Bakgrund och problematisering: Med utgångspunkt i röster som menar att den kommunala revisonen inte är att ses som tillräckligt oberoende och professionell, finns det ett intresse i att undersöka hur förtroendevalda revisorer på kommunnivå ser på uppbyggnaden av den kommunala revisionens funktion och process.Syfte: Med bakgrund i den aktuella debatten kring kommunal revision och problematiseringen av oberoende revision, syftar denna studie till att undersöka hur de förtroendevalda revisorerna uppfattar den kommunala revisionens oberoende. Vidare också analysera hur den kommunala revisionen skulle påverkas av en konstruktion där revisionsenheten flyttades längre ifrån kärnverksamheten.Teori: I den teoretiska ansatsen presenteras både det legala perspektivet och den sociologiska forskningen. Det legala perspektivet fokuserar vid revisionens funktion, medan den sociologiska traditionen avser att förklara revisionsprocessen i.e. samspelet mellan revisionen och omgivningen. Teorin avser att förklara hur revisionen kan försäkra sig om en tillräckligt oberoende revision.Metod: Studiens tillvägagångssätt bygger på en kvalitativ metod, genom 11 stycken semistrukturerade intervjuer.

Syfte: Reglerna angående revisionsplikten för små företag i Sverige är sedan år 2010 förändrad. Det har sedan dess förts diskussioner om huruvida gränsvärdena i Sverige bör ändras eller inte och därför kan revisionsplikten anses vara ett aktuellt ämne. Denna studie syftar till att beskriva och analysera huruvida de tre storlekskriterierna angående revisionsplikt (nettoomsättning, balansomslutning och antal anställda) är lämpliga och tillräckliga för att mäta fördelarna med revision för små företag. Studien syftar även till att undersöka olika faktorer som kan komma att påverka valet av frivillig revision.Metod: Undersökningen har en deduktiv ansats med kvantitativ metod. Genom att formulera hypoteser som är grundade på tidigare forskning har vi därefter undersökt om dessa hypoteser kan accepteras eller förkastas utifrån vårt empiriska material.

Nivå/utbildning: MagisteruppsatsFörfattare: Bergdahl, Henrik och Engström, Ulla-BrittHandledare: Claes-Göran LarssonTitel: EU-Revision. Utför den? En studie av Mål 1 programmet Norra NorrlandProblem: Följs Europeiska Unionens regelverk vid revision av projekt finansierade av Europeiska Unionens Strukturfonder?Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån revisionsutlåtanden i projekt finansierade av Strukturfondernas Mål 1 program Norra Norrland analysera hur Europeiska Unionens regelverk följts, samt att ta fram ett formulärförslag till en ny enhetlig Revisors PM.Metod: Undersökningen bygger på 43 projektbeslut framtagna utifrån Mål 1 Norra Norrland programmets projekt databas. Vi har utifrån en framtagen checklista analyserat om Revisors PM uppfyller de krav som förvaltningsmyndigheten anvisat de beslutade projekten. En intervju med en revisor, vid en av de ingående revisionsbyråerna, har genomförts för att fördjupa vår analys.Resultat/slutsatser: Våra slutsatser är att EU-revisionen i vårt undersökningsmaterial inte utförts enligt det regelverk som Europeiska Unionen har beslutat om.

Efter revisionspliktens slopande år 2010 har fler förenklingar för småföretag blivit föreslagna angående revision och redovisning. En av dessa är slopandet av de jävsbestämmelser som är relaterade till revision för småföretag, nämligen redovisnings-, medelsförvaltnings- och byråjävet. Förslaget avsåg att förenkla för småföretag samt att öka möjligheterna för revisionsbyråers så kallade kombiuppdrag. Denna debatt har lett till ett lagförslag om ett slopande av dessa jävsregler vilket sedermera blivit avslaget med motiveringen att det skulle äventyra revisionens oberoende. Vi vill med denna studie undersöka vilka positiva och negativa aspekter som ett slopande av redovisningsjävsreglerna skulle resultera i samt vilka som skulle gagnas mest av en sådan förändring. De teorier som används som grund för denna kvalitativa studie är Principal-agent teorin, Oberoende, Legitimitetsteorin samt Intressentmodellen, inom Principal-agent teorin finns en delteori som heter Informationsasymmetrier.

