Bolagsstyrningen har förändrats på grund av vissa negativa företagshändelser som inträffade under 2000-talet. Det har blivit ett större fokus på internkontroll och etik. Som ett led i detta har även betydelsen av internrevision ökat. För att öka effektiviteten och kvaliteten på revisionen måste en samverkan mellan interna och externa revisorer äga rum. Förhållandet mellan parterna är avgörande för att fastställa styrningen av företaget.

Det har gått tre år sedan revisionsplikten avskaffades för små aktiebolag. Kraven för frivillig revision är högst tre anställda, balansomslutning på högst 1,5 miljoner kronor och en nettoomsättning på högst 3 miljoner kronor. Aktiebolag som uppfyller minst två av tre kriterier under två räkenskapsår i följd har då möjligheten att välja bort revisorn. Detta innebär att de aktiebolag som väljer bort revisorn samtidigt väljer bort den externa parten som ska säkerställa kvalitén i årsredovisningen. En kvalitetsstämpel som används ofta gentemot banker och leverantörer vid kreditbedömning.

Bakgrund och problem: Revisionsplikten avskaffades 1 november 2010 vilket betyder att mindre aktiebolag som uppfyller vissa kriterier inte längre behöver anställa en revisor. Enligt uppgifter från Bolagsverket är det en stor majoritet av de äldre aktiebolagen som väljer att behålla sin revisor medan det hos de nyregistrerade aktiebolagen är vanligare att inte ha en revisor.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som är avgörande för mindre aktiebolag i valet att ha en revisor. Vi ska även undersöka vilka fördelar och nackdelar de mindre aktiebolagen ser med revision och om synen varierar beroende på om det är ett bolag som registrerades innan eller efter avskaffandet av revisionsplikten.Metod: I studien används en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personliga intervjuer genomfördes med sju olika mindre aktiebolag.Resultat och slutsats: Samtliga bolag är allmänt positiva till avskaffandet av revisionsplikten och menar att majoriteten av mindre aktiebolag inte har ett behov av en revisor. Majoriteten av bolagen anser att revision är en bra kvalitetsgaranti gentemot ett bolags intressenter.

I fiktiv underhållning framställs revisorn ofta som en grå, tråkig man med ett stort intresse försiffror. Frågan är dock hur den faktiska bilden av revisorer ser ut?Revisionsbyråerna lägger i dag stor vikt vid att visa att de erbjuder mer än enbart revision. De villvisa att de är moderna företag som kan hjälpa sina klienter genom att erbjuda en mängd olikatjänster. Det är av stor vikt att revisionsbyråerna vet hur branschen uppfattas av klienter ochpotentiella medarbetare för att de skall ha möjlighet att informera och marknadsföra sig på bästasätt.

SammanfattningSverige är idag ett av få länder inom Europa som fortfarande tillämpar en lagstadgad revision för små- och medelstora aktiebolag. Med stöd i EG-rättens fjärde bolagsdirektiv tillsatte regeringen under 2006 en utredning med justitierådets Bo Svensson och Skatteverkets expert Urban Bjergert för att utreda vilka åtgärder som krävs för att avskaffa revisionsplikten för små- och medelstora aktiebolag. Förslaget presenterades i slutet på mars 2008 och stödjer ett avvecklande av revisionsplikten.Majoriteten av små- och medelstora företags finansiering sker idag genom lån i bank. De fyra storbankerna Handelsbanken, Nordeà, SEB samt Swedbank står idag för en klar majoritet av det utlånade kapitalet till allmänheten och således indirekt också till svenska företag och aktiebolag. Den viktigaste aspekten att ta hänsyn till gällande kreditgivning är att enligt teorin att bestämma företags framtida återbetalningsförmåga.

