Författare: Anna Jönsson, Marina VourdoukaHandledare: Eva-Lotta FridExaminator: Thomas KnollTitel: Rosa Bandet - Om Positionering och SampositioneringTyp av rapport: C ? uppsatsÄmne: Medie- och KommunikationsvetenskapÅr: HT 07Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka Rosa Bandet kampanjens sampositionering med andra varumärken, vad sampositioneringen inneburit för Rosa Bandet kampanjen och göra en Retorisk analys av Cancerfondens och deras huvudsponsorers kampanjmaterial.Metod: Kvalitativ metod har tillämpats och som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett hermeutiskt förhållningssätt. Vid analysen av annonserna har semiotiska och retoriska analysverktyg använts.Slutsatser: Rosa Bandet har positionerat sig genom att de har ett rosa band som symboliserar kampen mot bröstcancer. De har använt färgen rosa väldigt tydligt som då har gjort att man associerar färgen till Rosa Bandet. Slutresultaten visar på att sampositioneringen med huvudsponsorerna gynnar Rosa Bandet Kampanjen på så sätt att de får större uppmärksamhet på flera sätt.

The purpose of this essay is to examine how Elin Wägner depicts the middle-aged woman who lives in the country in Sweden, in the 1920?s. The question at issue is: What problems and what subjects for rejoicing does she raise? My aim is to try to understand the women?s situation, as well as how Elin Wägner describes the situation in her four novels from the 1920?s: Den namnlösa (1922), Silverforsen (1924), Natten till söndag (1926) och Svalorna flyga högt (1929). At the same time I intend to compare the woman of the 1920?s to the situation of women today.I am writing from a feministic literary theory called ?omläsning? according to the description of Gunilla Domellöf.

Syfte: Mitt syfte med denna uppsats är att utifrån Michelinguidens kriterier undersöka hur restauranger i Stockholm som har stjärnor i guiden drar nytta av sin ?stjärnstatus? i sina presentationer av restaurangerna på respektive webbplats.Teori: De teoretiska utgångspunkterna är visuell retorik, semiotik, multimodalitet samt identifikation.Metod: Jag har undersökt vad som sägs, både genom text och bild, på respektive restaurangs hemsida. Jag har sedan satt det mot bakgrund och de frågeställningar jag hade och därmed även mot de kriterier Michelinguiden använder sig av i sin bedömning av restauranger.Slutsats: Respektive restauranger uttrycker sin ?stjärnstatus? ? men på lite olika sätt. Vissa väljer att göra det mer genom bild och andra genom text.

?Vilka retoriska verkningsmedel innehåller en engagerande krönika?? Så lyder frågeställningen bakom detta arbete. För att besvara frågan har jag gjort en retorikanalys av tio krönikor hämtade från Expressen och Aftonbladet. Samtliga utvalda krönikor har debatterats på internet och vissa även i etermedier. Då retorikanalys är en högst subjektiv metod har jag dessförinnan använt mig av en fokusgrupp för att få fler infallsvinklar.

The Authorities attitudes towards Gypsies have been characterized by prejudice for a long time. This has lead to the relief actions of the Authorities being formed by discriminating acts. In purpose of eliminating the discrimination of the Gypsies, the Delegation for Gypsy matters formulated a strategy for solving this problem in the report ?Gypsy rights ? a strategy for Gypsies in Sweden?. Despite the goodwill of the Authorities this report has been criticized by Gypsies in Sweden. In the investigation of the derivation of this criticism the aim of this essay is to look at how the Authorities attitude towards Gypsies is shown in this report and how it affects the creation of their ethos.

Denna studie syftar till att reflektera över den makt medierna besitter genom att studera de retoriska knep och tillvägagångssätt som Svenska Dagbladet och Sydsvenskan använder i sina ledare för att försöka övertyga läsarna. Tidningarna står nära varandra politiskt, men ändå inte på precis samma punkt på den politiska skalan, så det var då intressant att se om deras syn på valen skilde sig åt. För att komma fram till detta har jag använt mig av den klassiska maktteorin agenda setting och de retoriska teorierna om metaforer. Dessa teorier har applicerats under genomförandet av en Retorisk analys av de ledare om valen som publicerats under första kvartalet 2012. I den retoriska analysen har de retoriska begreppen identifierats, analyserats och tolkats utifrån hermeneutiska förhållningssätt gällande min egen förförståelse.

