Banker är enligt lag tvungna att göra en bedömning av företags återbetalningsförmåga vid kreditgivning. Redovisningsinformation är en viktig bedömningsgrund vid kreditgivning och kvalitén på informationen är avgörande för beslut gällande utlåning. Det är revisorns uppgift att genom granskning kvalitetssäkra ett företags redovisning och förvaltning och resultatet av detta lämnas i en Revisionsberättelse. Revisionsberättelsen är den enda offentliga rapport som revisorn lämnar och därmed den som intressenterna kan ta del av. Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse Revisionsberättelsen har för bankerna vid kreditgivning till företag.

Revisionsberättelsen är ett standardiserat dokument där revisorn presenterar de resultat som framkommit i Revisionen. Syftet med Revisionsberättelsen är att ge företagets finansiella information en ökad trovärdighet och utgör tillsammans med årsredovisningen ett underlag för beslutsfattande rörande företaget. Utan Revisionsberättelsen är det svårt för användare av årsredovisningen att avgöra om den är fullständig och rättvisande. Uppsatsens syfte är att genom enskilda användares uppfattningar synliggöra och ge en djupare förståelse för Revisionsberättelsens betydelse för användarna. Uppsatsen behandlar även Revisionsberättelsens betydelse för användarnas förtroende till företaget.

Hur barnets bästa och barnets rättigheter ska få större genomslag i vårdnadstvister är ständigt aktuellt för granskning och Revision. Vårdnadstvister innefattar ofta svåra konflikter mellan föräldrarna och barnet utsätts ofta för ett större psykiskt lidande än vad separationen i sig självt medför. Bidragande till detta kan vara att vissa brister fortfarande existerar i vårdnadsprocessen. Dessa brister medför att handläggningsordningen bör ses över. Ett alternativ som varit på tal många gånger för svensk del är en specialiserad domstol för familjerättsmål och vårdnadstvister.

The ability to tackle NP-hard problems has been greatly extended by the introduction of Metaheuristics (see Blum & Roli (2003)) for a summary of most Metaheuristics, general problem-independent optimisation algorithms extending the hill-climbing local search approach to escape local minima. One of these algorithms is Iterated Local Search (ILS) (Lourenco et al., 2002; Stützle, 1999a, p. 25ff), a recent easy to implement but powerful algorithm with results comparable or superior to other state-of-the-art methods for many combinatorial optimisation problems, among them the Traveling Salesman (TSP) and Quadratic Assignment Problem (QAP). ILS iteratively samples local minima by modifying the current local minimum and restartinga local search porcedure on this modified solution. This thesis will show how ILS can be implemented for MSA.

Sverige är ett av få länder i Europeiska unionen som fortfarande har kvar allmän Revisionsplikt i samtliga aktiebolag. Detta innebär att alla aktiebolag, stora som små, måste granskas av en kvalificerad revisor. Revisionen kan i många fall vara för omfattande och kostsam för det lilla bolaget. Den nya regeringen har därför tillsatt en utredning som skall se över hur ett avskaffande av Revisionsplikten i de små aktiebolagen kan komma att ske. Revisorerna har idag många mindre aktiebolag som klienter.

Årsredovisningen är företagets mest välrenommerade och viktiga kanal för att kommunicera med omvärlden och används därför när externa intressenter skall fatta beslut rörande verksamheten. Därför är det viktigt att redovisningen är noggrant sammanställd och ger en så rättvisande bild som möjligt av företagets ställning. För att intressenterna ska kunna lita på att årsredovisningen är korrekt utförd måste redovisningen granskas av en objektiv expert, det vill säga en revisor, innan den godkänns. Revisorn har varken tid eller möjlighet att granska allt i en årsredovisning därför måste delar väljas ut. Granskningen skall grunda sig på de delar i årsredovisningen där risken för väsentliga fel är störst, vilket bidrar till att revisorn måste göra en väsentlighetsbedömning.

Revisorn påverkar organisationen inom ramen för Revision. Påverkan kan utryckas så väl av-siktligt som oavsiktligt. Det avsiktliga kan presenteras genom att revisorn rekommenderar en viss redovisningsmetod, hur lagervärderingen skall utföras eller hur den interna kontrollen skall genomföras. Detta till skillnad från den oavsiktliga som kan kännetecknas av att en or-ganisation utformar redovisningen för möjlighet till revidering. Syftet med uppsatsen är att förklara de faktorer som har en inverkan på revisorns påverkan på organisationen.

Som en följd av de ekonomiska och politiska reformerna på 1990-talet i Ryssland utökades möjligheterna för internationell handel och samarbete mellan Ryssland och andra länder. När länder med olika nationella Revisionssystem börjar samverka på en internationell marknad förekommer kommunikations- och förtroendeproblem, vilka kan lösas genom tillämpning av ett dubbelt Revisionssystem: nationellt och internationellt. De ryska lagarna om Revisionsverksamhet ? 307-?3 7§ och ? 208-?? föreskriver vilka företag som är Revisionspliktiga enligt båda standarderna. Det finns dock företag som inte är Revisionspliktiga, men som frivilligt väljer att ha sin verksamhet reviderad.

