas i dessa värdeförslag när det oberoende skivbolaget villattrahera nya samt behålla sina befintliga artister. För att besvara syftet har fyra oberoendeskivbolag intervjuats och intervjuerna har sammanställts och analyserats utifrån Servicedominantlogic. Resultatet visar indikationer på att oberoende skivbolag allt mer väljer attinkludera artister i den värdeskapande processen när värdeförslag utformas. Oberoendeskivbolag vill arbeta nära sina artister och tillåter artisterna att välja vilka värdeförslag de villta del av.

I dag genomförs många förenklingar på revisions och redovisningsområdet för små ochmedelstora bolag. En förenkling är uppluckringen av gällande byråjävsregler iaktiebolagslagen som föreslås i regeringens slutbetänkande Revisorns skadeståndsansvarSOU 2008:79. Den innebär att små och medelstora bolag kommer att kunna anlita sammarevisionsbyrå för hjälp med grundbokföring som den byrå det anlitar för revision, så kalladekombiuppdrag. Detta är i dagsläget förbjudet enligt jävsreglerna i aktiebolagslagen. Iframtiden ska jävsreglerna helt ersättas med analysmodellen i revisorslagen då revisorer skabedöma sin opartiskhet och självständighet (SOU 2008:79).

SammanfattningDatum                               2012-05-30Nivå                                    Magisteruppsats i Företagsekonomi, 15 hpFörfattare                          Oscar Fager, Linda SvenssonHandledare                        Esbjörn SegelodTitel                                    Värdering till verkligt värde ? Påverkan på revisorers arbeteNyckelord                          Verkligt värde, IFRS, RevisorProblemformulering    Hur har utvecklingen mot att värdering till verkligt värde används i fler värderingssituationer påverkat svenska revisorers arbete?Syfte                                Denna magisteruppsats syftar till att undersöka om värdering av tillgångar till verkligt värde påverkat svenska revisorers arbete. Om så är fallet ska uppsatsen även beskriva på vilket sätt revisorers arbete har förändrats.Metod                                 För att uppnå studiens syfte samlades data in genom en litteraturstudie där tonvikt lades på den diskussion som förts kring värdering till verkligt värde. För att kunna besvara vår frågeställning intervjuades totalt sex revisorer från fyra olika revisionsbyråer i Sverige. Den information vi fick genom intervjuerna sammanställdes och ställdes i förhållande till vår referensram och utmynnade i studiens slutsatser.Resultat                              Värdering till verkligt värde har påverkat revisorernas arbete på så vis att specialister används i alltfler fall vid granskningen av de verkliga värdena.

På senare tid har det framkommit flera företagsskandaler på grund av brister i revisorers granskning. Skandalerna har resulterat i högre krav på Revisorers oberoende och självständighet. Det är vikigt att en revisors inblandning i företags verksamheter inte påverkar dennes omdöme, för att upprätthålla ett förtroende till olika intressenter. Vidare kan en revisors arbetsuppgifter förutom att granska företags räkenskaper även innefatta rådgivning. Det innebär att det kan uppkomma svåra gränsdragningar mellan vad som är tillåtet och vad som bör undvikas i revisorns yrkesutövning.

Syftet med den här studien är att undersöka revisorns oberoende, med fokus på analysmodellen, och vad som påverkat regleringen inom detta område genom tiden. Vi har genomfört en kvalitativ studie med ett deduktivt angreppssätt. Vi har använt oss av teorier som visar hur regleringen inom redovisningsområdet växt fram samt teorier om revisorns oberoende. Vi har också refererat till olika lagar för att tydliggöra på vilka sätt dessa stödjer revisorns oberoende ställning. Empirin består av en genomgång av den offentliga debatten inom redovisningsområdet samt av intervjuer med revisorer på fyra olika revisionsbyråer.

Är det så att revisorer och firmatecknare upplever att villkoren för revisionsuppdraget har definierats tydligare p.g.a. införandet av uppdragsbrev? Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om auktoriserade och godkända revisorers uppfattning skiljer sig från firmatecknares för de små aktiebolagen, med avseende på uppdragsbrevets innebörd. Slutligen förklara de faktorer som möjligen påverkar.Uppsatsen genomfördes med ett positivistiskt synsätt och en deduktiv undersökningsansats. Målsättningen var att hela tiden förhålla oss objektiva och på ett öppet och oberoende sätt samla in kunskap.

Syftet med studien är att förstå revisorers attityder och resonemang kring marknadsföringen av revisionstjänster.Studien utgår ifrån en abduktiv ansats och kvalitativa metoder i form av personliga intervjuer har genomförts.Studiens teoretiska referensram innefattar teorier och centrala begrepp utifrån vetenskapliga artiklar. Begrepp som behandlas är profession, attityder och revisorers användning av marknadsföring.Det empiriska materialet är insamlat genom åtta intervjuer med revisorer runt om i Skåne. Huvudsakligen har attityder och resonemang kring marknadsföring, förändring av marknadsföring, marknadsföringsmetoder och kundrelationer jämförts och analyserats.Studiens empiriska analys visade att respondenterna refererar olika till begreppet marknadsföring, vilket kan anses vara en anledning till de positiva respektive neutrala attityderna. Dessutom iakttogs skilda attityder gentemot marknadsföring beroende på revisionsbyråns storlek. Respondenter från större byråer hade mer positiva attityder i förhållande till respondenter från små byråer..

