Objectivity is often emphasized as one of the fundamental principles for the auditing profession and is also a requirement for preserving satisfactory professional practice. The multiple company scandals in the first decade of the 21st century have created distrust for auditors? capability to maintain objectivity. The purpose of this study is to contribute with a new way of thinking when it comes to the factors that affect objectivity. Earlier studies have indicated that personality factors may affect work performance in many different fields and this study is exploring the connection between separate personality factors, and the capability of less experienced auditors to maintain objectivity in the relationship with dominating and demanding clients.Data was collected through a survey that was divided into two separate parts where the first part measured the participant?s score on different personality factors, and the other part measured the participant?s score on perceived objectivity.

Idag domineras en stor del av revisionbranchen av fyra stora revisionsbyråer. Det finns forskare som hävdar att revisionsbyråer och då främst de stora byråerna ägnar sig åt prispress av revisionsarvodet, så kallad low-balling, för att locka nya klienter för att sedan ta igen på intäkterna från konsulttjänsterna. En viktig aspekt att undersöka har varit vilka faktorer som påverkar prissättningen av revisionsarvodet då flera studier visar på att ett lågt revisorarvode är av betydelse för klienten. En stor del av den existerande forskningen behandlar amerikanska förhållanden, dock saknas det forskning de svenska förhållanden. Med denna bakgrund väcktes ett intresse att utföra en kvalitativ studie inom den svenska revisionsmarknaden.

Uppsatsens syfte är tredelat och är att besvara följande frågor: Vad leder fram till avstyrkt ansvarsfrihet i en kommun?I vilken utsträckning ger Revisorernas rekommendation, att avstyrka ansvarsfrihet i en kommuns revision, en effekt och vilken effekt ger det?Fungerar systemet med ansvarsprövning eller finns det behov av förändring? Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie med en deduktiv ansats. Personliga intervjuer har genomförts med ordförande för de förtroendevalda Revisorerna, ordförande för nämnder och kommunstyrelser samt ledamöter av kommunfullmäktige i tre kommuner. Uppsatsens teori består av instutionalia, agentteori och Brunssons teorier om politiska organisationer. Uppsatsens empiri har framkommit genom personliga intervjuer med ordförande för de förtroendevalda Revisorerna, ordförande för nämnder/kommunstyrelser och ledamöter av kommunfullmäktige i Simrishamn, Osby och Högsby kommun.

På senare år har det förts en livlig och kritisk diskussion i media om innehållet i revisorsrollen. Den framförda kritiken har, med anledning av en rad skandaler i Europa och USA, särskilt tagit sikte på situationer där revisorns oberoende satts i fråga. Revisorns arbete och roll styrs av ett omfattande regelverk, bland annat har revisorn en av FAR utarbetad analysmodell till sin hjälp för att kunna identifiera eventuella hot mot oberoendet. Både EG-kommissionen och förespråkare från FAR tillstår att rådande riktlinjer inte är helt uttömmande vad gäller revisorns agerande i situationer där någon form av hot mot oberoende föreligger. För att oberoendet ska upprätthållas är det av vikt att Revisorerna förstår innebörden av begreppet oberoende samt att det finns en gemensam tolkning.

När det finns delade uppfattningar mellan revisor och allmänhet om vad en revisor gör och bör göra så uppstår ett förvätningsgap. Förväntningsgap är inget nytt begrepp utan det har existerat under en lång tid. Dess uppkomst är dock något som flitigt diskuterats och forskats i och har troligtvis flera olika förklaringar. Områden i hur förväntningsgap uppkommer enligt den tidigare forskningen är vitt skilda och det kan grundas i bristande oberoende hos revisor, för hög förväntan hos intressent eller en felaktig rapportering. Förväntingsgap kan se ut på flera olika sätt och undersökas ur olika perspektiv.

Idag står revisionsbranschen inför stora förändringar i och med den utredning som pågår kring revisionspliktens vara eller inte vara. I samband med det finner vi det intressant att studera vad revisionsbyråernas kunder ? företagen tycker är viktigt vid sitt val av revisor. Vi vill med uppsatsen föra en diskussion kring vilka faktorer som i hög grad påverkar mindre företags val av revisor. För att genomföra detta bestämde vi oss för att göra en kvalitativ studie där vi intervjuar åtta olika företagsledare kring deras tankar och åsikter runt ämnet.