Författare: Azra Jakupovic och Elina FridellUppsatsens titel: Avskaffandet av revisionsplikten - Möjlig påverkan på revisionsbyråer och små aktiebolagBakgrund och problem: Inom EU pågår ett omfattande arbete med att minska de administrativa bördorna för företagen i Europa, det här för att stärka deras konkurrenskraft och stimulera Europas välfärd. För att lyckas med den här uppgiften gör EU undantag bland annat från lagstadgad revisionsplikt för mindre och medelstora onoterade företag. År 2006 tillkallade den dåvarande svenska regeringen en särskild utredning som två år senare överlämnade ett betänkande som fick namnet Avskaffande av revisionsplikten för små företag. I betänkandet föreslogs att små företag i Sverige ska vara undantagna från revisionsplikt.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera hur aktiebolagen och revisionsbyråerna kan påverkas av slopandet av revisionsplikten. Även argumentation kommer att ske kring vilka förändringar som kan uppstå för revisionsbyråerna om de föreslagna högre gränsvärdena får genomslag i framtiden.Metod: Uppsatsen är skriven utifrån en kvalitativ ansats.

Små aktiebolag i Sverige behöver sedan 2010 inte längre bli reviderade. Trots detta väljer många små aktiebolag att fortsätta eller att påbörja ett samarbete med en revisor. Detta tyder på att företagarna upplever att det finnas ett värde med revisionstjänsten. Tidigare litteratur berör främst nyttan med revision i större aktiebolag. I dessa företag finns det ett direkt värde med revision eftersom företagsledningen och aktieägarna är skilda.

Syfte: År 2010 avskaffades revisionsplikten för de minsta företagen i Sverige. Trots att det har gått fyra år sedan dess, så är Sverige ett av de länder som har de lägsta gränsvärdena för frivillig revision i Europa. År 2013 presenterade EU ett nytt direktiv gällande dessa gränsvärden. Det pågår sedan dess diskussioner kring revisionsplikten och regeringen har startat upp en utredning huruvida EU:s redovisningsdirektiv skall införas i Sverige eller inte. Syftet med denna studie är att undersöka vilka effekter en höjning av gränsvärdena för frivillig revision kan få på redovisningen.

Syftet med studien är att analysera hur väl de stora revisionsbyråerna säkerställer oberoendet. Vi fokuserar på huruvida oberoendeproblemen orsakas av bristande byråorganisation eller om de främst beror på otillräcklig professionalism.Vi har valt en kvalitativ ansats med ett induktivt angreppssätt.Inledningsvis behandlas vetenskapsartiklar angående revisorns oberoende. Därefter redogörs för lagstiftningen på området. I resultatredovisningen återges resultaten från vår empiriska undersökning. Resultaten är indelade efter kategorier.

Förväntningsgapet inom revisionen är en sedan länge identifierad problematik för revisorer och revisionsbyråer. Ett förväntningsgap uppstår då beställaren av en revisionstjänst har en uppfattning av vad som ska innefattas i tjänsten vilken inte stämmer överrens med vad revisorn menar är dennes jobb. Uppsatsens syfte är att beskriva mikroföretagares syn på förväntningsgap utifrån deras relation med sin revisor och sedan analysera om det finns indikationer på ett samband mellan ett upplevt eller icke upplevt förväntningsgap och mikroföretagares inställning till frivillig revision.För att uppfylla uppsatsens syfte har vi intervjuat fem stycken mikroföretagare. Resultatet visar att ingen av de intervjuade mikroföretagarna upplever något förväntningsgap i deras relation till sin revisor. Vi analyserar och presenterar tänkbara anledningar till det obefintliga förväntningsgapet.

Bakgrund och problemdiskussion: År 2008 kom ett förslag om att avskaffa den allmänna revisionsplikten för cirka 96% av företagen i Sverige. Detta förslag genomfördes år 2010 men kom däremot inte att beröra 96% av de svenska aktiebolagen som den ursprungliga utredningen föreslog. Istället kom ändringen att gälla cirka 70% av de svenska aktiebolagen. EU:s fjärde bolagsrättsliga direktiv ger dock upphov till att Sverige har möjligheten att avskaffa revisionsplikten för de företag som det ursprungliga förslaget gav uttryck för. Det är därför intressant att undersöka vad de företag, som ligger i gränsskiktet mellan Sveriges uppsatta gränsvärden och de maximalt tillåtna av EU, anser vilka värden en revision medför.

