Sök:

Sökresultat:

1266 Uppsatser om Revision och revisor. - Sida 48 av 85

Utvärdering av ett nytt underhållsprogram

ALSTOM Power Customer Service har tagit fram ett flödesschema för hur underhållsarbetet är tänkt att se ut. Underhållsprogrammet delas in i de fem faserna förberedelse-, sälj-, order-, genomförande- och rapportfas. Schemat beskriver hur det är tänkt att arbetet ska struktureras mellan tekniker, säljare, montörer/inspektörer och projektledare. Syftet är att skapa rutiner och system för underhållsprogrammet med avgränsningar för de olika ansvarsområdena. En stor del av arbetet bygger på rutin och erfarenhet.

Revision - hur uppnås god kvalitet i små revisionsbyråer?

Syfte:  Syftet med studien är att belysa och analysera hur revisorn arbetar för att eliminera risken för att göra väsentliga fel i årsredovisningen. Studien ska även beskriva och skapa förståelse för Revisorsnämndens och små revisionsbyråers arbete och ställningstagande till kvalitetssäkring.Metod: Utifrån ett hermeneutiskt synsätt och med en kvalitativ metod utfördes personliga intervjuer med tre små revisionsbyråer och Revisorsnämnden. Vid val av informanter tillämpades ett strategiskt urval. I studien har en abduktiv ansats använts. Slutsatser: Åtaganden för att god kvalitet ska uppnås i revisionen är revisionsprocessen, rotation på revisionsuppdrag vart sjunde år, tillämpning av analysmodell och etiska normer, FAR SRS:s kvalitetskontroller, internt kontrollsystem och kvalitetssäkring från RN..

Revisionsbolagen ? professionella eller affärsmässiga?

Syftet med denna studie är att utreda hur arbetet med att bygga förtroende sker i en sektor som drabbats av en akut förtroendekris där det är svårt att definiera produkter eller särskilja sig från konkurrenter. Den teoretiska delen redogör för hur initialt, företagsspecifikt respektive personligt förtroende verkar. Det redogörs även för hur minskad upplevd risk samt hur olika tidsperspektiv påverkar förtroende. För denna studie utgör SEB fallstudieobjekt med anledning av dess profilerade ställning som relationsbanken på marknaden. Data insamlades genom semi- strukturerade personintervjuer på SEB:s Uppsalakontor med fyra olika rådgivare.

Varför upptäcker inte revisorn väsentliga fel i rätt tid?

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att undersöka varför revisorn inte upptäcker fel i företaget i rätt tid. Med rätt avses den tiden då felen fortfarande kan åtgärdas och inte orsakar någon större skada för bland annat företagets intressenter så som aktieägare, bank, leverantörer med mera. Att upptäcka fel i rätt tid är av stor betydelse, i alla fall i de större företagen för att förebygga att en så kallad skandal uppstår.Uppenbarligen finns det fel i företag och den som har det yttersta ansvaret för felen är företagsledningen och inte revisorn som många förmodar. Revisorn kan inte heller granska hela företaget utan måste i ett tidigt skede rikta in sin granskning mot områden där risken för fel är som störst. Företagsledningen har också ett ansvar för att den interna kontrollen fungerar väl.

Hållbarhetsrevision : En studie om revisionens påverkan för hållbarhetsarbetet

SammanfattningFöretag inom skogsindustrin har en lång tradition av miljöredovisning. Som en utveckling av denna redovisning upprättar många företag idag hållbarhetsrapporter vilka beskriver företagets hållbarhetsarbete när det gäller miljö, sociala samt ekonomiska frågor.Denna studie har bedrivits under vårterminen 2007 och behandlar ämnet hållbarhetsrevision. Vi har genom en kvalitativ undersökningsmetod studerat tre företag från skogsbranschen samt två företag från revisionsbranschen. Syftet med studien är synliggöra varför företag inom skogsbranschen väljer att upprätta hållbarhetsredovisningar, samt hur hållbarhetsarbetet kan effektiviseras genom interna ledningssystem. Vidare vill vi beskriva delar i hållbarhetsarbetet, vilka kan vara svårare att redovisa.Undersökningen har bedrivits utifrån en deduktiv ansats där vår teoretiska referensram består av teori kring företagets legitimitet, kontrollåtgärder för att kunna bedriva ett hållbarhetsarbete samt teori kring revisionen.

