Mindre företag är viktiga för den samhällsekonomiska utvecklingen och för skapandet av nyaarbetstillfällen. Lån har visat sig vara en viktig finansieringskälla för dessa företag, men pågrund av informationsasymmetri och högre operationella kostnader har tillgången tillkonkurrenskraftig lånefinansiering framhållits vara problematisk. Den externa redovisningenkan användas för att minska informationsasymmetri och reducera detta problem.Redovisningskvalitet, upplevd revisionskvalitet och Revisionens utfall utgör delar av denexterna redovisningen, vilka i tidigare studier visat sig påverka företags kostnad för lånatkapital. Svenska privata mindre företag är en grupp av företag som tidigare inte behandlats idetta avseende och syftet med denna studie är att undersöka hur dessa företags kostnad förlånat kapital påverkas av redovisningskvalitet, upplevd revisionskvalitet och Revisionensutfall. Med hjälp av årsredovisningar från ett stickprov om 395 slumpvis utvalda företag ochen regressionsanalys besvaras studiens problemformulering.

Bakgrund och problematisering: Med utgångspunkt i röster som menar att den kommunala revisonen inte är att ses som tillräckligt oberoende och professionell, finns det ett intresse i att undersöka hur förtroendevalda revisorer på kommunnivå ser på uppbyggnaden av den kommunala Revisionens funktion och process.Syfte: Med bakgrund i den aktuella debatten kring kommunal revision och problematiseringen av oberoende revision, syftar denna studie till att undersöka hur de förtroendevalda revisorerna uppfattar den kommunala Revisionens oberoende. Vidare också analysera hur den kommunala revisionen skulle påverkas av en konstruktion där revisionsenheten flyttades längre ifrån kärnverksamheten.Teori: I den teoretiska ansatsen presenteras både det legala perspektivet och den sociologiska forskningen. Det legala perspektivet fokuserar vid Revisionens funktion, medan den sociologiska traditionen avser att förklara revisionsprocessen i.e. samspelet mellan revisionen och omgivningen. Teorin avser att förklara hur revisionen kan försäkra sig om en tillräckligt oberoende revision.Metod: Studiens tillvägagångssätt bygger på en kvalitativ metod, genom 11 stycken semistrukturerade intervjuer.

Problem och Syfte: I och med regeringsskifte har diskussionen kring Revisionens avskaffande åter blommat upp. Detta som ett led i en anpassning till resten av Europa där detta redan skett. I Sverige har frågan blivit alltmer belyst i den offentliga debatten. Syftet med uppsatsen är att fånga förväntningen hos revisionsbyråer, mikroföretag och banker kring ett avskaffande av revisionsplikten och vad detta kommer att innebära. Dels för de egna verksamheterna och dels för samhället i stort.

SAMMANFATTNINGTitel: Transformellt ledarskap och klientidentifikation ? hur påverkas Revisionens kvalitet?Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Susanne Johansson och Christina KarlssonHandledare: Jan SvanbergDatum: 2015 - juniSyfte: Det är viktigt att en revisor är objektiv och oberoende av sin klient. Detta krav på oberoende kan motverkas av en ?transformell klientledare? och det faktum att en revisor behöver upprätthålla goda kundrelationer till sin klient vilket kan leda till RAQ handlingar. Studien kan ses som en upplysande del i det arbete som finns med att förebygga negativa beteenden hos revisorer och dess oberoende.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån litteratur, lagar, rekommendationer samt en undersökning av revisorer komma fram till vad som är en bra revision i teorin respektive praktiken. Vidare är syftet att undersökningen skall leda fram till vilka faktorer som har en påverkan på Revisionens kvalitet. Metod: Uppsatsen utgår från den hermeneuitiska ansatsen. Informationsinsamlingen är kvalitativ till sin karaktär och består av litteraturstudier och en kompromiss mellan fallstudie och surveystudie. Fallstudien bygger på besöksintervjuer med revisorer medan surveystudien bygger på en enkätundersökning av ett större antal revisorer.

Introduktion Revisionskostnaden styrs till stor del av förhållandet mellan utbud och efterfrågan. Tidigare studier har funnit ett flertal bakomliggande faktorer som påverkar revisionskostnadens storlek i publika bolag och kommuner. Behovet av en jämförande studie har tidigare påpekats för att kartlägga revisionskostnadernas skillnader över tid.Syfte Syftet med studien är att jämföra och förklara utvecklingen av revisionskostnadernas storlek i publika bolag och i den kommunala sektorn över tid.Metod Studiens deduktiva ansats innebär att tidigare forskning och befintliga teorier har legat till grund för att härleda uppställda hypoteser. En longitudinell studie har genomförts för att mäta förändringar och utveckling över tid. Kvantitativ data har samlats in i form av sekundärdata.Slutsats Studiens resultat visar att ett flertal bakomliggande faktorer förklarar revisionskostnadens storlek över tid.

Revision är en viktig funktion för att intressenter skall ha förtroende för företagen och den finansiella rapporteringen. För att förtroendet ska bibehållas krävs att revisorerna upplevs som trovärdiga. Förlorar allmänheten förtroendet för revisionen mister också företagens finansiella rapporter sin trovärdighet. Därför är det viktigt att revision håller en hög kvalitet. Problemet består inte enbart av risken att revisionen utförs på ett undermåligt sätt.

