Detektivromanen är en genre som på senare år blivit omåttligt populär. Idag kan man köpa en deckare i nästan varje kiosk och matbutik. På detta följer att omslagen i de flesta fall måste sticka ut ur mängden för att boken ska bli såld, vilket sålunda gör det intressant att undersöka vilka metoder man använder ? och har använt ? för att locka läsare..

Uppsatsen syftar till att genom hermeneutik och retorisk teori analysera Johannes Anyurus verk "Det är bara gudarna som är nya" och försöka utröna dess retoriska funktion, framför allt dess relation till den epideiktiska genren så som den definieras av Lawrence Rosenfield.Jag fann att "Det är bara gudarna som är nya" i första hand syftar till att berätta för berättandets och berättarens skull, samt att den på intressanta sätt ställer sig i en intertextuell dialog med många andra verk och olika sorters berättelser.Slutligen diskuterar jag lite kring verkets retoriska funktion och dess möjliga relationer till existerande teorier, samt den epideiktiska genren och dess relation till poesi som uttrycksform. Jag finner att verkets retoriska funktion med all önskvärd tydlighet är att förmedla tidigare okända sanningar om livet som författaren ser det, och att han uppnår detta förmedlande genom ett mycket kreativt användande av metaforer.Den generella slutsats jag når är dock att mer forskning borde göras på den epideiktiska genren ? den innehåller sannolikt mer än man hittills har hittat..

With inspiration from Bitzers situational analysis a phenomenografic method has been used, influenced by Brown & Levinsons´s theory of politeness, to find perceptions concerning constraints (in Bitzer´s sense in his model of the rhetorical situation) in Internet-based communication. Based on three qualitative interviews, this essay has found that the perceptions are closely linked to views of what constitutes formal and informal contexts, varying due to the gender or age of the informant. Netspeak is not considered appropriate, with some exceptions, in any formal situation. However, the perceptions regarding decorum in informal situations differ in nature, based mainly on what kinds of associations and connotations are produced by elements found in netspeak. Since perceptions regarding informal situations vary, there is a large risk of misunderstanding, which this essay aims to survey..

Specialarbete, 7.5 hpSvenska språket, fortsättningskurs SV1203VT 2013Handledare: Filippa Lindahl.

This paper examines dialect as a rhetorical means of persuasion. A survey containing inquires about four different Swedish dialects have been handed out mainly in Södertörn University and Stockholm University, in order to research the values and connotations of theese dialects. The four chosen dialects are as following: Göteborgska, Stockholmska, Norrländska and Skånska. The results of the survey are processed and compiled to see which attitudes these values and connotations may indicate to each dialect. These attitudes and values are then discussed in correlation with five rhetorical theories: Attitude as a means of persuation, Ethos, Persona, Rhetorical Agency and Pierre Bourdieu?s theory of Field and Habitus.

This essay examines the epideictic genre by using qualitative method to analyze acceptance speeches from the Swedish Grammy awards. These speeches and their speakers are often described as rhetorically mediocre and there seems to be a notion within the music community that an acceptance speech is personal and without deeper meaning. From a functionalistic perspective on genre, these speeches can be seen as working together with other genres that carry information about the winners. Why would skilled performers who know how to entertain an audience choose to repeat rhetorical mistakes? This essay uses different perspectives on rhetorical situation and genre as well as multimodal analysis of verbal- and nonverbal communication, to argue that these particular speeches in this particular situation come with their own set of expectations and values that the speakers have to acknowledge if they are to meet the epideictic purpose: To unite the audience around common values and create an enjoyable collective memory.

Crisis communication can make a crisis turn into a double crisis. The purpose of the thesis is to analyze by which rhetorical means a double crisis can occur. With the Swedish zoo Parken Zoo as a specific example, this essay examines the crisis communication during the crises that started with the tv-show Kalla fakta. The tv-show revealed that Parken Zoo killed and slaughtered endangered and sacred animals. When asked about the specific animals, the head of the zoo gave different answers ? which contrasted with former employees testimony.

The aim with this study is to investigate how the role of the teacher has changed and how society has influenced the teachers' situation in the 1960s and 2010s, with a focus on teaching in secondary school. Starting in the late 1980s when the concept of profession was introduced to the Swedish teachers, many claim that a deprofessionalization for teachers started at this time. Others say that already in the 1960s, the teachers status in the society started to decrease.The method I have used is a rethorical analysis of articles in Swedish Teacher Union Journals. I have also availed myself of one article in the newspaper and articles in online magazines. The rethorical analysis aims to investigate whether the articles give an enthusiastic or dystopian approach to the teaching role, in a similar way as Thomas Karlsohn have used the concepts..

Uppsatsen är en komparativ studie av retorik och pedagogik vid högfungerande autism och Aspergers syndrom, med retorisk kommunikationsteori som plattform.Den undersöker om retoriska mallar kan vara bra verktyg och därmed skapa möjligheter till eget kunskapande för personer som har funktionshindret.Slutsatsen är att;Partesmodellen borde kunna användas för att utöka mängden strategier de personer som har högfungerande autism eller Aspergers syndrom behöver för att bli förstådda och för att förstå. Likt schema, sociala berättelser och seriesamtal, de pedagogiska hjälpmedel som används idag..

