Olika aktörer på fastighetsmarknaden har svårigheter att värdesätta kommersiella fastigheter på grund av den minskade transparensen på marknaden. Den minskade transparensen är ett resultat av att färre fastigheter överlåts genom köpehandling idag. Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse på fastighetsmarknaden och på så vis underlätta för olika aktörer på fastighetsmarknaden att genomföra marknadsanalyser. Målet är att utreda varför vissa bolag väljer att överlåta sina fastigheter med köpehandling istället för att överlåta fastigheter genom att paketera den i ett dotterbolag. Två rättsfall har studerats för att få rättsväsendets bedömningar.

Den här studien ämnar förklara hur bedömningar av skogstillgångar till verkligt värde har påverkat värderelevansen mellan redovisningen och börsvärdet för svenska skogsbolag noterade på Stockholmsbörsen.Studien har ett positivistiskt perspektiv som utgångspunkt vilket innebär en föreställning om att det existerar en objektiv värld utanför forskarna själva. En deduktiv ansats tillämpas där teori insamlas i syfte att skapa förväntningar om hur verkligheten ser ut för att sedan samla empiri i syfte att jämföra med teorin. Studien präglas av en kvantitativ metod med kvantifiering av primärdata från årsredovisningar och sekundärdata från Avanza samt OMX Nordic.Studien visar att samtliga av de tre undersökta bolagens materiella anläggningstillgångar -med de biologiska tillgångarna inräknade- steg kraftigt under redovisningsåret 2005. Detta var samma år som IAS 41 trädde i kraft och redovisning till verkligt värde av skogstillgångar blev obligatoriskt för skogsbolag noterade på Stockholmsbörsen. Utifrån studiens resultat förefaller det att redovisning till verkligt värde höjer redovisningens värderelevans - även för bolag med stora innehav av växande skog.Ett förslag på framtida forskning kan vara en kvalitativt inriktad studie där både privata och institutionella investerares åsikter på området insamlas - förslagsvis genom intervjuer eller enkäter.

Citybanan under Stockholms innerstad är ett mycket omfattande projekt, som består av fyra nya spår under staden. På grund av känsliga konstruktioner i området görs noggranna kontroller av deformationer. Det är just frågor och problem kring deformationsmätningar och utvärdering av dessa som rapporten främst behandlar. Rapporten fokuserar på området där Citybanan passerar under tunnelbanans blå linje vid T-centralen. I just det området är bergtäckningen bitvis så liten som cirka 1,5 m på grund av en pumpgrop som är placerad i tunnelbanans plattformsutrymme.

En typ av medborgardialoger som visat sig populär för att låta samhällsgrupper som annars får svårt att göra sig hörda i samhällsdebatten komma till tals är olika typer av råd och samråd. Rätten till samråd är i många fall även lagstadgat för dessa grupper och i många fall lyfts intresseorganisationer fram som nyckelaktörer i samrådsförfarandet, vilket gör att samrådsförfarandet mer uppvisar korporativistiska än pluralistiska drag. Baserat på dessa utgångspunkter ämnar denna uppsats undersöka hur samrådsförfarandet kan förstås som demokratisk praktik och vilka förutsättningar samrådsförfarandet har att uppnå legitimitet i medborgarnas ögon. Studien inriktar sig på samrådsförfarandets utfall i fallet finskspråkig förvaltning i svenska kommuner enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk och identifieringen av faktorer som påverkar hur det finska förvaltningsområdets samrådsgrupper arbetar och får genomslag. Studien baseras på kommunala dokument som handlingsplaner och reglementen för samråden i det finska förvaltningsområdet för att kunna ge en inblick i processens transparens och få en inblick i vad kommunerna själva valt att belysa och lägga tyngd på.

Problem: Konkurser drar med sig höga kostnader på olika sätt, och genom åren har många försök gjorts att finna modeller som kan förutse konkurser och därigenom undvika dem. Några av de mest beprövade modellerna är Altmans olika Z-scoremodeller, som genom åren visat olika resultat. Allt fler företag blir också verksamma inom tjänstesektorn, och forskningen menar att dessa företag skiljer sig från tillverkande företag när det gäller dess nyckeltal, vilket alltså borde påverka möjligheterna att förutse konkurser enligt de modeller som idag finns.Syfte: Kontrollera huruvida Altmans Z´´-scoremodell fungerar på små- och medelstora tjänsteföretag i Sverige, men även om korrelation mellan ett företags kreditbetyg och dess Z´´-score föreligger.Metod: Uppsatsen är skriven utifrån ett positivistiskt synsätt med deduktiv ansats, och bygger på kvantitativ sekundärdata. Analyser görs genom hypotesprövning.Slutsats: Altmans Z´´-scoremodell fungerar dåligt på tjänsteföretag inom segmentet små- och medelstora företag i Sverige. Resultatet blir detsamma, även om modellen tillämpas på    tillverkande företag och handelsföretag.

