Syftet med denna uppsats är att undersöka hur revisorer arbetar med Revision av företag inom kontantbranschen för att förebygga ekonomiska brott. Vidare är syftet att belysa huruvida revisorerna tror att lagen (2007:592) om kassaregister uppfyller sitt syfte.I denna studie har den kvalitativa metoden använts för att uppnå uppsatsens syfte och  besvara problemformuleringen. Studiens primärdata är baserade på personliga intervjuer med fyra kvalificerade revisorer, som är verksamma inom kontantbranschen. Sekundärdata består av litteratur, vetenskapliga artiklar, lagstiftningar, statens offentliga utredningar och regeringspropositioner.I analysen sammankopplas referensramen och den empiriska undersökningen.Studien visar att revisorer har en betydande roll vid förebyggande av ekonomiska brott inom kontantbranschen då det är revisorerna som utförligt ska granska företagets årsredovisning, bokföring och övriga förvaltning. Vid genomförandet av Revision arbetar revisorer med olika granskningsmetoder, lagar, normer och rekommendationer samt gör en egen bedömning.

Sammanfattning Bakgrund: Sedan 1988 har det i Sverige varit lagstadgad Revision för alla aktiebolag. Denna Revision innefattar både räkenskapsRevision och förvaltningsRevision. Enligt en svensk utredning om den lagstadgade Revisionen för alla bolag är det föreslaget att förvlatningsRevisionen skall avskaffas helt. Om denna tas bort försvinner även revisorns uttalande om att bevilja styrelse och vd ansvarsfrihet.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka ledningens inställning och nytta av förvaltningsRevisionen samt att utreda ifall även ledningen främjas, genom en förbättrad och smidigare relation till ägarna, av förvaltningsRevisionen.Metod: För att uppnå syftet med uppsatsen har en internetbaserad enkät med en kvantitativ insamlingsmetod använts. Denna undersökning har skickats via mail till styrelse och vd genom ett tillgänglighetsurval.

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Örebro universitetTitel: Hur arbetar revisorer för att förebygga ekonomisk brottslighet? ? En kvalitativ studie i ÖrebroUtgivningsår: 2011Författare: Sara Sjöström och Mikaela WallinHandledare: Kerstin Nilsson1899 bildades Sveriges första revisorsförening, Svenska Revisorssamfundet (SRS), men redan på 1600-talet var Revision vanligt i Sverige. På 1970-talet började ekonomisk brottslighet att uppmärksammans alltmer. Bland de åtgärder som vidtagits mot ekonomisk brottslighet märks bland annat införandet av revisorers anmälningsplikt, vilken infördes 1999. Ekonomisk brottslighet har ökat alltmer de senaste åren.

This essay studies the christening rites in Church of Sweden and what theological motives that are present herein, and how the current Revision of the rites have brought in new theological motives with the basis in the contemporary theological debate about the liturgy and theology surrounding the christening rites.The conclusion of the essay is that the revised christening rites have not included any new motives, but has rather restructured and re-emphasized the motives to adopt the christening rites to the findings of contemporary research regarding the christening..

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att väsentligen förändra innehållet i dagens Revisionsberättelse, detta genom att utarbeta en mängd förslag på vad Revisionsberättelsen bör innehålla. Förslagen har väckt stora debatter där dessa framförallt kritiseras för att vara väldigt omfattande och krångliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information Revisionsberättelsen bör innehålla och söker därför, i denna studie svaret på den frågan ur privata investerares perspektiv. Får att nå dit utreder vi privata investerares förståelse och tillämpning av dagens Revisionsberättelse, vilka förväntningar privata investerare har på revisorns roll och ansvarsområden samt utreder hur privata investerare värderar olika förslag på ny information i Revisionsberättelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om Revision har på uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar från aktiespararna, men även genom att studera Revisionsstudenter.Studien genomförs genom två enkätundersökningar.

I allt väsentligt kunde studien inte konstatera något större gap mellan bankernas förväntningar på Revisionens innehåll och genomförande och det som revisorn med stöd av regelverket faktiskt levererar. Båda parter tar sin utgångspunkt i begreppet ?god redovisningssed?. Det konstateras dock ett visst gap ifråga om bankens önskan, om att Revisionen kunde vara mera djupgående i sin kontrollfunktion än vad revisorerna med gällande regelverk är beredda att tillmötesgå..

När det finns en skillnad mellan vad revisorn förväntas utföra och vad revisorn tillhandahåller uppkommer ett förväntningsgap. Detta förväntningsgap är ingen ny företeelse och ända sedan dess uppkomst har Revisionsprofessionen vidtagit olika åtgärder för att minska gapet. En åtgärd är den Revisionsstandard som FAR införde år 2004 som innebär att uppdragsbrev ska upprättas mellan revisor och klient inför varje Revisionsuppdrag. Uppdragsbrevet tydliggör revisorns arbetsuppgifter, Revisionens syfte samt vardera parts ansvar i Revisionsuppdraget. Med utgångspunkt i teorier om förväntningar, agentteori samt institutionell teori, är syftet med uppsatsen att förklara hur införandet av uppdragsbrevet har påverkat förväntningsgapet mellan revisor och klient.