Ämne: Företagsekonomi, kandidatuppsats 15 hpStudien har till syfte att klarlägga behovet av förvaltningsrevision i de små aktiebolagen i Sverige samt undersöka vilken betydelse ett avskaffande har för styrelsen och verkställande direktören. Frågan är mycket aktuell då det just nu pågår en viktig diskussion om revisionsplikten bör vara obligatorisk eller inte. Frågeställningen är således: vilket värde ger förvaltningsrevision för mindre aktiebolag samt dess styrelse och verkställande direktör?Undersökningen är deduktiv då den tar sitt ursprung i en redan erkänd teoretisk ram. En kvalitativ studie har genomförts med fyra personliga intervjuer och tre intervjuer som genomförts via mail.

Bakgrund: Shared services är en strategi som innebär att en existerande verksamhetsfunktion, som tidigare varit spridd på flera olika platser, koncentreras till en enda enhet (center) inom en koncern. Det har blivit allt vanligare att koncerner väljer att upprätta ett SSC, avseende ekonomifunktionen, då det är ett sätt att effektivisera koncernens redovisningsprocesser. Till följd av denna utveckling har vissa revisorer påtalat problem kopplade till revisionen av företag inom en koncern som har ett SSC. Problem som kan uppkomma vid gränsöverskridande revisionsarbete är exempelvis bristande förståelse för lokala redovisningsregler och skatter samt språkskillnader som kan försvåra revisorns kontroll. Även problem rörande arbetsfördelning och arbetsinsatser kan behöva lösas.

SammanfattningRevisionsplikten har funnits i Sverige sedan 1944. I och med EG:s fjärde direktiv finns det möjlighet för medlemsländerna att undanta vissa bolag från revisionsplikt om de uppfyller vissa kriterier. Många medlemsländer har valt att utnyttja denna möjlighet att undanta vissa bolag från revisionsplikten däribland England. I Sverige debatteras det om slopad revisionsplikt. Argumenten för att fortsätta med revisionen är bla.

The purpose of this essay was to investigate the procedure surronding the abolition of the Statarsystem as well as trying to see possible motives for this abolition. In oder to do so different records from Svenska Lantarbetarförbundet and Svenska Arbetsgivarföreningen were examined. It soon became apparent that the procedure itself was not to hard. Both parties wanted the system to stop. In short, Svenska Lantarbetarförbundet´s motives were that statare did not receive a good social status and also that the system smothered statarna.

Titel:Frivillig revision ? Påverkande faktorer hos företaget och företagsledaren Författare: Linda Borg och Sofia Johansson Handledare: Jan Svanberg Datum: Juni 2014 Utbildningsnivå: Kandidatuppsats, ekonomprogrammet - inriktning redovisning Språk: SvenskaÅr 1895 blev det lagstadgat för svenska aktiebolag att använda sig av revision vilket pågick under en lång tid. När sedan Sverige gick med i EU har flertalet länder slopat revisionsplikten och efter diskussioner ledde det även till att Sverige föll in i samma spår och revisionsplikten slopades i november 2010 dock med lägre gränsvärden än EU:s rekommendationerDå detta är ett relativt nytt område i den svenska historian så finns det bristfälligt med studier gjorda men däremot finns det liknande studier gjorda i t ex Storbritannien och Danmark där revisionsplikten slopades tidigare där en av den största diskussionspunkten har varit den minskade kostnaden slopad revisionsplikt medför för företagen. Dock påpekar Bolagsverket att de förutspår en försämrad kvalité på företagens årsredovisningar och förseningar gällande att få in årsredovisningarna i tidSyftet med denna studie var att kartlägga hur småföretagens beslut om externa redovisningstjänster påverkas utifrån faktorer rörande företaget och företagsledarenData samlades in genom en elektronisk enkät där vi fick användbara svar från 63 respondenter. Enkätfrågorna rörde företaget och företagsledaren och dess användande av redovisnings- och revisionstjänster och dessa svar har sedan fungerat som grund för denna studie.Resultatet i vår studie gav oss inget större samband mellan faktorer hos företaget och företagsledaren och dess användande av redovisnings- och revisionstjänster.