Cochlear implant has become a common treatment for people with severe hearing loss. As the field of cochlear implants is developing rapidly a larger group of patients will be implanted. Therefore, it can be of interest to identify which complications are most frequently occurring. Objective: The aim of this study is to identify and present the most common complications in cochlear implant treatment and to identify surgical issues that have to be addressed during implantation. Method: A review of retrospective case studies regarding complications has been made.

Ett undantag från revisionsplikten infördes för mindre aktiebolag den 1 november 2010, som berör ungefär 70 % av de svenska aktiebolagen eller 250 000 bolag. Vid kreditgivningen behöver bankerna information för att minska risken och vikten vid att informationen stämmer är stor. Revisorn är ett sätt för att bekräfta informationen och öka trovärdigheten för räkenskaperna. Detta ledde till vår problemformulering: Förändras trovärdigheten i ett bolags finansiella rapporter om aktiebolaget väljer bort revisionen? Vilka konsekvenser får det för bolagen i relation till bankerna?Syftet är att få en bild av om trovärdigheten hos ett bolag förändras då de väljer bort revisionen och vilka konsekvenser det kan få.Studien har en deduktiv ansats, vilket innebär att vi började med datainsamling och teorier.

SammanfattningI Sverige infördes lagstadgad revisionsplikt för alla aktiebolag, oavsett storlek, år 1983. Alla aktiebolag ska enligt revisionsplikten upprätta en årsredovisning med balans ? och resultaträkning, noter samt en förvaltningsberättelse. Dessutom ska alla aktiebolag ha en kvalificerad revisor som granskar företagets årsredovisning samt hur verksamheten förvaltats. Enligt EU: s fjärde bolagsdirektiv har medlemsländerna möjlighet att undanta små aktiebolag från revisionsplikten och detta utnyttjas av alla länder utom Sverige och Finland.I dagens debatt angående revisionsplikt i mikroföretag, det vill säga företag med mindre än 3 000 000 SEK i omsättning och färre än tio anställda, är den centrala frågan om nyttan överstiger kostnaden.

Syftet med den här studien är att utreda hur redovisningsmarknaden skulle kunna påverkas av högre gränsvärden för frivillig revision samt vilka effekter det skulle medföra. För att undersöka detta har vi valt att utforma en kvalitativ intervjustudie där respondenterna har bestått av auktoriserade revisorer, auktoriserade redovisningskonsulter samt tjänstemän inom Upplysningscentralen, Bolagsverket samt Skatteverket.Studien har inspirerats av de gränsvärden som presenterades i det nya EU-direktivet som kom år 2013. Vi har diskuterat en eventuell höjning av gränsvärdena med respondenterna för att se hur detta skulle kunna påverka den svenska redovisningen.Studien har inspirerats av grounded theory som innebär att jämförelser sker löpande under undersökningens gång och studien har analyserats utifrån ett principal- och agent förhållande. I studien har vi kommit fram till att för kort tid har gått för att det ska synas några tydliga resultat men samtliga respondenter är över lag positiva mot högre gränsvärden och de tror att gränsvärdena kommer att höjas på sikt..

Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån en intressentmodell granska nyttan av revisionspliktenför samhället samt näringslivet. Intressenterna blir i detta fall Ekobrottsmyndigheten,Skatteverket och små och medelstora företag. Hur små och medelstora företag ser pårevisionsplikten kommer analyseras och alternativ till revisionsplikten kommer även attbehandlas.Avgränsningar: Uppsatsen behandlar endast Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten ochnäringslivet. Från näringslivet väljs två företag som författaren vidare undersöker.Metod: Undersökningen riktar sig mot två intressentgrupper. Representanter från dessaintressenter intervjuas i person.Teori: Teorier om revisionspliktens syfte och nytta hämtas från sekundära källor.