The purpose of this essay is to examine how Elin Wägner depicts the middle-aged woman who lives in the country in Sweden, in the 1920?s. The question at issue is: What problems and what subjects for rejoicing does she raise? My aim is to try to understand the women?s situation, as well as how Elin Wägner describes the situation in her four novels from the 1920?s: Den namnlösa (1922), Silverforsen (1924), Natten till söndag (1926) och Svalorna flyga högt (1929). At the same time I intend to compare the woman of the 1920?s to the situation of women today.I am writing from a feministic literary theory called ?omläsning? according to the description of Gunilla Domellöf.

Analysen undersöker vinnare av Guldägget från Sverige och vinnare Cannes Lions Gold från USA åren 2010-2013 inom kategorin radioreklam, med fokus på vilka retoriska grepp som används i respektive vinnarbidrag, samt hur karaktärer skildras. Med utgångspunkt från Renbergs modell för retorisk analys och med basen från Perry Hinton?s forskning om stereotyper i samhällen tittar analysen närmare på trender och tendenser inom prisvinnande radioreklam och jämför dessa sinsemellan. Resultatet visar att de reklamer som vunnit Lions är mer av en underhållande karaktär, använder sig av mer etablerade grepp i inledningen, har högre oförutsägbarhet i avslutningen, anspelar på humor (istället för lidelse och sympati) och har mindre logisk koppling i sin argumentation till skillnad från de som vunnit Guldägget. Resultatet visar även att stereotypa karaktärer förekommer eller föreslås i samtliga reklamkampanjer.

Syftet med min uppsats har varit att försöka belysa vilka försvarsstrategier studenter använder sig av under en disciplinutredning, samt om dessa strategier är framgångsrika eller ej i att uppnå sitt syfte. I upptakten till mitt arbete trodde jag att jag skulle få fram analysresultat som visade på argumentation som hänvisade till ett eget lågt etos. Min hypotes var också att studenternas försvar skulle vara patostyngda. Efter att ha genomfört dokumentstudier av 18 disciplinärenden på Södertörns högskola tycks dock denna hypotes inte stämma. Verkligheten var inte så kategorisk och ?genomskinlig? som jag ville tro.

A politician on the peak of his career suddenly sees himself in the middle of not one or two, but five different crisis, that demand a fitting response and a well planned crisis management strategy. While focusing on ethos and its development, the following paper analyses the communicative strategies used by Germany's ex-minister of defense, Karl-Theodor zu Guttenberg. Within his one and a half year tenure he had to handle continuing accusations against policy and character. Guttenberg, who in many eyes was seen as Germany's most popular politician and whose ethos, therefore, prior to the first crisis could be described as strong, is loosing his trustworthiness among the military and other politicians the longer each crisis continues.The purpose of this study is to identify the communicative pattern of Mr. Guttenberg, which in the end lead to his resignation, while his popularity continues to be strong.

Syftet i denna uppsats att studera varför naturen och naturligheten används så ofta i reklam för skönhetsprodukter, vilken logik detta bygger på och vilka från naturen tillskrivna egenskaper som eftersträvas. För att svara på detta använder jag en retorisk bildanalys av reklambilder från ett hälsomagasin, och vars analysresultat jag sedan diskuterar genom teoretiska perspektiv som naturideologiska tolkningar och naturens symboliska värden. Utifrån detta kommer jag fram till att naturen och det naturliga används för en lång rad syften, från att lova skönhet, via att locka de ?gröna?konsumenterna till att dölja en kemiskt processad produkt. Genom att studera reklambildernas ideologiska förtecken menar jag att även om det som sägs i bilderna skiljer sig mycket åt, reproducerarde alla en antropocentrisk värdegrund som sätter människan i centrum..

Titel: Livräddning i kommunikationFörfattare: Maja Davidsson Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborg universitet Uppdragsgivare: Safe at SeaHandledare: Marie GrusellSidantal: 35 sidor exklusive bilagor Antal ord: 12 533 ordSyfte: Syftet är att analysera Safe at Seas externa kommunikation.Metod: Kvantitativ innehållsanalys och retorisk analysMaterial: Safe at Seas hemsida, Rescuerunnerns hemsida, informationsbroschyrer och pressmeddelanden.Huvudresultat: Resultatet visar att Safe at Sea har en tydlig informativ stil i innehållet i sina kommunikationskanaler. Ur en retorisk synvinkel använder företaget främst det retoriska perspektivet logos vilket innebär att författaren använder sakliga argument och konkret fakta i sina texter om produkten Rescuerunner för att nå läsaren. Innehållet i kommunikationskanalerna förmedlar en stark bild av vad Rescuerunnern är och vilka användningsområden den kan användas inom medan företaget som står bakom produkten Rescuerunner hamnar lite i skym undan då Rescuerunnern har ett starkt och mer etablerat varumärke än företaget Safe at Sea som producerar varan. Ordet trovärdighet är också återkommande för Safe at Seas då de arbetar mycket med expertutlåtande för att skapa en tilltro hos mottagaren. Detta enligt retorikens ethos som representerar just trovärdighet som författaren tillskriver sig själv.