Under senare år har allt fler organisationer och företag insett hur viktigt det är att identifiera och förstå sina processer, och för att kunna styra och utveckla dem, är det bra att veta vilka de är. Därför vill Reumatologi kliniken veta vad som händer med patienter som har psoriasis artrit, när dem är nyinsjuknade eller ska börja behandlas på deras klinik, samt hur hanteras smärtproblematiken, när de återkommer till kliniken, detta har vi gjort genom att kartlägga processer och sammanställa på vilka olika sätt dessa patienter hanteras på kliniken idag, vart remitteras de? Hur ofta förekommer detta? Vad gör att vissa remitteras och andra inte? Förslag på hur kliniken kan använda denna kartläggning i framtiden.Detta examensarbete genomfördes på uppdrag av:Centrum för Teknik i medicin och hälsa, CTMH, i samarbete med Karolinska Sjukhuset. Arbetet omfattar 15 högskolepoäng.Vid detta arbete har vi använt oss av djupgående intervjuer för att få en djupare insyn i den reumatologiska klinikens handläggningsprocesser. En konstruktionsmodell har utvecklats för att identifiera vilka intervjufrågor som är relevanta för detta projekt.

Kattbett är vanliga både inom veterinär- och humanmedicinen. De orsakar ofta djupa sår som är svåra att rengöra och lätt blir infekterade med bakterier från kattens munflora. Rodnad, svullnad, värme och ökad känslighet i området kring bettet är karakteristiska symptom som uppstår i snitt 12 timmar efter bettet. Komplikationer som ses i samband med kattbett är huvudsakligen abscessbildning och tenosynovit, men även allvarligare komplikationer som septisk artrit, osteomyelit, bakteremi och meningit förekommer. Risken för komplikationer ökar om bettet sker över leder, senor eller ben vilket ofta är fallet när människor blir bitna, då händer och armar är de vanligaste lokalisationerna för kattbett.

Yersinia spp. och Salmonella spp. är båda bakterier som orsakar allvarlig gastroenterit hos människa. Det är dessutom vanligt att symptomen kvarstår under lång tid och patienten får ofta sekundära problem efter genomgången sjukdom i form av Reaktiv artrit (ReA) och Irritable Bowel Syndrome (IBS). Särskilt stor risk att drabbas löper små barn. Då båda släktena är zoonotiska med ett brett värdspektrum som innefattar alla däggdjur och vissa andra djurgrupper har många forskare intresserat sig för hur utbredda dessa agens är bland djur som på ett eller annat sätt har kontakt med människor.

Osteoartrit (OA) är den vanligaste orsaken till för tidig pension av tävlingshästar och är den sjukdom som står för den enskilt största ekonomiska förlusten inom hästnäringen. Diagnostiken är svår i ett tidigt skede vilket gör att man vill hitta bra markörer och inflammationsmediatorer som kan användas för att snabbt ställa rätt diagnos samt sätta in lämplig behandling. Sedan början av 2000-talet har man i prekliniska studier på gnagare och människor tittat på den pro-inflammatoriska cytokinen high mobility group box protein-1 (HMGB-1) och dess inblandning i inflammationen vid artrit. De senaste åren har det även kommit studier på häst. Det här arbetet går igenom resultatet av dessa studier för att kunna diskutera vilken roll HMGB-1 spelar vid OA, dess lämplighet som markör för sjukdomen och huruvida en inhibering av HMGB-1 skulle kunna användas som en framtida behandlingsmetod. HMGB-1 är ett litet intracellulärt protein som finns i nästan alla celler hos vertebrater, bakterier, växter samt jäst.

Hältor är vanligt förekommande på häst och hos de halta hästarna som behandlas av veterinär är ledinflammation den vanligaste diagnosen enligt Agrias försäkringsdata (Pernell et al, 2005). Utredning och behandling av hältor är ofta tidskrävande och dyrt. För hästen kan hältan och dess behandling innebära nedsatt välfärd. I dagsläget består behandlingen av ledinflammationer ofta av en kombination av vila och systemisk eller intraartikulär medicinering. Ibland måste även kirurgiska metoder tillämpas, som till exempel artroskopi.

Luftvägsproblem är vanligt hos häst. Enklare diagnostik för att diagnosticera subkliniska sjukdomar hos högpresterande hästar är eftertraktat. Att använda sig av biomarkörer inom veterinärmedicin är ett effektivt sätt för att få underlag för att ställa diagnos, ge prognos samt att följa olika sjukdomars utveckling. På marknaden finns idag ett instrument för att mäta Haptoglobinvärdet i blodet hos häst. Denna litteraturstudie uppmärksammar vilken information som finns angående Haptoglobin (Hp) idag samt möjligheten att använda denna som biomarkör för lunglidande hos häst. Haptoglobin är ett positivt akutfasprotein.