The Swedish FSC standard (Forest Stewardship Council) is a level standard used to certify forestry. All the major Swedish forest companies are using the FSC standard, and approximately 50% of the Swedish forests are FSC certified today. In the essay six items within the chapter on environmental issues and biodiversity are examined: the proportion of protected forest, the proportion of annually burnt clear-cut stands, the number of trees with large diameter, the amount of dead wood, the proportion of deciduous trees within a stand and the proportion of deciduous-dominated stands. The FSC standard states a level for all items, and the purpose of the essay is to analyse whether these levels are supported by research within the field of conservation biology. The validity of the levels of the six items is them discussed to evaluate whether changes are required to the next Revision of the FSC standard.

Arbetet beskriver och analyserar processerna bakom tillkomsten av den ekumeniska baspsalmboken anno 1986. Resultatet bygger till största delen på tre huvudkällor: kyrkomötesprotokoll, tidningsartiklar och arbetsgruppen Sampsalms samlade arkiv..

SammandragHöga positioner i samhället innehas av en övervägande andel män. Inom Revisionsbranschen är andelen kvinnor bland delägarna som mest 14 procent. Ändå har det under de senaste tio åren rekryterats lika stor andel kvinnor som män på grundnivån. Karriärutvecklingen ser således olika ut för män respektive kvinnor. Uppsats ämnar förklara varför kvinnor är undertaliga i revisorstoppen.

Att uppfylla Revisionsklientens förväntningar samtidigt som man driver ett strikt reglerat tjänsteföretag medför utmaningar i Revisionsbyråernas praktiska arbete. Revisionsbyråerna har därmed olika dimensioner för begreppet kvalitet. Å ena sidan skall byråerna opartiskt och oberoende granska företaget samt uppfylla de lagstadgade krav och regleringar som krävs av staten och andra organisationer. Å andra sidan skall Revisionskundens krav och förväntningar på själva tjänsten uppfyllas. Syftet med uppsatsen är att undersöka två problem förknippade med Revisionskvalitet.

År 1987 blev alla svenska aktiebolag tvingade att använda sig av Revision. Lagen infördes då regeringen ville minska den ekonomiska brottsligheten i landet. År 2006 inleddes en utredning för att se över de rådande reglerna. Detta ledde till införandet av en ny lagstiftning år 2010, vilket innebar att de allra minsta aktiebolagen nu fick möjlighet att avstå Revision.Syften med denna studie är att ta reda på om kreditinstitutens kreditbedömning har påverkats efter avskaffandet av Revisionsplikten för små aktiebolag, cirka tre år efter avskaffandet och hur påverkas ett företags kreditvärdighet och riskbedömning med hänsyn till om små aktiebolag har en revisor eller inte? I denna studie har sex kreditinstitut intervjuats för att ta reda på vilken effekt avskaffandet av Revisionsplikten har fått.

BakgrundFörväntningsgap inom Revision har använts som begrepp inom företagsekonomin sedan början av 1970-talet. Den första definitionen av begreppet var gapet som uppstår mellan förväntningarna som användarna av finansiella rapporter har på revisorn och vad denne de facto gör. Under senare år har revisorns roll hamnat i rampljuset, detta främst på grund av ett antal spektakulära företagskollapser såsom Enron och WorldCom. I dessa skandaler riktades mångas blickar mot revisorerna i jakten på en syndabock. Anledningen till det är troligtvis att många har en felaktig bild om vad en revisors arbetsuppgifter egentligen är.

Väsentlighet är ett grundläggande begrepp inom all Revision och avgör vad Revisionsarbetet ska inriktas på och hur omfattande det ska bli. För att inte granska fel saker och glömma bort viktiga områden är det betydelsefullt att utföra väsentlighetsbedömningen redan under planeringen av granskningen (FAR Förlag 2006).Uppsatsen handlar främst om hur det professionella omdömet påverkar väsentlighetsbedömningen. Vidare behandlar även uppsatsen hur revisorerna arbetar praktiskt vid väsentlighetsbedömningen.Vi presenterar i vår uppsats litteratur som behandlar väsentlighetsbedömningen och hur revisorns professionella omdöme påverkar detta. I vår undersökning intervjuade vi åtta revisorer, som representerar tre större Revisionsbyråer, med olika erfarenhet inom branschen för att få en djupare förklaring gällande väsentlighetskonceptet. Av dessa var tre auktoriserade, tre godkända och två varken eller.

