Rent historisk har revision funnits i enkla former sedan handelskompanier bildats i början av 1700-talet. Men redan i 1895 års aktiebolagslag (ABL) ställdes det krav på revision i aktiebolag. De flesta medlemsländerna i EU har valt att gå ifrån en lagstadgad Revisionsplikt för små aktiebolag då kostnaden anses överväga nyttan. Bland EU/EES länderna är det idag Norge, Malta och Sverige som har Revisionsplikten kvar för små aktiebolag. Diskussioner kring Revisionspliktens avskaffande i Sverige kom till stånd först då Svenskt Näringsliv la fram sitt förslag till justitiedepartementet år 2005.

En lagändring har gjorts i Sverige vars syfte är att små och medelstora företag har frivillig revision om de ligger under eller endast uppfyller ett av följande tre gränsvärden: (1) 3 miljoner kronor i nettoomsättning, (2) 1,5 miljoner kronor i balansomslutning eller (3) fler än tre anställda. Eftersom lagändringen är relativt ny, medför det att företag i dagsläget precis har avslutat eller är inne i en beslutsprocess angående den frivilliga revisionen.Beslutsfattande är något som ständigt pågår i alla former av organiserad mänsklig verksamhet och dagligen förekommer det i alla organisationer ett beslutsfattande både när det gäller rutinfrågor till mer komplexa beslut. Genom mänsklighetens historia har människan strävat efter att få kontroll över resultaten av sina beslut, öka förutsägbarheten samt minska riskerna. När beslut fattas i företag måste även hänsyn tas till en rad förhållanden som är direkt kopplat till den organisatoriska kontexten för handlandet.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur och på vilka grunder företagen har fattat beslut vid valet av att anlita en revisor eller inte, samt analysera beslutsprocessen ur ett beslutsteoretiskt perspektiv. Följande problemformulering ligger till grund för denna studie:Vad kännetecknar ett företag som anser sig ha behov av revision trots att kravet på revision inte är tvingande?På vilka grunder är beslutet fattat?Undersökningen ska bidra till en djupare kunskap och förståelse om hur besluten fattats och hur beslutsprocessen gått till.

Revisionsplikten omfattar många företag i Sverige. Gränsen för vilka som omfattas går när företaget uppfyller två av tre gränsvärden i de senaste två årens redovisningar; Fler än tre anställda i medeltal, mer än tre miljoner i nettoomsättning eller mer än 1,5 miljoner i balansomslutning. Företag som inte omfattas kan själva välja om de vill ha revision. Det finns argument som talar för att Revisionsplikten utgör en ekonomisk och administrativ börda för små företag, och att nyttan knappast överstiger kostnaden. Flera länder i Europa har valt att avskaffa revisionen för de flesta mindre företag genom att höja gränsvärdena, och det är troligt att Sverige följer samma trend.Revisorn är skyldig enligt lagen att lämna tips och råd i samband med revisionen som kan leda till en bättre redovisning och effektivare rutiner inom företaget, så att felaktigheter undviks i framtiden.

Sammanfattning I dagsläget är Sverige tillsammans med Malta det enda landet inom EU som tillämpar lagstadgad revision för alla aktiebolag oavsett storlek. I syfte att tillämpa undantaget enligt EG-rättens fjärde bolagsdirektiv tillsattes en utredning av den svenska regeringen. Denna utredning syftade till att utreda vilka åtgärder som krävs för ett avskaffande av Revisionsplikten för de små aktiebolagen. Det före detta justitierådet Bo Svensson bland andra genomförde och presenterade denna utredning i mars 2008, vilken stödjer ett avskaffande av Revisionsplikten. Majoriteten av de små och medelstora företagens finansiering sker idag genom banklån.

Problembakgrund & Problemdiskussion: Revisionsplikten avskaffades i Sverige november 2010 och berörde framförallt småföretagarna, vilka nu fick möjligheten att frivilligt efterfråga eller avstå revision. För att ett svenskt aktiebolag skall få undantas revisionskravet har regeringen arbetat fram egna gränsvärden utifrån Europakommissionen tidigare satta. Dessa gränsvärden för Svenska aktiebolag är (belopp i tkr); Nettoomsättning 3 000, balansomslutning 1 500, och maximalt tre antal anställda. För att ett svenskt aktiebolag enligt dessa gränsvärden skall undantas Revisionsplikten får de maximalt överstiga ett av tre satta gränsvärden. Svenska aktiebolag vilka överstiger två av dessa gränsvärden vart av de två senaste bokslutsåren blir således Revisionspliktiga.

