Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån litteratur, lagar, rekommendationer samt en undersökning av revisorer komma fram till vad som är en bra revision i teorin respektive praktiken. Vidare är syftet att undersökningen skall leda fram till vilka faktorer som har en påverkan på revisionens kvalitet. Metod: Uppsatsen utgår från den hermeneuitiska ansatsen. Informationsinsamlingen är kvalitativ till sin karaktär och består av litteraturstudier och en kompromiss mellan fallstudie och surveystudie. Fallstudien bygger på besöksintervjuer med revisorer medan surveystudien bygger på en enkätundersökning av ett större antal revisorer.

Introduktion Revisionskostnaden styrs till stor del av förhållandet mellan utbud och efterfrågan. Tidigare studier har funnit ett flertal bakomliggande faktorer som påverkar revisionskostnadens storlek i publika bolag och kommuner. Behovet av en jämförande studie har tidigare påpekats för att kartlägga revisionskostnadernas skillnader över tid.Syfte Syftet med studien är att jämföra och förklara utvecklingen av revisionskostnadernas storlek i publika bolag och i den kommunala sektorn över tid.Metod Studiens deduktiva ansats innebär att tidigare forskning och befintliga teorier har legat till grund för att härleda uppställda hypoteser. En longitudinell studie har genomförts för att mäta förändringar och utveckling över tid. Kvantitativ data har samlats in i form av sekundärdata.Slutsats Studiens resultat visar att ett flertal bakomliggande faktorer förklarar revisionskostnadens storlek över tid.

Revision är en viktig funktion för att intressenter skall ha förtroende för företagen och den finansiella rapporteringen. För att förtroendet ska bibehållas krävs att revisorerna upplevs som trovärdiga. Förlorar allmänheten förtroendet för revisionen mister också företagens finansiella rapporter sin trovärdighet. Därför är det viktigt att revision håller en hög kvalitet. Problemet består inte enbart av risken att revisionen utförs på ett undermåligt sätt.

Bakgrund: Den intensiva mediebevakningen av revisionsbranschen i Sverige har resulterat i att denna, kanske mer än någonsin förut, är i fokus. I debatten framkommer ständigt en rad åsikter och de senaste åren tyder dessa på att meningarna om revisorns situation och ansvarsfördelning skiljer sig åt i stor omfattning. Revisionen har dock under lång tid varit mer eller mindre reglerad i lagar, vilket betyder att åsikterna om de rättigheter och skyldigheter som föreligger för revisorn borde överensstämma.Syfte: Syftet med denna uppsats är att förklara hur synen på revisorerna, som har kommit till uttryck i media, har förändrats över tiden.Genomförande: Studien baseras på artiklar från fem olika tidskrifter. Med hjälp av dessa har en historia växt fram, som berättar om de fall som inträffat och den debatt som kommit till uttryck under ett tjugoårigt perspektiv. Dessutom presenteras statistik gällande antal artiklar och antal anmälda revisorer under dessa år.Slutsatser: Olika fall inträffade under den undersökta perioden, vilka torde ha rubbat revisorns oberoende och även minskat revisionens kvalitet och förtroendet för revisorn.

Studien undersöker huruvida revisionsbyråer vid revisionsbyråbyten initialt offererarrevisionsarvoden som understiger deras kostnader för att sedan höja revisionsarvodetefterföljande år, så kallad low-balling. I denna studie undersöks om low-balling förekommervid revisionsbyråbyten under år 2002-2009 i bolag noterade på Stockholm Nasdaq OMX. Förekomstav low-balling på revisionsmarknaden har studerats världen över sedan 1980-talet och har främstmotiverats av oron för en negativ korrelation med revisorers oberoende. Urholkning av revisorersoberoende i samband med förekomst av low-balling har argumenterats uppkomma på grund av deninitiala förlust som uppstår det första revisionsåret. Det finns därmed ökade incitament för enrevisionsbyrå att möta bolagets intresse på bekostnad av användarna av en revision för att erhållaframtida intäkter.