Problem och bakgrund: Revisionsplikt för samtliga aktiebolag infördes i Sverige 1983. Bakgrunden var att förhindra och minska ekonomisk brottslighet, dock utan hänsyn till nytta och kostnad och vad detta skulle innebära ur ett företagsperspektiv. Då det idag diskuteras allt mer kring de kostnader revisionsplikten medför och att det eventuellt inte borde vara lika regler för ett litet enmansbolag som för större aktiebolag ansåg författarna att det vore intressant att undersöka vad de mindre aktiebolagen själva anser om nytta och kostnad med revision. Utifrån denna diskussion utformades problemformuleringen: ?Vad anser K2-företag om nyttan med revision i förhållande till de kostnader som uppstår??.Syfte: Syftet med studien var att utröna vad K2-företag i Västra Götalands län anser om erhållen nytta av revision i förhållande till de kostnader som uppstår.

Det har länge debatterats huruvida det är lämpligt att revisorer arbetar med både revision ochfristående rådgivning. Vid granskande revision ingår rådgivning som en av revisorns skyldighetertill skillnad från fristående rådgivning som görs på klientens förfrågan. Frågorna kan ofta beröraområden som är komplexa där revisorns kunskaper inte är tillräckliga. I sådana situationer skarevisorn rådfråga en specialist på området för att säkerställa att det svar som lämnas är adekvat.Revisorers användning av specialister är ett område som ännu inte har utforskats i någon störreutsträckning. Framförallt gällande revisorers likabehandling av klienter oberoende av storlek.Syftet är att granska och beskriva revisorers användning av specialister med fokus på tvåparametrar i form av revisorns erfarenhet samt klienternas storlek.

In the field of maintenance management there are but a few models an organization can use. The one model that has risen to the status of being the de facto standard in Sweden is pm3(på maintenance management model). The aim of this study is to lay the groundwork for a new method of evaluate the use of pm3within organizations. Today there is no uniform way of performing such an evaluation, which is necessary in order to diagnose the performance of the systems maintenance organizations.In the process of creating our own method for performing this kind of pm3audit, we further developed the ideas from a study by Lagsten & Nordström (2013) that was performed at the county Region Skåne. The authors of that study had developed ideas about using method rationale as a basis of creating a method for pm3auditing.

Bakgrund: Under flera år har det förts diskussioner inom EU om att harmonisera och förbättra reglerna av finansiell redovisning för noterade företag inom unionen. Det har även funnits en strävan att närma sig de redovisningsnormer som tillämpas internationellt, framförallt IAS. År 2002 introducerade EU den största förändringen i Europa på 30 år gällande finansiell redovisning. De antog en ny redovisningsreglering som går ut på att alla EU-listade företag skall följa IFRS i deras finansiella rapporter. Dessa standarder har börjat gälla från och med den 1 januari år 2005.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om normförändring, såsom implementeringen av IFRS, leder till ökade kostnader för redovisning och revision för svenska börsnoterade företag samt undersöka varför dessa kostnader ökar.Metod: Vi har utgått från befintlig teori vilket medfört att vi har en deduktiv ansats.

Bakgrund: Sedan 2010 är revisionsplikten avskaffad för de allra minsta bolagi Sverige. Vid avskaffandetidpunktenfanns det drygt 250 000 aktiebolag som omfattades av frivilligheten. Medan ca 53,5 procent av de bolag som var registrerade som revisorspliktiga vid avregleringstidpunkten fortfarande har kvar sina revisorer än idag, är det enbart 35 procent av de nystartade bolagen som frivilligt väljer att ha en kvalificerad revisor.Avregleringen har lett till att revisors tjänster har blivit mer efterfrågestyrda. Därför flyttar fokusen kring revisionens nytta från intressenternas perspektiv till företagarnas perspektiv. De flesta studier undersöker revisionen utifrån ekonomiskt perspektiv, där utgångspunkten är att de olika aktörerna på marknaden är rationella i sina antaganden och fattar beslut utifrån avväganden mellan nytta och kostnad.