Idag står revisionsbranschen inför stora förändringar i och med den utredning som pågår kring revisionspliktens vara eller inte vara. I samband med det finner vi det intressant att studera vad revisionsbyråernas kunder ? företagen tycker är viktigt vid sitt val av revisor. Vi vill med uppsatsen föra en diskussion kring vilka faktorer som i hög grad påverkar mindre företags val av revisor. För att genomföra detta bestämde vi oss för att göra en kvalitativ studie där vi intervjuar åtta olika företagsledare kring deras tankar och åsikter runt ämnet.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att kartlägga säkerhetsansvarigas och supporterföreningarnas syn på supporterproblematiken i dagens fotbollssverige och se om där går att finna några likheter eller skillnader.Hur ser de tillfrågade på den egna klubbens problematik?Hur ser de tillfrågade på problemen med casualsupportrar?Hur ser de tillfrågade på medias inflytande på supporterproblematik?Hur ser de tillfrågade på förbundets arbete med supporterproblematik?Hur fungerar samarbete och utbyte mellan föreningarna?Metod:För att kunna besvara vår frågeställning så valde vi ut dom fem största publiklagen inom svensk fotboll nämligen Allmänna Idrottsklubben (AIK), Djurgårdens Idrottsförening (DIF), Hammarby Idrottsförening (HIF), Idrottsföreningen Kamraterna Göteborg (IFK Göteborg) och Malmö Fotbollsförening (MFF). För att hjälpa oss att besvara frågorna intervjuade vi supporterordförande och säkerhetsansvarig i dessa klubbar.Resultat:Läktarkulturen och supporterkulturen har växt väldigt mycket dom senaste åren och med den har supporterproblematiken också ökat. Alla tillfrågade är kritiska till Svenska Fotbollförbundet och deras inställning till säkerheten på och utanför de allsvenska arenorna. Det hörs även kritiska röster om hur media rapporterar och hur det kan bidra till rekryteringen av s.k.

Från och med den 1 januari 2005 ska alla noterade företag inom den Europeiska Unionen (EU) tillämpa internationellt enhetliga redovisningsstandarder (IFRS) vid upprättandet av koncernredovisning. Ett område där förutsättningarna har förändrats väsentligt rör redovisning av företagsförvärv enligt IFRS 3. De nya reglerna ställer betydligt högre krav på redovisning av företagsförvärv än tidigare normgivning och avsikten med de strängare reglerna är att underlätta bedömningen av företagsförvärv för utomstående. Uppsatsens syfte är att redogöra för de förändringar som övergången av redovisningsregler från RR 1:00 till IFRS 3 har haft för svenska börsnoterade företag. Vår ambition är att redogöra för övergången till IFRS i fyra företag som genomfört företagsförvärv under 2005.

Revisorers roll har utvecklats genom tiden, från att ta hand om bolagets räkenskaper och gekonsulttjänster till sina kunder till att idag endast granska väsentliga poster och företagetstransaktioner samt hitta felaktigheter i redovisningen. Far menar med revision att revisorn som enoberoende part granskar bolagets årsredovisning och bokslut i syfte att fastställa omredovisningen ger en rättvisande bild av företaget till externa intressenter såsom investerare,banker etc.Syftet med undersökningen är att undersöka hur förväntningsgapet mellan småföretagare ochRevisorer ser ut. Vi har även tänkt ge förslag på hur förväntningsgapet kan minska samt få enuppfattning om vad det var som förorsakade förväntningsgapet, som till slut kan hjälpa oss attuppnå en bättre förståelse på problematiken. För att åstadkomma syftet med uppsatsen har vigenomfört kvalitativa intervjuer med tre Revisorer och två ägare till två småföretag.Vår slutsats är att småföretag har bristande kunskap om vad Revisorers uppgift och roll innebär.Exempel på deras bristande kunskap är att revisorn kan allting och löser alla företags ekonomiskaproblem, samt att revisorn kan samtidigt bokföra och revidera företagets räkenskaper. Det finnsflera saker som kan anses ha påverkan på förväntningsgapets uppkomst.