Syftet med den här studien är beskriva och analysera om det finns ett förväntningsgap mellan revisorer och små och medelstora företag samt att undersöka hur revisorer kommunicerar med dessa företag. Undersökningen visar att det existerar ett förväntningsgap mellan revisorer och små och medelstoraföretag. Förväntningsgapet beror på kunskapsbrist och brister i kommunikationen och relationen mellan revisorer och små & medelstoraföretag..

This essay studies the christening rites in Church of Sweden and what theological motives that are present herein, and how the current Revision of the rites have brought in new theological motives with the basis in the contemporary theological debate about the liturgy and theology surrounding the christening rites.The conclusion of the essay is that the revised christening rites have not included any new motives, but has rather restructured and re-emphasized the motives to adopt the christening rites to the findings of contemporary research regarding the christening..

This essay studies the christening rites in Church of Sweden and what theological motives that are present herein, and how the current Revision of the rites have brought in new theological motives with the basis in the contemporary theological debate about the liturgy and theology surrounding the christening rites.The conclusion of the essay is that the revised christening rites have not included any new motives, but has rather restructured and re-emphasized the motives to adopt the christening rites to the findings of contemporary research regarding the christening..

Bakgrund och problem: Revisionsplikten i Sverige infördes för att minska den högaekonomiska brottsligheten i små företag. Regeringen har presenterat en proposition omfrivillig Revision, som sannolikt träder ikraft redan 1 november 2010. Propositionen följerSOU 2008:32, dock med förändringar i gränsvärden som istället skall omfatta 72 procent avsamtliga, aktiva aktiebolag i Sverige. Den offentliga myndigheten Skatteverket står inför enutmaning då Revisionspliktens avskaffande kan föra med sig sämre redovisningsunderlag förföretag som väljer bort revisor. Detta kan leda till en ökning av skattefel, som redan idagsläget utgör ett skattebortfall på 133 miljarder kronor.Syfte: Uppsatsens syfte är att utreda Skatteverkets uppfattning om hur Revisionspliktensavskaffande kommer att påverka skattefel i små företag.

  Revisorn har i uppgift att uttala sig om företagets räkenskaper, dessförvaltning samt om företagsledningens arbete. Statens offentliga utredning(2008:32) har arbetat fram ett förslag på hur EU:s fjärde bolagsdirektiv skallimplementeras. Enligt utredningen kommer endast fyra procent av Sverigesföretag träffas av Revisionsplikten efter ett genomförande. Lagändringenförväntas träda i kraft 2010. Med stor sannolikhet kommer Revisionsbyråernaatt uppleva hårdare konkurrens.

Revisorer skall ta hänsyn till många områden när de utför sitt arbete. Sammantaget uttrycker etiken för revisorskåren den allmänna uppfattning som finns inom gruppen angående vad som är ett riktigt handlande i yrket. Detta involverar således Revisionsbranschens egna värderingar och självkritik inom områden som rör oberoende, oförenlig verksamhet, upplysningsplikt samt tystnadsplikt. Genom kvalitativa intervjuer med fyra yrkesverksamma revisorer i Varbergs kommun besvaras syftet med rapporten, som är att undersöka revisorns roll med hänsyn till branschens egna etiska regler och normer, skandaler och dess konsekvenser samt Revisionspliktens vara eller icke-vara. Vidare är syftet att se om revisorernas svar kan förklaras utifrån Ferdinand Tönnies teori om samhället och utifrån teorier om roller samt grupptillhörighet.

Syftet med arbetet är att bedöma riskfaktorer utifrån miljöbalken för barn och utarbeta ett egenkontrollprogram utifrån miljöbalken för förskoleverksamheter i Västerås. Socialstyrelsens Miljöhälsorapport 2009 kommer att utgöra utgångspunkt vid avgränsning av de hälso- och miljörisker som studier omfattar. Även andra riskfaktorer har diskuterats i det här arbetet. Dricksvatten, livsmedelhantering och andra faktorer som är kopplad till dricksvatten och livsmedel tar inte upp i arbetet.Egenkontrollarbetet på förskolor är ofta komplicerat med olika riskfaktorer som rör sig om barnens hälsa. Det är inte självklart att myndigheten får alla uppgiften som behövs för att utföra en god tillsyn på förskoleverksamheter.

Revision har funnits sedan en längre tid tillbaka runt om i världen. Revision innebär att man bedömer, granskar och uttalar sig om ett företags redovisning och förvaltning. Revisionen är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle och näringsliv, då den ger trovärdighet åt företagets finansiella information. Målet med Revisionen är Revisionsberättelsen. Det finns flera typer om Revisioner, man talar exempelvis om extern och intern Revision, statlig och kommunal Revision samt miljöRevision.