Vårt syfte med denna uppsats är att identifiera huruvida det förekommer ett förväntningsgap mellan affärsjournalister, klienter och revisionsbranschen och därefter förklara bakomliggande orsaker. En abduktiv studie via telefonintervjuer baserade på en attitydenkät med både kvantitativa och kvalitativa frågor. Teorin omfattar revisionens utveckling, syfte och olika intressenter. Vidare diskuteras revisorns dubbla roller och den problematik gällande oberoendet som detta förhållande kan medföra. Teorin fortsätter med en redogörelse av hur oberoendet bibehålls genom reglering och avslutas med en beskrivning av förväntningsgapet och medias påverkan på allmänhetens opinion.

Ambitionen med denna uppsats är att kartlägga i vilken omfattning det förekommer intoleranta attityder avseende etnicitet och i vilken omfattning dessa attityder uttrycks i form av verbala kränkningar, hot och misshandel, bland elever i årskurs nio i en kommun i södra Sverige. Med utgångspunkt i ?Citizenship education? och den riksomfattande Intoleransrapporten, genomför jag en enkätundersökning på två skolor med olika elevsammansättning. Undersökningen visar i vilken utsträckning eleverna har en intolerant inställning till personer av annat etniskt ursprung samt i vilken omfattning eleverna blivit utsatta för eller utsatt andra för intoleranta uttryck i form av verbala kränkningar, hot eller våld. Resultaten av min undersökning visar på en högre grad av intolerans i samtliga avseenden jämfört med tidigare rikstäckande undersökningar..

I allt väsentligt kunde studien inte konstatera något större gap mellan bankernas förväntningar på revisionens innehåll och genomförande och det som revisorn med stöd av regelverket faktiskt levererar. Båda parter tar sin utgångspunkt i begreppet ?god redovisningssed?. Det konstateras dock ett visst gap ifråga om bankens önskan, om att revisionen kunde vara mera djupgående i sin kontrollfunktion än vad revisorerna med gällande regelverk är beredda att tillmötesgå..

Studiens syfte är att undersöka vilken uppfattning pedagoger som undervisar inomgrundskolans senare års samhällsorienterande ämnen har kring begreppetämnesintegration, samt på vilket sätt och i vilken omfattning ämnesintegreradundervisning kan ske.Metoden för denna kvalitativa undersökning är semistrukturerade samtalsintervjuer; ivilka informanterna fick beskriva sin syn på begreppet ämnesintegration samt förmedlai vilken omfattning, samt hur, de arbetar. Detta ställdes mot den teori som presenteras idenna studie; litteratur med beröringspunkten ämnesintegration, samt de läroplaner ochkursplaner för samhällsorienterade ämnena där ämnesintegration finns som ett begrepp.Det framgår i litteraturen att ämnesintegrationen är grundläggande för elevernasförståelse och står inte i motpol till ämnesbunden undervisning. Pedagogerna är positivtinställda till att arbeta ämnesintegrerat och gör det gärna; men är ämnesintegration detsom verkligen sker?Resultatet visar på ett begrepp med ett flertal definitioner, där det finns ett flertal olikauppfattningar om hur, när och i vilken omfattning det passar att arbeta på detta sätt..

När det finns en skillnad mellan vad revisorn förväntas utföra och vad revisorn tillhandahåller uppkommer ett förväntningsgap. Detta förväntningsgap är ingen ny företeelse och ända sedan dess uppkomst har revisionsprofessionen vidtagit olika åtgärder för att minska gapet. En åtgärd är den revisionsstandard som FAR införde år 2004 som innebär att uppdragsbrev ska upprättas mellan revisor och klient inför varje revisionsuppdrag. Uppdragsbrevet tydliggör revisorns arbetsuppgifter, revisionens syfte samt vardera parts ansvar i revisionsuppdraget. Med utgångspunkt i teorier om förväntningar, agentteori samt institutionell teori, är syftet med uppsatsen att förklara hur införandet av uppdragsbrevet har påverkat förväntningsgapet mellan revisor och klient.

