Uppsatsens syfte är tredelat och är att besvara följande frågor: Vad leder fram till avstyrkt ansvarsfrihet i en kommun?I vilken utsträckning ger revisorernas rekommendation, att avstyrka ansvarsfrihet i en kommuns revision, en effekt och vilken effekt ger det?Fungerar systemet med ansvarsprövning eller finns det behov av förändring? Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie med en deduktiv ansats. Personliga intervjuer har genomförts med ordförande för de förtroendevalda revisorerna, ordförande för nämnder och kommunstyrelser samt ledamöter av kommunfullmäktige i tre kommuner. Uppsatsens teori består av instutionalia, agentteori och Brunssons teorier om politiska organisationer. Uppsatsens empiri har framkommit genom personliga intervjuer med ordförande för de förtroendevalda revisorerna, ordförande för nämnder/kommunstyrelser och ledamöter av kommunfullmäktige i Simrishamn, Osby och Högsby kommun.

År 2006 beslutades att reglerna om revisionsplikten för små företag skulle ses över ochregeringens utredare skulle föreslå dem ändringar som krävs för att ta bortrevisionsplikten för små företag. Revisionsplikten innebär att alla svenska aktiebolagenligt lag måste ha reviderade räkenskaper. Avskaffandet av revisionsplikten kommer attinnebära att revisionen för de små företagen inte längre är lagstadgad utan det kommer attbli frivilligt. Revisionspliktens avskaffande i Sverige är en följd av en pågående europiskharmonisering.I samband med dessa förändringar kommer bland annat företagens kreditmöjligheter attpåverkas om företag väljer att inte ha kvar revision och vårt syfte har därför varit attundersöka vad avskaffandet av revisionsplikten kommer att innebära för bankerskreditbedömningsprocess. Vi har genomfört vår undersökning med en kvalitativ metod iform av två intervjuer, dels med en bank dels med en revisionsbyrå.

Syftet med denna uppsats är att identifiera en del av de åsikter som föreligger angående det nya lagförslaget angående byråjäv, d v s att förbjuda kombiuppdrag. Utifrån dessa åsikter vill vi utreda om kombiuppdrag anses vara ett problem i Sverige idag. Dessutom kommer vi att belysa några av de konsekvenser det skulle medföra om revisionsplikten för de mindre ägarledda aktiebolagen tas bort. Vi har utfört fallstudier, genom personliga intervjuer, på åtta revisionsbyråer, åtta företag och fyra banker. samt en med Justitiedepartementet.

Syftet med vår uppsats är att se på om de sakkunniga biträdenas inflytande irevisionen påverkas av de förtroendevalda revisorernas sammansättning, bakgrundoch kompetens. Vi har valt att studera om de förtroendevalda revisorernaskönsfördelning, åldersfördelning, antal aktiva politiska år, antal år somförtroendevald revisor, arbetslivserfarenhet samt utbildning har en betydelse förhur revisionens inflytande kommer att vara fördelat på de förtroendevaldarevisorerna och de sakkunniga biträdena.Genom vår egna teoretiska modell och med hjälp av den institutionella teorin harvi skapat olika hypoteser för att i sin tur kunna få fram relevanta svar.Undersökningen har genomförts som en surveyundersökning, då vi med hjälp avstandardiserade enkäter telefonintervjuade alla de förtroendevalda revisorerna ivarje vald kommun samt deras huvudsakliga sakkunniga biträde. Då vi intestatistiskt kunnat säkerhetsställa våra hypoteser genom test i SPSS, har vi iställetstuderat vårt insamlade material okulärt. Vi har med andra ord inte kunnat testavåra hypoteser utan vi har istället endast kunnat pröva dessa.Vi har i vår undersökning kommit fram till att ingen av våra valda variabler harnågon påverkan på inflytandet i de kommunala revisionerna. Dock har vi settantydningar till att vissa hypoteser i några fall ej bör förkastas.

SammanfattningAlla aktiebolag i Sverige är enligt lag tvungna att upprätta en årsredovisning, som visar hur det har gått för företaget det senaste året. Här återfinns bland annat företagets finansiella ställning, en kort beskrivning av verksamheten samt en revisionsberättelse där en revisor har granskat företaget och dess räkenskaper för att sedan bedöma huruvida företaget uppnår det som benämns rättvisande bild. Revisionsberättelsen kan antingen vara ren eller oren. En oren revisionsberättelse innebär att revisorn har anmärkning av något slag och det torde ge en indikation till intressenterna om hur pass pålitligt företaget är. En oren revisionsberättelse kan tänkas bidra med svårigheter för företaget därför formulerades problemet som följer:Hur påverkar en oren revisionsberättelse ett företags nyckeltal?Utifrån vetenskapliga artiklar och tidigare studier samt FARs (Föreningen Auktoriserade Revisorer) samlingar har vi försökt bilda oss en uppfattning dels om det finns några nyckeltal som kan kopplas till den orena revisionsberättelsen och även vilka anmärkningar som gör revisionsberättelsen oren samt hur vanligt det är med orena revisionsberättelser.