Motivation är ett begrepp som vi alla någon gång har kommit i kontakt med. Motivation behöver finnas för att en person ska vilja utföra en handling. Att som student ha motivation är viktigt för att kunna prestera bra. I den här uppsatsen definierar vi motivation som lusten att studera. Brist på motivation är det största hindret för inlärning i skolan.

Grundsyftet med denna experimentella minnesstudie var att jämföra två minnesteknikers effektivitet på associativt minne hos en studentpopulation. Vidare undersöktes hur minnesteknikerna i kombination med divergent tänkande eller genereringseffekten påverkar associativt minne. 32 psykologstudenter genomförde hela testet där de först utförde alternate uses task för att mäta individuella skillnader i divergent tänkande. Testpersonerna studerade sedan 89 ordpar antingen genom tekniken enhetskapande där ett enhetligt objekt gjordes av ordparet (ex. fruktlampa) eller satsbyggande där orden sattes in separat i en mening tillsammans med ett opassande verb (ex.

Bakgrund: Sedan 2010 är revisionsplikten avskaffad för de allra minsta bolagi Sverige. Vid avskaffandetidpunktenfanns det drygt 250 000 aktiebolag som omfattades av frivilligheten. Medan ca 53,5 procent av de bolag som var registrerade som revisorspliktiga vid avregleringstidpunkten fortfarande har kvar sina revisorer än idag, är det enbart 35 procent av de nystartade bolagen som frivilligt väljer att ha en kvalificerad revisor.Avregleringen har lett till att revisors tjänster har blivit mer efterfrågestyrda. Därför flyttar fokusen kring revisionens nytta från intressenternas perspektiv till företagarnas perspektiv. De flesta studier undersöker revisionen utifrån ekonomiskt perspektiv, där utgångspunkten är att de olika aktörerna på marknaden är rationella i sina antaganden och fattar beslut utifrån avväganden mellan nytta och kostnad.

Medvetenheten att det krävs kreativitet för att nå framgång är idag stor. Trotts medvetenheten har företag svårt med implementeringen av kreativitet på daglig basis och få jobbar aktivt med att öva upp sitt eget kreativa tänkande. Kreativitet kräver kontinuerligt jobb med det kreativa tänkandet, träning krävs för att lyckas göra nya kopplingar, associera ihop till synes ologiska ämnesområden och finna samband.I dag finns det kreativa övningar som är framtagna för att stimulera kreativitet, öva upp växelvis divergent- och konvergent tänkande och generera unika idéer. Problemet är att övningarna används alldeles för sällan, få använder dem av egen fri vilja och att de oftast är primärt konstruerade för att användas i grupp vilket inte alltid finns tillfälle för.Denna rapport visar hur jag, Linn Westanbäck, genom en strukturerad process med ovisst utfall har arbetat fram idéer och ramar för en produkt med stor marknadspotential som stimulerar kreativitet med målet ett slutgiltigt produktkoncept.Projektet har resulterat i Ideawalk- en mobilapplikation som vägleder dig till att generera unika idéer, en vidareutveckling av den beprövade kreativa övningen Tankepromenad. Användandet av teknik som finns eller kan implementeras i dagens mobiltelefoner har möjliggjort ny konstruktion.

Syftet med rapporten är att utvärdera vilka hot och möjligheter som uppstår i anslutning till implementeringen av kulturförändringen och hur kan en förförståelse av dessa hot och möjligheter omsättas i en effektivare implementeringsstrategi.Tidigare forskning/Teori: I denna rapport används Edgar Scheins organisationskulturs teori används som analysverktyg för att skapa en förståelse för organisationskultur. Magnus Forslunds ledarskapsteori används i rapporten som analysverktyg för att förklara chefers påverkan på organisationen. Dean Fixen och Bo Ahrenfelt förändrings- och implementerings teorier kommer att användas som analysverktyg. Den tidigare studien från ord till handling som handlar om arbetarnas förutsättningar, tillvägagångssätt och reaktioner på ledarskapet, används för att skapa en förförståelse om det valda företagets tidigare kulturförändringar.Metoden för studien är kvalitativ och datainsamlingen skedde genom nio stycken personliga intervjuer med medarbetare och chefer på Volvo Cars Sweden. Det kvalitativa tillvägagångssättet är uppbyggt av tre faser, datainsamling, bearbetning av data och analys av data.