SammanfattningProblem: Den första november år 2010 avskaffades den lagstadgade Revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Syftet med detta var möjligheten för ökad kostnadseffektivitet och valfrihet för bolagen. Lagförändringen mötte dock motstånd från bland annat Skatteverket som befarade en ökad arbetsbörda och sämre kvalitet på bolagens rapporter.Syfte: Syftet med undersökningen är att bidra till en djupare förståelse för konsekvenserna lagförändringen haft på små aktiebolag och Skatteverkets kontor i Örebro.Metod: Insamling av data har skett genom semi-strukturerade intervjuer med fem små aktiebolag i Örebro samt Skatteverket i Örebro. Aktiebolagen var verksamma både före och efter avskaffandet av Revisionsplikten och valdes ut genom en alfabetisk ordnad lista över aktiebolag. Empirin har sedan analyserats genom nyckelorden kvalitet, kontroll, arbetsbörda och kostnadseffektivitet.Slutsats: Lagförändringen har ännu inte påverkat aktiebolagens kostnadseffektivitet eller arbete.

Problem: Är det signifikant vanligare att företag som har fått en anmärkning i Revisionsberättelsen går i konkurs jämfört med företag som inte har fått en anmärkning?Syfte: Syftet med studien är att undersöka om det är signifikant vanligare att företag som har fått en oren Revisionsberättelse går i konkurs jämfört med företag som har fått en ren Revisionsberättelse?Metod: Uppsatsens hypotes prövas med hjälp av chi-tvåtester som behandlar resultat från de kvantitativa data som tagits fram bestående av Revisionsberättelser. Testerna grundar sig i en jämförelse mellan två urvalsgrupper, en studiegrupp och en kontrollgrupp.Teoretisk referensram: Uppsatsens teoretiska underlag har för avsikt att bygga en teoretisk grund för studiens analys. Referensramen behandlar lagar, teorier (nationalekonomi och sociologi) och modeller (intressentmodellen & allvarlighetsskalan) som berör ämnet Revision. Även tidigare forskning rörande ämnet belyses i detta avsnitt.Empiri: Empiriavsnittet redovisar en sammanfattning av urvalsprocessen följt av tabeller med sammanställd data samt en bredare förklaring av utfallet.Resultat & Slutsats: Studiens resultat visar att det existerar ett tydligt signifikant samband mellan att ett företag får en oren Revisionsberättelse och att verksamheten avslutas genom konkurs.

I vårt arbete har vi analyserat vilka variabler som är mer eller mindre stressande i yrket som fastighetsmäklare. De variabler vi valt att undersöka är faktorer inneboende i arbetet, roll i organisationen, karriärutveckling, relationer på arbetet, organisationsstruktur och klimat samt utomorganisatoriska källor till stress. Sammanlagt medverkade 426 fastighetsmäklare från 8 olika fastighetsmäklarföretag i en enkätundersökning. Resultaten har sedan analyserats med hjälp av ett flertal olika statistiska analyser. Resultatet från undersökningen innebär en Revision av de tidigare sex variablerna till fyra nya: organisationsklimat, ansvar, tid och händelser i livet.

I dag genomförs många förenklingar på Revisions och redovisningsområdet för små ochmedelstora bolag. En förenkling är uppluckringen av gällande byråjävsregler iaktiebolagslagen som föreslås i regeringens slutbetänkande Revisorns skadeståndsansvarSOU 2008:79. Den innebär att små och medelstora bolag kommer att kunna anlita sammaRevisionsbyrå för hjälp med grundbokföring som den byrå det anlitar för Revision, så kalladekombiuppdrag. Detta är i dagsläget förbjudet enligt jävsreglerna i aktiebolagslagen. Iframtiden ska jävsreglerna helt ersättas med analysmodellen i revisorslagen då revisorer skabedöma sin opartiskhet och självständighet (SOU 2008:79).

I april 2008 presenterades det andra delbetänkandet av tre som ingår i utredningen ?Utredningen om revisorer och Revision?. I det andra delbetänkandet, som har fått namnet ?Avskaffande av Revisionsplikten?, föreslår utredningen att över 96 % av alla aktiebolag i Sverige inte kommer att omfattas av den lagstadgade Revisionsplikten efter juni 2010. Utredningen har sin grund i en harmoniseringsprocess som pågår inom EU för att likställa Revisionen för företagen mellan medlemsländerna.

Bakgrund: För att kunna stilla kunders behov och skapa kvalitet och därigenom värde, krävs kunskap. Två teoribildningar som talar om värde och kvalitet respektive kunskap var för sig är Service Management och Knowledge Management. Service Management är huvudsakligen externt orienterad medan Knowledge Management är näst intill uteslutande internt orienterad, vilket medför att vissa "spänningar" återfinns dem emellan. Frågan är hur dessa"spänningar"hanteras i kunskapsföretags värdeskapande. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera vad Service respektive Knowledge Management bidrar till i förståelsen för kunskapsföretags värdeskapande.

Bakgrund/diskussion: Revisorns oberoende är viktigt för att Revisionen ska uppfylla sitt syfte. Det finns de som ifrågasätter revisorns oberoende och menar att det behöver stärkas. Bland dem finns EU-kommissionen och de har presenterat ett antal förslag på förändringar för att stärka oberoendet. Många av de instanser som har lämnat remissvar på kommissionens förslag är dock negativa till förslagen.Syfte: Syftet är att förstå och försöka förklara varför utvalda instanser är negativt inställda till de förändringar som blir följden av de förslag som EU-kommissionen framför angående revisorns oberoende, då de är medvetna om att oberoendet är viktigt för en revisor.Referensram: Här presenteras den teori som är relevant för studien kring bland annat Revision, revisorn, oberoendet, grönböcker samt förändring inom organisationer.Metod: Studien omfattar sju instansers remissvar vilka har granskats utifrån den kvalitativa ansatsen. Här beskrivs val av ämnesområde, det tillvägagångssätt som har använts i studien samt studiens trovärdighet.Empiri: Det empiriska materialet utgörs av en sammanställning över de utvalda instansernas tankar och åsikter kring de förslag som EU-kommissionen har framfört.