Studien undersöker huruvida revisionsbyråer vid revisionsbyråbyten initialt offererarrevisionsarvoden som understiger deras kostnader för att sedan höja revisionsarvodetefterföljande år, så kallad low-balling. I denna studie undersöks om low-balling förekommervid revisionsbyråbyten under år 2002-2009 i bolag noterade på Stockholm Nasdaq OMX. Förekomstav low-balling på revisionsmarknaden har studerats världen över sedan 1980-talet och har främstmotiverats av oron för en negativ korrelation med revisorers oberoende. Urholkning av revisorersoberoende i samband med förekomst av low-balling har argumenterats uppkomma på grund av deninitiala förlust som uppstår det första revisionsåret. Det finns därmed ökade incitament för enrevisionsbyrå att möta bolagets intresse på bekostnad av användarna av en revision för att erhållaframtida intäkter.

Vårt syfte med denna uppsats är att identifiera huruvida det förekommer ett förväntningsgap mellan affärsjournalister, klienter och revisionsbranschen och därefter förklara bakomliggande orsaker. En abduktiv studie via telefonintervjuer baserade på en attitydenkät med både kvantitativa och kvalitativa frågor. Teorin omfattar Revisionens utveckling, syfte och olika intressenter. Vidare diskuteras revisorns dubbla roller och den problematik gällande oberoendet som detta förhållande kan medföra. Teorin fortsätter med en redogörelse av hur oberoendet bibehålls genom reglering och avslutas med en beskrivning av förväntningsgapet och medias påverkan på allmänhetens opinion.

I allt väsentligt kunde studien inte konstatera något större gap mellan bankernas förväntningar på Revisionens innehåll och genomförande och det som revisorn med stöd av regelverket faktiskt levererar. Båda parter tar sin utgångspunkt i begreppet ?god redovisningssed?. Det konstateras dock ett visst gap ifråga om bankens önskan, om att revisionen kunde vara mera djupgående i sin kontrollfunktion än vad revisorerna med gällande regelverk är beredda att tillmötesgå..

När det finns en skillnad mellan vad revisorn förväntas utföra och vad revisorn tillhandahåller uppkommer ett förväntningsgap. Detta förväntningsgap är ingen ny företeelse och ända sedan dess uppkomst har revisionsprofessionen vidtagit olika åtgärder för att minska gapet. En åtgärd är den revisionsstandard som FAR införde år 2004 som innebär att uppdragsbrev ska upprättas mellan revisor och klient inför varje revisionsuppdrag. Uppdragsbrevet tydliggör revisorns arbetsuppgifter, Revisionens syfte samt vardera parts ansvar i revisionsuppdraget. Med utgångspunkt i teorier om förväntningar, agentteori samt institutionell teori, är syftet med uppsatsen att förklara hur införandet av uppdragsbrevet har påverkat förväntningsgapet mellan revisor och klient.

This study represents the different factors that may have an influence on the budgetproposal in the local government for the revision. The revision in the local government is an important part of councillors and public insight into the different activities. The budget for revision decides how much of the activities runned by the local government can be observed by the elected representative accountant. The aim of the study is to see how the following variable affect the dimension of the budget appointed for revision. We have used Institutional theory, theory that contains the role-play between guardians and advocates and Agent theory with help of accountability.The dissertation is written in Swedish..

Problembakgrund: Sedan revisionsplikten avskaffades för de minsta aktiebolagen i Sverige för snart fyra år sedan har andelen som använder sig av revisor sjunkit med tiden. Lånefinansiering är den mest förekommande formen av extern finansiering för dessa aktiebolag. Teorier och tidigare forskning visar att revision bidrar till att minska informationsassymetri mellan företag och dess intressenter, däribland kreditgivare. Att ett företag väljer bort revisionen bör teoretiskt sett leda till att dessa assymetrier ökar och därmed också riskerna. Det är därför intressant att undersöka hur kreditgivare i Sverige hanterar problemet med att fler och fler små aktiebolag väljer bort revision.Syfte: Att undersöka Revisionens betydelse för småföretag för kreditgivare vid beslut om kreditgivning samt de strategier kreditgivare använder sig av för att reducera risk och osäkerhet vid kreditgivning till småföretag.Metod: En kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer.

Bakgrund och problem: Den 1 november 2010 beslutade regeringen att avskaffa revisionsplikten för småbolag. Lagändringen kring revisionen har diskuterats omfattande både före och efter reformen. Regeringen bedömde i sin utredning att förslaget om fri revision kommer att innebära att småföretagare kommer säga upp sina avtal med revisionsbyråerna, revisorer kommer att inrikta sig mot andra tjänster, rådgivning kommer få ökad betydelse och antalet revisorer kommer att minska. En annan studie, gällande framtiden, genomfördes och de kunde konstatera att branschen kommer att förändras i framtiden, nya krav kommer att ställas och Revisionens roll blir mindre betydelsefull.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur aktörer inom revisionsbranschen ser på förändringen.Metod: Studien har utgått ifrån en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer där personliga intervjuer genomfördes i tre olika revisionsbyråer.Resultat och slutsats: Samtliga respondenter har olika syn på att revisionsplikten avskaffades där de generellt kan se både det positiva och det negativa med reformen. De revisorer som ingick i denna studie upplever inte att reformen i sig utgör ett hot mot revisionen.

SammanfattningExamenstitel:Revisorns roll i ett aktiebolag ? sett ur företags samt revisorers perspektiv. Seminariedatum:Den 3 juni 2010. Nivå:Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoäng. Författare:Daniel Bengtsson, Fredrik Damberg, Jesper Lejdström.