Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av förändringar i fritidsaktiviteter hos kvinnor med Reumatoid Artrit. För att studera detta genomfördes narrativa intervjuer med sex kvinnor i åldrarna 50 till 65 år. Intervjuerna skedde i informanternas hemmiljö och spelades in på band och skrevs därefter ut ordagrant. Data analyserade sedan utifrån en kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier: ?Att genom anpassning kunna utföra tidigare fritidsaktiviteter?, ?Att inte längre kunna utföra fritidsaktiviteter? samt ?Att finna nya fritidsaktiviteter?.

Reumatoid artrit (RA) är en autoimmun sjukdom med en kroniskt pågående inflammatorisk process. Den uppstår av okänd orsak i synovialhinnan, sprider sig till intilliggande brosk och benvävnad och bryter ned dessa. Sjukdomen går i skov med omväxlande försämring och förbättring. RA är främst en vuxensjukdom och medianåldern för insjuknandet är 55-60 år. Behandlingen inriktas idag mest på att med hjälp av mediciner hämma inflammationen och den allvarliga nedbrytningen av lederna.

Rheumatoid arthritis (RA) is an autoimmune disease, which affects mostly women. RA is also a chronic disease and the treatment is focused on moderating the immunological process. RA-patients experience daily pain which affect their prosperity. The aim of this literature study is to illuminate some factors that influence the well-being of patients with RA. The factors that have been studied are pain, nutrition and need of knowledge about nutrition.

Syftet med denna kvalitativa studie var att, ur ett klientperspektiv, skildra vad som möjliggör fortsatt yrkesarbete hos personer med Reumatoid artrit. Undersökningsgruppen bestod av tio personer, sex kvinnor och fyra män i åldrarna 32-59 år som yrkesarbetade hel eller deltid. Fokusgruppintervjuer genomfördes. Intervjuutskrifterna analyserades utifrån en komparativ kodningsprocess. Resultatet visade att egenskaper hos såväl individ som omgivande miljö var betydelsefulla för att fortsätta yrkesarbeta.

I ett flertal studier har det visat sig att deltagande i meningsfulla fritidsaktiviteter är positivt för personers välmående, hälsa och livskvalité. Personer med Reumatoid artrit (RA) får svårigheter med att utöva sina fritidsaktiviteter efter en sjukdomsduration på 1,7 år. Syftet med studien var att påvisa betydelsen av arbetsterapeutiska åtgärder gällande fritidsaktiviteter för personer med RA. En enkät med givna svarsalternativ utformades. Totalt besvarade 35 personer med RA enkäten.

Personer med RA drabbas av smärta, trötthet, depression och funktionsnedsättning. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vad personer med Reumatoid artrit upplever påverkar deras livskvalitet. Studien baserar sig på sju kvalitativa artiklar. Analysarbetet gjordes enligt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Studien resulterade i fyra kategorier: Förändrad fysisk kapacitets påverkan, socialt stöds påverkan, känslomässiga upplevelsers påverkan, att kunna bemästra sin vardag.

Sammanfattning: Bakgrund: Enligt muntlig kommunikation med patienter (2010) på en reumatologmottagning uttryckte flera patienter ett minskat obehag och smärta vid venprovtagning utan stas. För att minska eventuell smärta och obehag för denna patientkategori valdes att undersöka detta. Vid sökning av studier gjorda inom detta område kunde inga artiklar i ämnet om patientens upplevelse finnas. Eftersom det verkar finnas en kunskapslucka inom detta område avsågs att undersöka ämnet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur patienter med Reumatoid artrit(RA) upplever venprovstagning samt undersöka upplevd smärta och hälsotillstånd relaterat till sjukdomen. Metod: Kvantitativ design med empirisk klinisk prövning med hjälp av frågeformulär. Resultat: Huvudresultatet för denna undersökning visar att patienter med RA inte känner någon markant smärtupplevelse eller obehag av venprovstagning. Undersökningen antyder även att RA patienter verkar ha en relativt hög allmänsmärta och nedsatt hälsa. Slutsats: Vid venprovtagning på patienter med RA bör man överväga individuellt om stasbandet har avgörande betydelse för provtagningsproceduren.

Bakgrund: Studier visade att ett varmt klimat påverkade symtombilden av ledsjukdomen Reumatoid Artrit. Dock saknades studier som mätbart bevisade detta, då det finns motsägelser av klimatets betydelse.Syftet var att belysa personalens erfarenheter och uppfattningar om klimatets inverkan samt andra faktorers betydelse i vård av personer med Reumatoid Artrit.Metod: En informell intervjuteknik användes vid intervjuer med åtta av personalen som arbetade på Clinica Vintersol, Teneriffa.Resultat: Merparten av informanterna ansåg att ett varmt jämt klimat i kombination med effektiv träning hade en positiv effekt på sjukdomen och symtomen. Gemenskap, minskad stress och positiv sjukvård var också faktorer som påverkade sjukdomen och även välbefinnandet.Diskussion: Klimatet hade en positiv inverkan på de drabbade. I en miljö avskalad från jobbiga moment där den drabbade bara behövde tänka på sig själv och där atmosfären kring sjukvården var positiv, bidrog till att patienterna slappnade av och kunde fokusera både på kropp och själ.Slutsats: Tidigare studier har inte beskrivit några faktorer förutom klimatet som kunde påverka sjukdomen. Vår studie visade att faktorer såsom varm och jämt klimat, rehabilitering, smärtlindring och god omvårdnad i kombination, innebar minskad symtombild, ett ökat välbefinnande och att den drabbade ej blev sin sjukdom..