Revision är en i efterhand utförd granskning som görs både för företagen, allmänheten och övriga intressenter. Skillnader i förväntningar hos dessa rörande Revisionen kan leda till ett förväntningsgap. Avsikten med uppsatsen är att skapa förståelse för ett förväntningsgap samt se i vilken utsträckning det existerar i medelstora företag. Vi vill även komma till insikt om vad uppdragsbrevet har för funktion i Revisionsprocessen samt dess effekt på det eventuella förväntningsgapet. Detta gav oss följande frågeställning: I vilken omfattning existerar ett förväntningsgap i medelstora företag? ? Hur ser det eventuella förväntningsgapet ut? ? Vilken effekt har uppdragsbrevet på Revisionen i stort samt på förväntningsgapet? Vi har använt oss av en deduktiv ansats och intervjuerna vi utfört är av kvalitativ typ.

Problem och Syfte: I och med regeringsskifte har diskussionen kring Revisionens avskaffande åter blommat upp. Detta som ett led i en anpassning till resten av Europa där detta redan skett. I Sverige har frågan blivit alltmer belyst i den offentliga debatten. Syftet med uppsatsen är att fånga förväntningen hos Revisionsbyråer, mikroföretag och banker kring ett avskaffande av Revisionsplikten och vad detta kommer att innebära. Dels för de egna verksamheterna och dels för samhället i stort.

SammanfattningMagisteruppsats i företagsekonomi, Handelshögskolan i Jönköping, VT 2012Författare: Sigge KleenTitel: Revisionens vara eller icke vara, Det är frågan? Bakgrund och Problem: 2010 avskaffades Revisionsplikten för de minsta aktiebolagen i Sverige, syftet var att hjälpa mindre företag med kostnadsbesparingar då Revisionen ansågs som betungande. För att inte förändringen skulle bli för stor för samhället valde regeringen att sätta gränsvärdena för vilka företag som fick omfattas av frivillig Revision relativt lågt. Genom SoU 2008:32 kan utläsas att en trolig utveckling i EU är att gränsvärdena för vilka företag som får undantas av Revisionsplikten kommer att höjas i framtiden varav frågan är hur de svenska företagen ser på denna utveckling.Syfte: Syftet med uppsatsen är att få ett klarare perspektiv på hur företagsgruppen som idag omfattas av Revisionsplikt men som vid en eventuell lagändring till EUs maximala gränsvärden inte kommer att omfattas ser på Revisionsplikten och Revisionens roll i sin helhet. För att få en helhet i huruvida företagen kan påverkas av att bortse från Revision är syftet också att undersöka hur företagets intressenter skulle ställa sig till att företaget inte längre påvisade en Revision.Avgränsningar: Uppsatsen berör företag mellan dagens satta gränsvärden och EU direktivets maximala undantag.

Titel: Revisionsplikt och trovärdighet ? ur ett ägarperspektiv.Slutseminarium: 2008-05-28Ämne/kurs: Företagsekonomi inriktning externredovisning (61-90), 30 hp, Uppsats, 15 hp.Författare: Gunilla Borelund och Susanne FagerbergHandledare: Lars-Göran PerssonFallföretag: 100 st små aktiebolagNyckelord: Frivillig Revisionsplikt, Revision och Redovisning.Frågeställning: Anser ägarna i små aktiebolag att en frivillig Revisionsplikt skulle påverka bolagets trovärdighet gentemot dess intressenter?Syfte: Vårt syfte är att beskriva små aktiebolags trovärdighet gentemot intressenterna, samt att förklara hur bolagen tror att en frivillig Revisionsplikt påverkar trovärdigheten.Teoretiskreferensram: Den teoretiska referensramen baseras på delar av intressent- modellen, agentteorin samt för- och nackdelar med frivillig respektive lagstadgad Revisionsplikt. Metod: En kvantitativ undersökning med postenkäter, på 100 st slump- mässigt utvalda aktiebolag enligt kriterierna: årsomsättning mellan 200 000 kr och 3 miljoner kronor, samt max 3 anställda.Empiri: Presentation av enkätsvaren. Slutsatser:Ägarna anser att bolagets trovärdighet skulle påverkas negativt av en frivillig Revisionsplikt gentemot borgenärerna och staten, avseende nya krediter och skattebrott. Däremot anser de inte att trovärdigheten skulle påverkas negativt av en frivillig Revisionsplikt avseende skattekontrollen. Vi kan heller inte se att trovärdigheten mellan ägare och bolagsledning skulle påverkas negativt, vilket förklaras av att ägare/bolagsledning till 96 % av fallen är samma personer.