En förutsättning för att revisorer ska kunna säkra tilltron till de granskande företagen är att de uppfattas som oberoende. En av anledningarna till att det är intressant att undersöka revisorns oberoende är att analysmodellen, som är ett verktyg för att säkra detta, lagstadgades för fyra år sedan, och vi förutsätter att den nu har förankrats bland revisorerna i Sverige. Frågor som tittas närmare på i undersökningen är om det är möjligt för en revisor att uppehålla sitt oberoende samtidigt som denne uppfyller kundernas krav, och hur revisorerna tolkar regleringen kring oberoende i sitt arbete. Undersökningen baseras på analysmodellens fem huvudsakliga oberoendehot. Studien genomförs genom att presentera ett case för godkända och auktoriserade revisorer, som efterföljs av en diskussion.Resultaten av undersökningen visar att revisorernas verklighet skiljer sig från befintliga regelverk i vissa hänseenden.

Är det så att revisorer och firmatecknare upplever att villkoren för revisionsuppdraget har definierats tydligare p.g.a. införandet av uppdragsbrev? Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om auktoriserade och godkända revisorers uppfattning skiljer sig från firmatecknares för de små aktiebolagen, med avseende på uppdragsbrevets innebörd. Slutligen förklara de faktorer som möjligen påverkar. Uppsatsen genomfördes med ett positivistiskt synsätt och en deduktiv undersökningsansats. Målsättningen var att hela tiden förhålla oss objektiva och på ett öppet och oberoende sätt samla in kunskap.

Studien undersöker, ur ett kvalitativt perspektiv, hur reglerna om anmälningsskyldighet i aktiebolagslagen har påverkat revisorsyrkets oberoende. Studiens problematik grundar sig i att revisorns oberoende tycks ha påverkats av att en ogrundad anmälan enligt reglerna om anmälningsskyldighet kan få långtgående juridiska och yrkesmässiga konsekvenser för en revisor. En revisor som underlåter att anmäla till åklagare kan emellertid inte bli skadeståndsskyldig, utan kan endast bli föremål för disciplinära åtgärder. Detta i kombination med att lagen föreskriver att revisorn ska anmäla vid en låg misstankegrad försätter revisorn i en svår situation. Studiens empiriska material består av sekundärdata i form av offentlig statistik, myndighetsrapporter, lagtext och Revisorsnämndens praxis.

Uppsatsens syfte är att studera huruvida revisorer i de fyra länderna Sverige, Norge, Danmark och Island samt revisorer anställda inom BIG 4 ärrörliga. Vi har använt oss av kvalitativ metod, vilken har en analytisk utgångspunkt. En dokumentstudie samt semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in det empiriska materialet. Uppsatsens teoretiska referensram utgörs av institutionell teori tillsammans med intressentteori. Uppsatsens respondenter är åtta till antalet.

Revisorns oberoende har blivit uppmärksammat under de senaste åren, delstill följd av de stora redovisningsskandalerna och dels eftersom näringslivethar blivit mer komplext. Det här har lett till en ökad reglering som påverkarrevisorns oberoende med begränsningar vad revisorn får göra. En revisor kantesta sitt oberoende genom analysmodellen, där olika hot som kan äventyrarevisorns oberoende tas upp. Även Sarbanes-Oxley Act och Svensk kod förbolagsstyrning har till mål att stärka revisorns oberoende genom attexempelvis införa en oberoende revisionskommitté. Det är vanligt attallmänheten förväntar sig att revisorn ska göra mer än vad denne kan och fårgöra, vilket kallas förväntningsgapet.Syftet med den här rapporten är att skapa ökad förståelse för revisornsoberoende samt att urskilja den roll som revisorns oberoende spelar vidrevision av stora och små bolag.

Titel: Agerande vid tystnadsplikt- för auktoriserade revisorer, auktoriserade redovisningskonsulter och personer med dubbla yrkesroller.Bakgrund: Auktoriserade revisorer och redovisningskonsulter har olika grader av tystnadsplikt, vilket idag är under debatt i Sverige. Tidigare forskning har påvisat att individer agerar olika beroende på om de har professionell identitet eller organisationell identitet. Därför är det intressant att undersöka hur auktoriserade revisorers, auktoriserade redovisningskonsulters och personer med dubbla yrkesrollers agerande påverkas av professionell och organisationell identitet.Syfte: Syftet är att förklara hur professionella och organisationella identiteter påverkar auktoriserade revisorers, auktoriserade redovisningskonsulters och personer med dubbla yrkesrollers agerande vid tystnadsplikt.Metod: Studien har en abduktiv forskningsansats och består dels av en kvalitativ förundersökning och dels av en kvantitativ undersökning. Den kvalitativa förstudien består av semi-strukturerade telefonintervjuer och den kvantitativa undersökningen är en surveydesign bestående av en webbenkät.Resultat: Professionell identitet påverkar auktoriserade revisorers agerande vid tystnadsplikt när de diskuterar med sin närmsta kollega eller sin klients styrelse i större utsträckning än organisationell identitet. Det vill säga ju starkare professionell identitet auktoriserade revisorer har, desto mindre viktigt uppfattar de att det är att upprätthålla tystnadsplikten när de diskuterar med sin närmsta kollega eller med sin klients styrelse.