This study represents the different factors that may have an influence on the budgetproposal in the local government for the revision. The revision in the local government is an important part of councillors and public insight into the different activities. The budget for revision decides how much of the activities runned by the local government can be observed by the elected representative accountant. The aim of the study is to see how the following variable affect the dimension of the budget appointed for revision. We have used Institutional theory, theory that contains the role-play between guardians and advocates and Agent theory with help of accountability.The dissertation is written in Swedish..

Problembakgrund: Sedan revisionsplikten avskaffades för de minsta aktiebolagen i Sverige för snart fyra år sedan har andelen som använder sig av revisor sjunkit med tiden. Lånefinansiering är den mest förekommande formen av extern finansiering för dessa aktiebolag. Teorier och tidigare forskning visar att revision bidrar till att minska informationsassymetri mellan företag och dess intressenter, däribland kreditgivare. Att ett företag väljer bort revisionen bör teoretiskt sett leda till att dessa assymetrier ökar och därmed också riskerna. Det är därför intressant att undersöka hur kreditgivare i Sverige hanterar problemet med att fler och fler små aktiebolag väljer bort revision.Syfte: Att undersöka revisionens betydelse för småföretag för kreditgivare vid beslut om kreditgivning samt de strategier kreditgivare använder sig av för att reducera risk och osäkerhet vid kreditgivning till småföretag.Metod: En kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur buller påverkar sjukhusmiljön med hänseende på vårdpersonal och patienter. Studiens avsikt omfattar även en undersökning av vårdpersonalens och patienters eventuella olika uppfattningar angående buller. Effekterna av buller och dess omfattning inom vårdavdelningsmiljön har också undersökts. Resultatet av studien visar på att bullermiljön på sjukhus överskrider de riktlinjer för buller som WHO fastslagit. Vidare visar studien på indikationer på att brittiska sjuksköterskors kunskap angående fenomenet buller är bristfällig.

Bakgrund och problem: Den 1 november 2010 beslutade regeringen att avskaffa revisionsplikten för småbolag. Lagändringen kring revisionen har diskuterats omfattande både före och efter reformen. Regeringen bedömde i sin utredning att förslaget om fri revision kommer att innebära att småföretagare kommer säga upp sina avtal med revisionsbyråerna, revisorer kommer att inrikta sig mot andra tjänster, rådgivning kommer få ökad betydelse och antalet revisorer kommer att minska. En annan studie, gällande framtiden, genomfördes och de kunde konstatera att branschen kommer att förändras i framtiden, nya krav kommer att ställas och revisionens roll blir mindre betydelsefull.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur aktörer inom revisionsbranschen ser på förändringen.Metod: Studien har utgått ifrån en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer där personliga intervjuer genomfördes i tre olika revisionsbyråer.Resultat och slutsats: Samtliga respondenter har olika syn på att revisionsplikten avskaffades där de generellt kan se både det positiva och det negativa med reformen. De revisorer som ingick i denna studie upplever inte att reformen i sig utgör ett hot mot revisionen.

Denna uppsats har behandlat den säregna svenska bruksrätten som omnämns som renskötselrätt. Renskötselrätten är en rätt som ger vissa personer, en same som är medlem i en sameby, rätt att använda vissa marker för underhåll för sig och sina renar främst genom renbete, jakt, fiske och visst skogsfång. Uppsatsen börjar med en historisk tillbakablick för att förstå hur renskötselrätten utvecklats till dess omfattning i dagens Rennäringslag. Syftet med uppsatsen har varit att redogöra för renskötselrättens omfattning idag och även visa på hur den kan komma att se ut i framtiden. De slutsatser som kunde dras i uppsatsen var att renskötselrätten är mer omfattande än vad Renäringslagen stadgar och ej är beroende av denna lag även om denna skulle försvinna eller ändras i framtiden..