Utökad bokföringsskyldighet för ideella föreningar : Ideella föreningars anpassning till bokföringslagen och årsredovisningslagen

Vi är nu inne på det femte verksamhetsåret sedan ideella föreningar kom att omfattas av BFL samtidigt som de föreningar som klassas som bokslutsföretag och skall avsluta sin löpande bokföring med en årsredovisning enligt BFL, 6 kap. 1 § även blivit tvungna att tillämpa ÅRL. Lagändringen innebär att kretsen bokföringsskyldiga har utvidgats. För ideella föreningar utvidgades bokföringsskyldigheten från att gälla endast de som bedrev näringsverksamhet till att gälla i princip alla juridiska personer oavsett om de bedriver näringsverksamhet eller ej. Ideella föreningar som tidigare var bokföringsskyldiga var endast det för den del av verksamheten som klassificerades som näringsverksamhet, i och med lagändringen är föreningen bokföringsskyldig för hela verksamheten.

Revisionsuppdragets längd : En studie om hur revisorer uppfattar betydelsen av längden på revisionsuppdragen

Syftet med studien är att beskriva revisorers uppfattning om, och i så fall hur, längden på revisionsuppdraget påverkar revision av aktiebolag.Studien har en kvalitativ ansats. Som metod för inhämtning av primärdata har intervjuer genomförts med fem slumpmässigt utvalda kvalificerade revisorer. Litteratur och tidigare forskning har använts som sekundärdata.Slutsatsen dras att längden på revisionsuppdraget kan ha en väsentlig påverkan på revisionen. Effektiviteten i revisionen kan öka som en följd av långa revisionsuppdrag enligt både forskning och insamlad empiri. Respondenternas uppfattningar om hur längden på revisionsuppdragen påverkar revisorns oberoende ställning strider dock mot tidigare forskning som hävdar att långa revisionsuppdrag leder till hot mot revisorns oberoende ställning..

Revisorernas oberoendearbete: hur ser det ut och vilka är
svårigheterna?

Ett av de viktigaste kriterierna vid revision är att den granskande revisorn agerar oberoende. Åsidosätts oberoendet kan det innebära negativa konsekvenser för revisionskvaliteten. Den här uppsatsens syfte är att beskriva hur revisorerna arbetar med oberoendet samt i vilka situationer revisorns egna etik och moral och klientens makt kan komma i konflikt med detta. Uppsatsen bygger på en fallstudie där tre auktoriserade revisorer intervjuats. Resultatet av fallstudien har visat att revisorer bedriver ett medvetet oberoendearbete men att det främst är det synliga oberoendet som stärks.

Nedskrivningstest av goodwill ? en studie om revisionsprocessen

Den 1 januari 2005 bo?rjade redovisningsstandarden IFRS tilla?mpas pa? noterade bolag inom Europeiska unionen. En av fo?ra?ndringarna med info?randet av standarden a?r att noterade bolag ska utfo?ra ett a?rligt nedskrivningstest av goodwill. Detta fo?r att underso?ka om det intra?ffat en va?rdeminskning av tillga?ngen.

Lika men ändå olika : -Finns det intraprenöriella revisionsföretag?