I de företagsformer där ägarna har ett begränsat ekonomiskt ansvar ställs det särskilda krav på den information gällande företagets resultat och finansiella ställning vilken redovisas utåt. Företagets intressenter måste kunna lita på den information de får av företaget gällande dess förvaltning och dess finansiella information. För att säkerställa att informationen går att lita på har lagstiftningen ansett det nödvändigt att denna information ska granskas av en revisor. Revisorerna måste vid varje revision göra en väsentlighetsbedömning. Processen vid väsentlighetsbedömning är svår ur flera hänseenden, dels måste både kvalitativa och kvantitativa aspekter utvärderas och dels ger inte revisionsstandarden någon formell guide om hur revisorn ska implementera väsentlighetskonceptet.

De senaste årens stora redovisningsskandaler har lett till ökade krav på bolagsstyrning och intern kontroll. Bolagsstyrningens fyra hörnstenar består av styrelsen, den verkställande ledningen,internrevisionen och externrevisionen. En solid bolagsstyrning kräver ett effektivt samspel mellan dessa fyra parter. I vår uppsats fokuserar vi på intern- och externrevisionens roller och relationer. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för internrevisionens och externrevisionens respektive roller, undersöka om koden alternativt SOX har påverkat deras roller samt beskriva hur de arbetar och samverkar för att stärka den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen för att tillsammans skapa en effektiv revision.Vi har genomfört en kvalitativ undersökning utifrån delvis strukturerade intervjuer med tre internrevisorer och tre externrevisorer samt sekundärdata som litteratur, artiklar och Internet.Undersökningen visar att internrevisionen och externrevisionen har olika uppdragsgivare och olika granskningsinriktning, men det ligger i båda parters intresse att kvalitetssäkra den interna kontrollen över finansiell rapportering.

Revisoryrket har under senare år omdiskuterats i samband med skandaler där större amerikanska företag plötsligt gått i konkurs, vilket gjort att revisorns roll ifrågasatts. Därmed finns det ett behov av att återskapa förtroendet till yrket. Somliga menar att det krävs förändringar redan på utbildningsnivå genom en tydligare koppling till den professionella roll som studenterna kommer att inta, samtidigt som andra argumenterar för att det inte är universitetets primära roll att vara yrkesförberedande. Med det som bakgrund är denna uppsats syfte att analysera hur redovisningsstudenter socialiseras in i den professionella yrkesrollen som revisor. För att kunna besvara syftet har vi genomfört intervjuer med redovisningsstudenter vid Uppsala universitet.

Uppsatsens syfte är att skapa en bättre förståelse kring samarbetet och rörligheten mellan var och en av de fyra stora revisionsfirmorna över sundet. Detta med ett huvudsakligt fokus på revision. Uppsatsens studie är kvalitativ och utförd med hjälp av intervjuer för att svara på forskningsfrågan; Hur samarbetar The Big Four över Öresund och upplever de någon rörlighet? Teorin om strategiska allianser, GATS modes och institutionell kontext utgör den teoretiska referensramen.Sammanlagt har åtta intervjuer utförts med respondenter på var och en av de fyra stora revisionsfirmorna på båda sidorna av sundet. Slutsatsen kan dras att där är ett tydligt samarbete inom var och en av de fyra stora revisionsfirmorna och den största fördelen av samarbetet är kunskapsöverföringen mellan kontoren i var och en av firmorna.

In order for a business management to be able to make informed decisions for their companies need enterprise management system regularly checked by internal audits. The aim of purpose with this work was to develop a working manual for integrated internal audits. This was done through a litterature study and interviews with auditors. An in-depth interview was conducted with an experienced auditor to get more understanding and depth of the internal audits process, and how the manual could be designed. Discussions were held with the person responsible for environment, health and safety at Swedspan Hultsfred to adjust the manual to the company?s internal management system.