Problem och bakgrund: Revisionsplikt för samtliga aktiebolag infördes i Sverige 1983. Bakgrunden var att förhindra och minska ekonomisk brottslighet, dock utan hänsyn till nytta och kostnad och vad detta skulle innebära ur ett företagsperspektiv. Då det idag diskuteras allt mer kring de kostnader Revisionsplikten medför och att det eventuellt inte borde vara lika regler för ett litet enmansbolag som för större aktiebolag ansåg författarna att det vore intressant att undersöka vad de mindre aktiebolagen själva anser om nytta och kostnad med revision. Utifrån denna diskussion utformades problemformuleringen: ?Vad anser K2-företag om nyttan med revision i förhållande till de kostnader som uppstår??.Syfte: Syftet med studien var att utröna vad K2-företag i Västra Götalands län anser om erhållen nytta av revision i förhållande till de kostnader som uppstår.

Den 1 november 2010 avskaffades Revisionsplikten för små bolag i Sverige. Definitionen av småföretag i detta sammanhang är de aktiebolag som underskrider två eller tre av följande krav: 3 anställda, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 miljoner kronor i nettoomsättning SOU (2008:32).  Den nya lagen innebär att småföretagen idag har rätt att själv välja om dessa önskar att ha en revisor eller ej till sin verksamhet. EU har varit en pådrivande faktor för denna lagändring där några av målen har varit att minska de administrativa kostnaderna för företagen, samt förenklade regler för revision och redovisningen och på så sätt även göra de europeiska företagen mer konkurrenskraftiga.Kapitalmarkanden karaktäriseras av asymmetrisk information (Stiglitz & Weiss, 1981). För att motverka denna informationsasymmetri har vi finansiella mellanhänder som de olika långivarna utgör, exempel på dessa är banker och finansbolag m.fl.  Dessa mellanhänder specialiserar sig på informationshantering för att bearbeta informationen och på så sätt balansera informationsasymmetrin (Kling, 1999). Kredit-/långivning karaktäriseras bl.a.

Resandet i Europa prognostiseras att öka med 2,3 procent varje år fram till år 2030. Den svenska turismnäringen tros ha stora möjligheter att ta del av ökningen. De norrbottniska lokaltidningarna har under det senaste året rapporterat om nyetableringar inom hotell- och restaurangbranschen. Eftersom både konkurrensen och gästnätterna ökar i Norrbotten ligger större vikt vid att erbjuda rätt koncept till rätt pris.Vi ser att starka ledare som Steve Jobs hos Apple och Dave Horton hos Hilton Hotels & Resorts har visat på starkt engagemang, gediget arbete och målmedvetenhet. De har också vågat ta risker samtidigt som de varit lyhörda gentemot marknaden.

Året 1983 började ett nytt kapitel i svenskt näringsliv då alla nystartade aktiebolag enligt lag tvingades att utse en revisor (Företagande, 2013). Meningen med revisionen var att öka den statliga kontrollen av företagens ekonomi (Ryberg, 2011; FAR, 1999, s. 9). I ett led att anpassa Sverige till mer internationella förhållanden och minska småföretagens ekonomiska börda beslutade riksdagen att från och med första november 2010 avskaffa Revisionsplikten för små aktiebolag (Carrington, 2014, s. 7; Regeringen Prop.

De företagsformer som idag finns i Sverige, har kommit till genom ett samarbete mellan näringslivet och lagstiftare. Den tyska aktiebolagsrättsliga regleringen har varit av stor betydelse för den svenska rättsutvecklingen, eftersom våra svenska aktiebolag har sitt ursprung i den tyska bolagsformen Aktiengesellschaft. Till följd av att regelverket för Aktiengesellschaft ansågs vara för komplicerat för småföretagarna, skapade Tyskland bolagsformen Gesellschaft mit beschränkter Haftung. Den här bolagsformen, vilken inte har det komplexa regelverk som finns i den svenska aktiebolagslagen, blev populär i Europa. Debatten tog fart i början av 1990-talet angående om Sverige borde välja den kontinentaleuropeiska modellen med två bolagsformer, alternativt en förenkling av den befintliga aktiebolagsformen.

