Inaktivitet är idag en av de tio största dödsorsakerna i världen. Fysisk aktivitet har en positiv inverkan på befolkningens hälsotillstånd. Receptförskriven fysisk aktivitet (FaR) är ett arbetssätt som syftar till att förebygga och behandla sjukdomar. Metoden har under de senaste åren vunnit allt större uppmärksamhet både nationellt och internationellt. Syftet med vår studie är att beskriva och jämföra inställningen till, användandet av och ansvaret för olika insatser för att förbättra den fysiska aktivitetsnivån hos läkare och sjukgymnaster.

Patienter som läggs in på intensivvårdsavdelningar blir ofta sängliggande en längre period. Invasivt ventilatorbehandlade patienter blir inte alltid mobiliserade som de borde. Immobiliseringen hos patienterna har en rad negativa effekter på kroppen, men att låta mobiliseringen bli en prioriterad åtgärd kan vara utmanande för intensivvårdssjuksköterskan och teamet kring patienten. Syftet med denna studie är att beskriva effekter av tidig mobilisering för invasivt ventilatorbehandlade intensivvårdspatienter. Metoden som valts för att genomföra studien är litteraturstudie.

BAKGRUND: Dagligen genomgår ett stort antal patienter datortomografiundersök-ningar med intravenöst (i.v.) kontrastmedel. Kontrastmedlet kan bidra till en stegring av S-kreatinin värdet och orsaka njurskada = kontrastmedels nefropati (KMN). För att kunna bedöma och följa patientens njurfunktion tas S-kreatinin prov. SYFTE: Att be-lysa riskfaktorer för KMN på polikliniska patienter som ska genomgå röntgenundersök-ningar med i.v. kontrastmedel.

Idag lever cirka 34 000 personer i Sverige som hemlösa. Enligt socialstyrelsen finns det fyra kategorier som beskriver olika former av hemlöshet. Detta examensarbete inriktar sig på de personer som befinner sig i kategori ett; vilket innebär akut hemlöshet. Det innefattar personer som bor på ett akutboende, sover utomhus, på härbärgen eller på ett jourboende. Personer som lever i hemlöshet löper 50 % större risk att vårdas på sjukhus på grund av ohälsa, fysiska sjukdomar och skador.

Höft- och knäprotesoperationer är idag en vanlig operation vid artros i höft- och knäled. Trotsminutiösa infektionsförebyggande förberedelser inför operationen drabbas ändå en delpatienter av postoperativa infektioner. Vid ortopedisk proteskirurgi är postoperativainfektioner ett direkt hot mot den nya inopererade leden och kan leda till långabehandlingstider som påverkar patientens livskvalitet under lång tid.Syftet med studien var att utforska patienters möjlighet till delaktighet i tidig upptäckt avpostoperativ infektion utifrån given information vid operation för höft- eller knäprotes.Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio patienter med diagnostiserad postoperativinfektion efter höft- eller knäprotesoperation. Transkriberade intervjuer analyserades medinnehållsanalys. Journaler granskades för att beskriva patientens tidigare sjukdomar.Resultatet visade att första tecknen på infektion kan beskrivas med temat: Vad är normalt ochvad är inte normalt.

I psykiatrireformens spår har ett större antal patienter med psykiatriska sjukdomar blivit mer beroende av sina anhöriga. Det ledde till att anhöriga får ta ett stort ansvar som leder till en merbelastning ?Burden of care?. Merbelastningen påverkade det känslomässiga klimatet i familjen ?Expressed emotion?.

En förvärvad hjärnskada kan uppkomma på många olika sätt, till exempel genom sjukdomar, förgiftningar, olyckor eller trauman. Förvärvade hjärnskador leder ofta till aktivitetsnedsättningar. Det är främst aktivitetskategorin arbete som förändras. Enligt litteraturen är det viktigt för hälsan och välbefinnandet att finna balans mellan arbete, personlig vård, fritid och vila. Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt och i vilken utsträckning personer i arbetsför ålder med förvärvade hjärnskador upplever aktivitetsbalans.

Dagens städer blir allt tätare i takt med att befolkningen ökar. Samtidigt avbefolkas vår landsbygd. Samtidigt avlägsnar sig staden mer och mer från omgivande natur och lantbruk. Samtidigt mår vår befolkning sämre och sämre. Sjukdomar som utmattning, stress och depression ökar.