SammanfattningDenna uppsats inleds med en kort historisk genomgång av den aktiebolagsrättsliga utvecklingen i Sverige under de senaste århundradena. Därefter sätts fokus på gällande rätt vad det gäller det personliga ansvaret för styrelseledamöter i aktiebolag. Styrelseledamöters ansvar i samband med likvidation, förpliktelser som uppstår innan bolaget är registrerat och olovlig värdeöverföring genomgås och följs upp med en genomgång av styrelseledamöters skadeståndsansvar gentemot bolaget och gentemot andra. Därefter följer en genomgång av det straffansvar som kan drabba en styrelseledamot.Därpå följer en liknande genomgång av gällande rätt för revisorers personliga ansvar. Revisorsnämndens funktion gås igenom innan gällande rätt för revisorers skadeståndsansvar presenteras.

Examensarbete i företagsekonomi vid högskolan Kristianstad, Höstterminen 2006.Uppsatsens titel: Vad ligger till grund för revisorns väsentlighetsbedömning?Seminariedatum: 2007-01-19 Ämne/kurs: FEC 632, kandidatuppsats, 10 poängFörfattare: Delveen Ali, Sara Gunnarsson, Aleksandra Sivarsson, Anna-Karin SollinHandledare: Fredrik LjungdahlNyckelord: Väsentlighetsbedömning, revisor, revisionSyfte: Syftet med vår uppsats är att beskriva och förklara var gränsen går för om ett fel i bokföringen skall anses vara väsentligt samt vad som kan komma att påverka revisorn vid denna bedömning.Metod: För att uppnå uppsatsens syfte har vi valt att genomföra en kvantitativ undersökning. Undersökningen utfördes med hjälp av en enkät samt ett fall som skickades ut genom mail.För att få förståelse för det valda ämnet har tidigare forskning studerats.Slutsatser: En svår del för revisorns yrkesroll är att bedöma om ett fel i bokföringen skall anses vara väsentligt eller inte. Då det inte finns någon generellt nedskriven tröskelnivå för alla revisorer i Sverige, har vi genomfört en undersökning för att kunna besvara vårt syfte om vad bedömningarna grundar sig på. De motiveringar vi har erhållit tyder på en stor variation mellan de grunder som används.

Uppsatsens grundläggande syfte är att belysa revisorernas sätt att arbeta kring anmälningsplikten, samt hur denna praxis har utvecklats. För att undersöka huruvida denna utveckling skiljer sig från revisionspraxis generellt sett, jämför vi denna process med hur revisorernas granskning av lagervärdering har förändrats över tid. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade intervjuer samt en induktiv ansats. Den teoretiska referensramen inleds med att vi behandlar revisorns roll i ett aktiebolag samt dennes brottsförebyggande funktion enligt anmälningsplikten. Vidare belyser vi begreppet praxis och de faktorer som påverkar utvecklingen av denna inom revision.

På senare år har sjukskrivningarna i Sverige ökat på grund av arbetsrelaterad stress, vilket tros bero på den ökade stressen i dagens samhälle. Forskning visar att arbetsrelaterad stress ofta drabbar individer som har kontakt med och ansvarar för människor. Det kan bero på att tidigare forskning inom well-being, välmående, främst har riktats mot läkarkåren. Eftersom revisorer, precis som läkare, anses vara en profession av många, finns det incitament att även studera revisorers well-being. Tidigare forskning har påvisat att organisationskulturen både kan ha en positiv och en negativ inverkan på en individs well-being, vilket medför att vi har valt att studera hur olika organisationskulturer inom revisionsbyråer påverkar revisorns wellbeing.Genom att i ett första skede genomföra pilotintervjuer med revisorsassistenter, har detta gett oss en god inblick i deras arbetssituation, vilket har bistått oss i utformandet av en enkät.

Revision skall enlig lag göras i aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser, men även i handelsbolag om det är en eller flera juridiska personer som är delägare. Men 1998 började man behandla frågan angående revisionsplikten för små aktiebolag och om revision även skulle röra dessa. Detta för att det på sista tiden har blivit en allt mer komplicerad redovisning, då företagen mer och mer följer internationell redovisningsstandard och ingenhänsyn tas till de små aktiebolagen.De som berörs i första hand är företagens intressenter, just för att dessa är beroende av en rapport som är granskad och godkänd. Revisionen fungerar idag som en kvalitetssäkring av redovisningsinformation mellan företaget och dess intressenter.Uppsatsen syftar därför i att kartlägga intressenternas syn på revisionsplikten, samt hur de kommer att påverkas vid ett eventuellt avskaffande. För att uppnå en representativ bild av intressenternas åsikter, innehåller studien intervjuer med bland annat en bank, skatteverket, enägare i ett företag och en revisionsbyrå.