SAMMANFATTNINGDet finns en tjänst som nästan alla företagare i Sverige behöver använda, den kallas revision. Revision är för närvarande lagstadgad, vilket innebär att de företag som omfattas av lagen måste använda tjänsten. Idag pågår det en debatt som behandlar revisionsplikten och om den skall finnas kvar. Om revisionsplikten förändras kommer detta påverka revisionsföretagen då det finns en möjlighet att en del av deras kunder inte kommer att fortsätta använda revisionstjänsten, vilket innebär att revisionsföretagens kundgrupp kan urholkas.Vi vill därför undersöka hur revisionsföretagen kan hantera effekten av revisionspliktens förändring och undrar om intraprenörskap kan vara ett hjälpmedel för revisionsföretagen, för att behålla sin kundgrupp. Detta då de intraprenöriella företagen har medarbetare som är kreativa, innovativa och samarbetsvilliga.

Revisionsutskott - hur påverkas revisorn?

Den1 juli 2005 infördes Svensk kod för bolagsstyrning. I Koden ställs bl.a. krav på att det i bolagsstyrelserna ska finnas ett revisionsutskott. I detta examensarbete har vi undersökt vilken påverkan dessa utskott har på den externe revisorns roll och verksamhet. Vi har utgått ifrån Kodens punkter och utifrån dessa definierat fyra områden över revisionsutskottets kopplingar till revisorn; finansiell rapportering, kontakt med bolagsorganen, andra tjänster än revision samt utvärdering av revisorns arbete.

Förväntningsgapet : problem eller möjlighet

En personalomsättning på 70 procent och en minskning av antalet sökande på 50 procent ledde till att Gröna Lunds arbetsgivarvarumärke ifrågasattes, eftersom ett starkt arbetsgivarvarumärke bidrar till ökad arbetslojalitet samt ökar arbetsgivarens attraktivitet.För att se hur Gröna Lunds Human Resource (HR) avdelning förmedlar arbetsgivarvarumärket internt gentemot säsongsansanställda, genomfördes intervjuer med HR-personal och personer i företagsledning samt bearbetades ett flertal dokument.HR kommunicerade arbetsgivarvarumärket i enlighet med teorier och tidigare forskning, ändå kvarstår problemen. Gröna Lund måste visa ett större engagemang för långsiktiga satsningar på sin personal genom att undersöka möjligheterna till utvecklingssamtal, utbildning och tillsvidareanställningar. Alternativt acceptera sin situation och lägga resurserna på att göra det bästa utav det..

Livet med Övervakningspanelen - En studie av Panelens relation till den konventionella revisionen och dess effekt på redovisningen i Sverige

Syfte: Undersökningen syftar till att utreda den effekt införandet av en granskning, vid sidan av revisionen, av finansiella rapporter får på dels synen på redovisning och revision, dels den faktiska redovisningen. Uppsatsen syftar även till att diskutera möjligheten för Panelen att utföra den faktiska övervakningen av företagens finansiella rapporter. Metod: Då det studerade fenomenet är relativt nytt har vi använt en utforskande, kvalitativ ansats som har varit inriktad mot att kartlägga tidigare outforskat område. En induktiv inriktning har valts, till stor del för att befintlig teori saknas. Vi har använt ett upplägg där respondenterna tillfrågats om sina åsikter i en enkät och delats in i grupper som har olika intressentförhållande till de studerade företagens finansiella redovisning.

Ändamålsenligheten med revisorers arbete vid granskning av goodwillvärdering

With the introduction of IFRS, the IASB left the previously used method of amortization and instead introduced fair value. Studies show that firms manipulate the value of goodwill based on agency related incentives and opportunities, such as bonus payment, management tenure and acquisition of firms. The responsibility of checking the quality of financial reports, and give other market participants reasons to trust them, is primarily on accountants. The transition to fair value thus creates a problem for accountants to actually check the fair values produces by firms. Our purpose is to investigate whether the working method of accountants is purposeful in order to maintain the credibility of goodwill values.

Kommunal revision - vilka faktorer avgör?

Municipalities are steered organizations with a democratic decision-making. They are responsible for an extensive activity. The local municipal audit is the municipal council?s tool to control that the activity operates. The local municipal audit will in the beginning of every audit period plan for what they will review.

<- Föregående sida 48 Nästa sida ->