Bakgrund och problem: Efter att i flera år diskuterat behovet av företagsrekonstruktion lades det slutliga förslaget fram år 1992, se SOU1992:113, som ledde fram till ett införande av lagen om företagsrekonstruktion i svensk rätt år 1996. Bakgrunden till lagförslaget var att konkurs leder till kapitalförstöring och att företag som i grunden är livskraftiga men som genomgår en ekonomisk kris inte ska behöva gå i konkurs. Efter införandet av lagen har den kritiserats bland annat för att företag med likviditetsproblem ansöker om rekonstruktion för sent vilket ofta får konsekvensen att företaget går i konkurs. En annan anledning är att den sällan använts och att rekonstruktören inte har någon bestämmanderätt till skillnad från konkursförvaltaren som har auktoriteten att genomdriva det han/hon vill. I den rådande finanskrisen har rekonstruktion blivit vanligare.

Studien har sin bakgrund i att arbetsstyrkan i Sverige har blivit alltmer heterogen, bestående av olika etniciteter, nationaliteter och kulturer. HR har en central roll i dessa frågor och kan påverka genom att aktivt arbeta med arbetsmiljöfrågor på multikulturella företag. Syftet med studien är att undersöka samband mellan arbetsmiljö och integrering för människor med annan etnisk bakgrund på ett företag inom livsmedelsindustrin. Vidare är syftet att visa på faktorer som påverkar arbetsmiljö, framför allt psykosocial, på en multikulturell arbetsplats. För att besvara syftet används tre frågeställningar: Vad finns det för samband mellan arbetsmiljö, känslan av tillhörighet och integrering för människor med annan etnisk bakgrund? Hur sammanhänger etnicitet och kultur med arbetsmiljö och integrering? Vilken betydelse har språk för den psykosociala arbetsmiljön och för integrering?Studien är en del i ett nordiskt projekt som syftar till att öka sysselsättning och motverka uteslutning av immigranter.

Bakgrund och problem: Efter att i flera år diskuterat behovet av företagsrekonstruktion lades det slutliga förslaget fram år 1992, se SOU1992:113, som ledde fram till ett införande av lagen om företagsrekonstruktion i svensk rätt år 1996. Bakgrunden till lagförslaget var att konkurs leder till kapitalförstöring och att företag som i grunden är livskraftiga men som genomgår en ekonomisk kris inte ska behöva gå i konkurs. Efter införandet av lagen har den kritiserats bland annat för att företag med likviditetsproblem ansöker om rekonstruktion för sent vilket ofta får konsekvensen att företaget går i konkurs. En annan anledning är att den sällan använts och att rekonstruktören inte har någon bestämmanderätt till skillnad från konkursförvaltaren som har auktoriteten att genomdriva det han/hon vill. I den rådande finanskrisen har rekonstruktion blivit vanligare.

Under de senaste årtiondena har det skett en mängd förändringar vad gäller den offentliga sektorns organisationsstruktur. Huvudanledningen definieras i 70- och 80- talets ekonomiska kris som drabbade USA och en hel del stater i Europa. NPM (New Public Management) framkom som en adekvat styrform vilken skulle förbättra och ta bort allt misslyckande som den offentliga sektorn gick igenom. Sverige precis som merpaten av Västvärldens stater samt USA, inledde olika organisatoriska förändringar i sina respektive offentliga sektorer med bland annat effektivitet och effektivisering som ändamål. Ett mycket viktigt redskap i NPM:s modell handlar om den s.k.

Utbildning är något som de flesta människor behöver och är intresserade av att skaffa sig. Samhället utvecklas genom att individer utbildar sig och att resurser och begåvningar på så sätt tas till vara. Dessutom är utbildning en av de få metoder som individer kan använda för att flytta sig uppåt i social ställning. Det finns många teorier och mycket forskning som visar hur social klass påverkar individens beslut angående utbildningsval. Dessa studier visar även att individers etnicitet kan resultera i ett negativt utfall på arbetsmarknaden.Det verkar dock finnas begränsat med studier som undersöker utbildningsval vad gäller inrikes respektive utrikes födda på högre nivå (eftergymnasial utbildning).