Nyckelord: Revision, revisorers oberoende, fortsatt drift, Big 4, konsulttjänster och klientstorlek.Bakgrund: Under 2000-talet har den finansiella Revisionen genomgått en rad förändringar. Detta till följd av ett antal händelser såsom Enronskandalen som kom att ifrågasätta revisorers oberoende ytterligare.Syfte: Studiens syfte är att undersöka huruvida en revisors oberoende påverkas av variabler som Revisionsbyråns storlek (Big 4), konsulttjänster och klientstorlek.Metod: Utifrån en deduktiv ansats har vi använt en kvantitativ metod genom att analysera sekundärdata som vi hämtat från Affärsdatas databas. Urvalet bestod av årsredovisningar och dess tillhörande Revisionsberättelser som studerats utifrån kriterierna: svenska aktiebolag som inlett konkurs under april, maj och december 2010. Studiens kvantitativa data har jämförts med tidigare forskning inom Revisionsområdet, denna forskning bottnar i teorier kring agentteori och Revision som försäkran.Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att Big 4 anmärker i något större utsträckning än övriga Revisionsbyråer kring fortsatt drift. Studien fann ett signifikant samband mellan Big 4 och konsulttjänster, företag som nyttjar Revisionstjänster från Big 4 nyttjar konsulttjänster i högre utsträckning än företag som har annan Revisionsbyrå.

År 2010 avskaffades Revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Bakgrunden till avskaffandet var påtryckningar från det Europeiska rådet, för att minska de administrativa kostnaderna för små och mellanstora europeiska företag. Ett antagande, av Justitiedepartementet, som fanns innan avskaffandet var att många företag skulle välja att anlita en revisor ändå, för att det är en kvalitetsstämpel att ha en granskad redovisning. Utfallet blev inte som de antog eftersom att tre av fyra nystartade små aktiebolag idag väljer att inte anlita någon revisor.Då få studier har hunnits genomförts på avskaffandet av Revisionsplikten har vi valt att undersöka vilka viktiga skäl det finns till att små aktiebolag väljer att inte anlita en revisor.För att genomföra studien har vi genomfört intervjuer med sex företag som omfattas av regeln att små aktiebolag inte behöver anlita en revisor och som har gjort valet att inte anlita en revisor.Resultatet av studien tyder på att respondenterna sparar pengar på att inte anlita en revisor, som syftet var med avskaffandet. Vi har dock kommit fram till att kostnaden för att anlita en revisor inte är det enda skälet till att de har valt att inte anlita en revisor.

Under 1990-talet pågick en debatt om Revisionspliktens vara eller inte varaför de mindre företagen. Sverige är ett av få länder i Europa som fortfarandehar kvar Revisionsplikten för samtliga aktiebolag. Det är inte längre en frågaom det kommer ske en lagändring även i Sverige utan snarare en fråga omnär och hur det kommer att ske.Syftet med rapporten är att beskriva hur den slopade Revisionspliktenkommer att påverka Revisionsbyråerna samt ta reda på om det kommer attske några former av förändringar inom Revisionsbranschen, och i så fall ?vilka?Uppsatsen har huvudsakligen en explorativ karaktär eftersom syftet är attbeskriva eventuella konsekvenser av en lagändring som ännu integenomförts. Genom att använda oss av kvalitativ metod har vi fått en djupareförståelse för ämnet, snarare än en bred och översiktlig.

Revisionspliktens avskaffande innebar att 72 procent av de svenska aktiebolagen inte är tvingade till Revision enligt lag. Detta har lett till att Revisionsbyråerna har fått anpassa sin affärsstrategi för att bemöta den nuvarande marknaden och klienternas behov. Även hela Revisionsprofessionen har fått anpassa sig för att kunna bli mer öppna för förändringar som historisk varit strängt reglerade av egna restriktioner för hur man ska bemöta klienter och konkurrenter.Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur revisorerna ser på Revisionsbyråernas affärsstrategi efter avskaffandet av Revisionsplikten. Vi har använt en abduktiv forskningsstrategi och en kvalitativ metod, där vi gjort fyra stycken intervjuer med revisorer från de fem största Revisionsbyråerna i Sverige och även kompletterat detta med en dokumentstudie av byråernas hemsidor och årsredovisningar.Undersökningen visar enligt de intervjuade revisorerna att Revisionsbyråernas affärsstrategi år 2011 fortfarande omfattar Revision, men är idag även mer fokuserat på rådgivning, redovisning, sälj samt till en större grad än tidigare år marknadsföra sig mot de blivande och potentiella klienterna. Detta beror på att klienternas situation har förändrats sedan Revisionspliktens avskaffande.