Datum:                                           2011-06-09Nivå:                                               Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hpFörfattare:                                    Therese Ekehov, Oscar Fager, Linda SvenssonHandledare:                                Kent TrosanderTitel:                                               K2 ? En studie om redovisningsförenklingar i mindre aktiebolagNyckelord:                                    K2, K-projekt, Bokföringsnämnden, redovisningsförenklingarProblemformulering:              I hur stor utsträckning har företag börjat tillämpa K2? Har K2 underlättat det dagliga arbetet för redovisningskunniga? Har företagens administrativa kostnader minskat till följd av de förenklingar som skett?Syfte:                                              Huvudsyftet är att undersöka hur K2 har implementerats i företagen. Vidare är syftet även att se vilka förenklingar K2 har lett till för företagen och om K2 bidragit till minskade administrativa kostnader för de mindre företagen.Metod:                                           För att besvara studiens frågeställningar och uppnå studiens syfte valdes en kvalitativ metod. Vi valde att intervjua Revisorer för att få en inblick kring hur K2 används i de mindre aktiebolagen. För att få fram den teoretiska bilden använde vi oss av litteratur angående K2 och fick kontakt med författaren till den övervägande delen av litteraturen.

Bakgrund: Regleringen av hur immateriella tillgångar ska redovisas lämnar stort utrymme för individuella tolkningar. Hur sådana tolkningar görs påverkar de finansiella rapporter som når intressenter. Det saknas undersökningar som berör det samspel som sker mellan revisor och klient. Ett samspel som är det sista som sker i den process från att ett regelförslag fram till att informationen publiceras. Vem är det egentligen som bestämmer och vilka är faktorerna som påverkar de maktpositionerna parterna har i samspelet?Syfte: Syftet med uppsatsen är att karaktärisera samspelet mellan klient och revisor genom att undersöka vilka faktorer som påverkar maktpositionerna i samspelet.Metod: Uppsatsen består av två delstudier, vilket gör det möjligt att basera uppsatsen på samspelets båda parter och därmed ta hänsyn till båda parternas perspektiv på samspelet.

Ett flertal revisionsskandaler runt om i världen har skakat revisionsbranschen de senaste åren. Detta har medfört hårdare reglering för revision, både i Sverige och runt om i världen. Även affärsmarknaden har globaliserats och vuxit med stor kraft under den senaste tiden, vilket medförde behov av harmonisering av regleringen på revisionsområdet. Detta resulterade i International Standards on Auditing (ISA) som är de generella riktlinjerna för revision inom EU. 2004 implementerade Sverige Revisionsstandard i Sverige (RS), vilken var i överrensstämmelse med ISA.

Syfte och frågeställningarStudien avser att undersöka hur idrottsföreningar upplever LOK-stödet. Följande frågeställningar har valts för att uppfylla syftet:? Hur fördelas det statliga LOK-stödet i föreningarna?? Hur anser föreningarna att arbetet med aktivitetskort fungerar?? Vad betyder LOK-stödet för föreningarna?? Anser föreningarna att LOK-stödet är ett rättvist system för att fördela pengar till ungdomsidrotten?? Finns det någon skillnad mellan stora föreningar (>500 medlemmar) och små föreningar (<50 medlemmar)?MetodStudiens mätinstrument utgjordes av enkäter och omfattar 2000 slumpvis utvalda svenska idrottsföreningar som uppbådar statligt LOK-stöd. Urvalet utgjordes av föreningar som ingår i RF:s organisation. Ur RF:s medlemsregister valdes sedan var tionde förening ut, oavsett verksamhet, storlek och regional tillhörighet.Studien är ett samarbete mellan IH och RF där RF angav vad de ville ha undersökt.

Titel: Redovisningskonsulternas arbete - hur har det påverkats av revisionspliktens avskaffande?Nivå: Kandidatuppsats i ämnet företagsekonomi, redovisning och revision, 15 Hp, FÖA300Författare: Jenny Barkman Lövdal, Maarit Jansson, Cholticha PruekwatcharakunHandledare: Ulla Pettersson Datum: 31 maj 2012Problemformulering: Revision har genomgått lagändringar under en lång tid och kravet på kunskap om revision har ändrats i takt med detta. År 2010 infördes en lagstiftning om avskaffande av revisionsplikt för små bolag i Sverige, vilket ökade efterfrågan på redovisningskonsulter. För att ta redan på vilka konsekvenser det fört med sig har följande frågor formulerats:Har redovisningskonsulternas uppdrag ökat i antal och omfattning? Har branschorganisationerna SRF och FAR påverkat kompetenskravet på redovisningskonsulterna? Har kontrollen av redovisningskonsulternas kunskap och arbete ändrats?Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka hur de valda redovisningskonsulterna anser att avskaffandet av revisionsplikten påverkat deras uppdrag, arbetsuppgifter, kunskapskrav och kontrollen av detta.