Reumatoid artrit (RA) är den vanligaste inflammatoriska sjukdomen i Sverige. Artros är en icke inflammatorisk sjukdom. En del av behandlingen för reumatiker idag består av patientundervisning i grupp. Genom patientundervisning ökar patientens kunskaper och bättre förutsättning till egenvård ges. Syftet med studien var att beskriva kursdeltagares erfarenheter av patientundervisning för reumatiker fem år efter avslutad kurs.

Syftet med denna studie var att genom en litteraturstudie beskriva arbetsterapeutiska interventioner för personer med begränsad handfunktion på grund av artros eller Reumatoid artrit (RA). Datainsamlingen har skett genom sökning i databaser utifrån i förväg av författarna ställda inklusions och exklusionskriterier. Tolv stycken artiklar inkluderades i studien och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. I analysen framkom fem olika kategorier av arbetsterapeutiska interventioner. Kategorierna är ortoser, värme/kyla, information/utbildning, styrke- och rörelseövningar och ADL-träning.

SAMMANFATTNINGHydroterapi har under en längre tid använts som behandlingsform, men det är brist på forskning inom området.Syftet med denna studie var att undersöka upplevelsen av hydroterapi hos personer med reumatisk sjukdom. En kvalitativ ansats anlades och enskilda semistrukturerade intervjuer användes.Deltagarna rekryterades genom bekvämlighetsurval via en kontakt på en reumatologklinik. Sex personer inkluderades: fem hade Reumatoid artrit och en hade pelvospondylit.Resultatet tolkades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys, som visade på att deltagarna i denna studie var positivt inställda till hydroterapi. Deltagarna upplevde att hydroterapin ledde till minskad smärta, ökad rörlighet samt ett ökat välmående. Utöver de upplevda positiva effekterna återfanns även upplevda negativa effekter i form av träningsvärk och en ökad stelhet under sommaruppehållen.

Sammanfattning: Alltfler människor blir alltmer fysiskt inaktiva och riskerar därmed att drabbas av vällevnadssjukdomar. Personer med Reumatoid artrit (RA) ärmer fysiskt inaktiva än befolkningen i stort. Trots den medicinska utvecklingen får personer med RA nedsatt ledrörlighet, muskelfunktion och balans. Att öka deras fysiska aktivitetsnivå skulle kunna förbättra dessa parametrar samt minska deras risk att drabbas avvällevnadssjukdomar i framtiden.Syfte: Syftet var dels att kartlägga nivån av självskattad fysisk aktivitet, hälsa och tilltro till egen förmågahos personer med nydebuterad RA dels att undersöka samband fysisk aktivitetsnivå och hälsa respektive tilltro till egen förmåga.Metod: I en tvärsnittsstudie skickades enkäter ut till 88 personer med nydebuterad RA. Samtliga hade insjuknat mellan 2003 och 2005 och deltog i tidig artrit mottagningen på Reumatologiska kliniken på Universitetssjukhuseti Örebro.

Reumatoid artrit (RA) är en kronisk inflammationssjukdom som symmetriskt drabbar kroppens leder och går i skov. En inflammationsprocess uppstår i synovialmembranet (ledhinnan) som börjar förtjockas och utsöndra ett exsudat till synovialvätskan, Exsudatet innehåller mycket erosiva inflammatoriska molekyler, inklusive cytokinerna TNF, IL-1 (interleukin) pch IL-6. De onormala cytokinkoncentrationerna förstör med tiden leden. Detta leder till leddeformationer, smärta och stelhet. Sjukdomen involverar även andra organ än enbart rörelseapparaten.

Den snabba utvecklingen inom medicinsk forskning har resulterat i nya effektiva läkemedel för de personer som drabbats Reumatoid artrit (RA). Organisations- och samhällsförändringar samt en ny generation patienter har betydelse för arbetsterapeutens framtida kompetens.Syftet var att undersöka behov av kompetens för arbetsterapeuter inom reumatologisk specialistvård. Studien är deskriptiv och prospektiv. Tolv personer, vara tre reumatologer, fem patienter med RA samt fyra arbetsterapeuter deltog i undersökningen. Datainsamlingen gjordes genom en semistrukturerad intervju.

 AbstraktReumatid Artrit (RA) är en kronisk inflammatorisk systemsjukdom som kan ha ett mycket varierat förlopp. Livssituationen påverkas och kan leda till svårigheter i att utföra olika aktiviteter på grund av smärta, trötthet och försvagad muskelstyrka. Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder bestod i att förmedla sjukdomsrelaterad kunskap, stödja patienten och förstå dennes upplevelse av sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de omvårdnadsåtgärder som patienter med RA upplever som betydelsefulla. Litteratursökning gjordes i databaserna Pubmed och Chinal 15 vetenskapliga artiklar inkluderades.