Ett av EU:s främsta syfte är att skapa fri rörelse av kapital. Genom att kontinuerligt reducera handelshinder strävar de efter att skapa lika förutsättningar mellan medlemsstaterna. I och med den globalisering som skett och fortfarande sker blir det allt mer vanligt förekommande att svenska bolag konkurrerar och samverkar med andra europeiska bolag.Mycket har hänt på redovisnings- och revisionsområdet det senaste decenniet vilket har gjort att den svenska lagstiftningen delvis har skrivits om och anpassats efter EG:s direktiv. Internationella redovisningsstandarder har fått stort inflytande på framförallt de stora svenska bolagen. Dessa standarder var ursprungligen anpassade för börsnoterade bolag vilket har medfört att mindre svenska bolag under de senaste åren ålagts orimligt omfattande redovisningsskyldigheter.

Syfte: Med start år 2009 genomförde den svenska regeringen flera åtgärder för att minska de administrativa kostnaderna för företagen, varpå Revisionsplikten för mindre aktiebolag upphörde. Finansieringen för de mindre företagen är en viktig fråga för ekonomisk tillväxt i Sverige, och för att kunna utöka verksamheten krävs kapital. Det vanligaste i Sverige är att all expansion sker med lånade pengar. För dessa företag är det av yttersta vikt att kreditprövningen sker med stor aktsamhet för att undvika framtida förluster. Vi ställer oss därför frågande till hur den frivilliga revisionen påverkar företagets möjligheter till lån och i förlängningen den expansion som är viktig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Att individer i organisationer lär är en förutsättning för att organisationen ska kunna möta samhällets ständiga förändringar och nya krav.  Att medarbetare lär av varandra och att deras förmågor samordnas och tas tillvara är en viktig uppgift för en pedagogisk ledare. Vid få tillfällen står lärandet i fokus lika tydligt som i kompetensutvecklingsarbete. Jag har därför valt att på en gymnasieskola följa en inledande termin i ett långsiktigt kompetensutvecklingsarbete om bedömning för lärande. Under arbetet sker regelbundna erfarenhetsutbyten med mellanliggande uppgifter att testa i undervisningen. Jag har intervjuat sex lärare om deras erfarenheter av och syn på kompetensutvecklingsarbetet för att undersöka mina frågeställningar vilken typ av lärande som sker och vad som främjar respektive hindrar att lärande sker. Jag har utgått från teorier som ser lärande som något som skapas av individen i samspel med hennes omgivning.

Bakgrund och problemdiskussion: Under 2000-talet pågick en diskussion beträffande att vi i Sverige, i likhet med andra länder i Europa, skulle avskaffa Revisionsplikten. Ordet revision har sitt ursprung i det latinska ordet revi´sio som betyder återseende. Detta kan förklara innebörden av vad en revision är, det vill säga en granskning i efterhand av ett företags redovisning och förvaltning. Utredningen resulterade slutligen i en ny lag som trädde i kraft år 2010. Resultatet blev en kompromiss där Revisionsplikten avskaffades för cirka 70 procent av de svenska aktiebolagen.

Uppsatsen handlar om den ekonomiska brottsligheten i näringslivet med fokus på penningtvätt. Syftet med uppsatsen är att redogöra för de senaste årens kamp mot ekonomisk brottslighet och penningtvätt genom myndigheternas samverkan, lagstiftning samt effektivare arbetssätt och metoder.Förutom att studera lagstiftningen på området har vi även utfört en empirisk undersökning av företagare som berörs av lagstiftningen. Genom intervjuer har vi fått en insikt i hur lagstiftningen fungerar i verkligheten.Ekonomisk brottslighet är ett samlingsbegrepp för ett antal olika typer av brottskategorier som t.ex. skattebrott, bokföringsbrott och insiderbrott. Ekobrott är svåra att upptäcka och de kostar samhället mycket pengar.