Medellivslängden har ökat i Sverige under hela 1900-talet och år 2010 förväntades de som är 65år eller äldre öka med 13 procent och de som är 85 år öka med 20 procent. Med dagens medicinska kunskap och effektivare behandlingar gör att människor lever längre med kroniska sjukdomar. Detta leder till att allt fler äldre kommer behöva vård. Syftet med denna studie är att belysa och sammanställa forskning som beskriver de äldres erfarenheter av att leva och hantera sina liv på särskilt boende. En litteraturöversikt på aktuella vetenskapliga studier har genomförts.

BakgrundAllergi och annan överkänslighet är vanliga kroniska sjukdomar. Målet med omvårdnaden vid allergi och annan överkänslighet är att individen i görligaste mån skall kunna leva det liv som han/hon vill. Det är oftast ett livslångt lärande och den som utför omvårdnaden måste kunna se patientens sårbarhet, måste lära känna patienten, samt vilja, kunna och ha en möjlighet att hjälpa patienten.SyfteSyftet med uppsatsen var att belysa faktorer som patienter anser påverkar omvårdnaden. Ett annat syfte var att relatera resultatet av litteraturöversikten till förhållanden vid astma- och allergimottagningar i öppenvård.MetodLitteraturöversikten bygger på en sammanställning av 12 vetenskapliga artiklar. Litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL.ResultatGod omvårdnad karakteriseras av att patienten kan delta i och vara aktiv i omvårdnaden.

SYFTE: Jag har i mitt yrke erfarit att många elever upplever skolan som stressande. Studier stöder denna iakttagelse och visar att för många tonåringar är skolan den i särklass största stressfaktorn. Vidare ökar stressrelaterade sjukdomar bland vuxna kraftigt. Detta gav mig en ide att inom skolans ram försöka agera preventivt och inspirerad av coachning och kognitiv beteendeterapi satte jag samman en kurs. Här undersökte jag huruvida träning i mental kompetens; kunskap om kroppens känslosystem, språk för känslor, stresshantering och problemlösningsstrategier, skulle kunna ge elever större känsla av beredskap för att hantera livet i ett modern komplext samhälle och därmed en högre livskvalitet.

Background: Contracting asexually transmitted disease is strongly associated with stigmaand shame. Stigma associated with these diseases has a significant impact on self-image andpropensityto seek care. Despitehigh incidencethere is a generallack of awareness about therisks and theeffectsthatthese diseases have on both mental and physical health. Health carepersonnel are experiencing difficulties to meet and care for these patients. Aim: The aim ofthis studyisto describe patients'experiences of health care after they were diagnosed with asexually transmitted disease.

Hjärtinfarkt är en av de sjukdomar som har högst mortalitet i Sverige. Tack vare bättre akutvård överlever idag fler patienter än för bara tio år sedan, men antalet som dör är fortfarande stort. Att återhämta och rehabilitera sig efter en hjärtinfarkt tar tid och många blir aldrig helt återställda vare sig fysiskt eller psykiskt, dels för att det är många äldre multisjuka som drabbas, och dels på grund av psykiska besvär såsom rädsla kan finnas kvar i flera år. Dessutom kan oro för den drabbade påverka närstående i hög grad. Syftet med uppsatsen är att beskriva upplevelser som patienter erfar i sitt dagliga liv en kort tid efter att ha fått en hjärtinfarkt.

SYFTE: Jag har i mitt yrke erfarit att många elever upplever skolan som stressande. Studier stöder denna iakttagelse och visar att för många tonåringar är skolan den i särklass största stressfaktorn. Vidare ökar stressrelaterade sjukdomar bland vuxna kraftigt. Detta gav mig en ide att inom skolans ram försöka agera preventivt och inspirerad av coachning och kognitiv beteendeterapi satte jag samman en kurs. Här undersökte jag huruvida träning i mental kompetens; kunskap om kroppens känslosystem, språk för känslor, stresshantering och problemlösningsstrategier, skulle kunna ge elever större känsla av beredskap för att hantera livet i ett modern komplext samhälle och därmed en högre livskvalitet.

Bakgrund: Munhygienen har visat sig vara viktig inte bara för det allmänna välbefinnandet men också för att förhindra sjukdomar. Dålig munhygien har visat sig kunna leda till bland annat aspirationspneumoni, muntorrhet, svampinfektion och även nedsatt aptit och därför är det viktigt att munvården utförs på rätt sätt. Det har visat sig att många vårdtagare och patienter har bristande munstatus. Det är sjuksköterskan som har huvudansvaret för omvårdnaden och därmed munvård, men i praktiken är det oftast annan vårdpersonal som utför munvården. Syfte: Syftet var att belysa vilka faktorer som påverkade vårdpersonalen i utförandet av munvård.