A rhetorical analysis of the educational interactive film ?Riskprofilen?, produced by the Swedish Civil Contingencies Agency (Swedish: Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap). This essay uses the theories and methods of Procedural Rhetoric, as described by Professor Ian Bogost, and Visual Rhetoric, as described by Professor Brigitte Mral to analyse the interactive and visual component parts of the artefact, and compares them to the intended purposes of the artefact as stated by documents pertaining to its creation, found to be those of educating the public; marketing the agency; and driving traffic to its webpage. The artefact is through analysis found to fulfil the purposes of marketing the Agency and of likely increasing traffic to the website upon which it is hosted. Regarding the primary, educational purpose this analysis finds that the artefact does not teach a user the accident-avoidance strategies it claims to do, but is dependent upon further materials..

Syfte: Mitt syfte med denna uppsats är att utifrån Michelinguidens kriterier undersöka hur restauranger i Stockholm som har stjärnor i guiden drar nytta av sin ?stjärnstatus? i sina presentationer av restaurangerna på respektive webbplats.Teori: De teoretiska utgångspunkterna är visuell retorik, semiotik, multimodalitet samt identifikation.Metod: Jag har undersökt vad som sägs, både genom text och bild, på respektive restaurangs hemsida. Jag har sedan satt det mot bakgrund och de frågeställningar jag hade och därmed även mot de kriterier Michelinguiden använder sig av i sin bedömning av restauranger.Slutsats: Respektive restauranger uttrycker sin ?stjärnstatus? ? men på lite olika sätt. Vissa väljer att göra det mer genom bild och andra genom text.

Kändisar är vår tids kungligheter. Vi ser upp till dem såsom man in tidigare feodala samhällen såg upp till den härskande familjen. Oavsett om vi vill det eller inte är de våra förebilder och idoler. Tack vare internet och det ökande antalet möjligheter att publicera sig kan fler och fler kalla sig just kändisar. Men så har det inte varit.

As consumers we want to know from whom we buy, what we buy and the impact the company has on our planet. In recent years there been an increasing number of scandals concerning child labour, dangerous chemicals and falsely labelled meat. A good way for companies to communicate their environmental efforts is to establish a sustainability report, where they describe their work and their impact on our environment. By concentrating on H&M?s sustainability report, as well as conducting a rhetorical analysis, we have been able to focus on the following research questions:  ? Why do companies establish CSR reports? ? How do companies gain legitimacy through their rhetorical choices? ? How do companies try to influence recipients? attitudes to the company? We begin by studying the context, which is of importance when using a rhetorical method and thereby attempt to understand in what situation the text is created.

The purpose of my study is to study Social Democrats immigration policy over the period 1990 and 2013. My material consists of party programs and motions that social democracy has raised in Parliament. As a research method I used McGee´s ideograph theory. I use a cluster analysis inspired by Kenneth Burke to analyze the meaning of those found ideographs. I also present and use Bitzers rhetorical situation in my analyzeWith help of Burke´s rhetorical situation I could see how the Social Democrats' rhetorical approach to immigration policy in the different periods in society.My investigation of the Social Democratic Party program and motions / propositions revealed the following ideographs: Democracy, solidarity, equality and freedom.

I denna uppsats analyseras de två tidningarna Glamour och King Magazine för att se till hurgenusrepresentationen syns på dess omslag och om det finns några eventuella likheter ochskillnader mellan en tidning riktad till kvinnor (Glamour) och en tidning riktad till män(King).Syftet med analysen är att se till de olika budskapen för genusrepresentation samtidigt somsyftet är att undersöka de olika stereotyper som finns kring män och kvinnor i dagenssamhälle och jämföra dessa mot omslagen för tidningarna.Studien innehåller teorier från bland annat R.W Connell och hans föreställningar kring blandannat den hegemoniska maskuliniteten, men också övriga teorier kring genusrepresentationfrån personer som bland annat Gunilla Jarlbro, Eva-Lena Hedvall och David Gauntlett.Studien bygger i sin analys på en retorisk modell med fokus på omslagens kompositionmellan bland annat text och bild.Resultatet visar på en stereotypifiering av män och kvinnor för tidningsomslagen, där kvinnorförefaller som underordnade i sin representation medan männen besitter stor makt vilket visarsig i form av en jämförelse. Detta överensstämmer med teorierna kring de olika ideal somförekommer kring män och kvinnor..

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är en relativt vanlig funktionsnedsättning hos elever i svenska skolor. Det är ett så kallt dolt handikapp då det inte syns på eleven att han/hon har ADHD. De symtom som utmärker diagnosen ADHD är bristande uppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet. Den exakta orsaken till ADHD är inte fastställd, både arv och miljö är av betydelse. Elever med diagnosen behöver stöd och förståelse från omgivningen.

På Facebook når polisen många människor och kan ge sin bild av olika händelser och av sig själva. Jag har studerat två poliskontors  ? Täbys och Sollentunas ? närvaro på Facebook under en tvåmånaders period, och utifrån deras inlägg kartlagt vilken typ av händelser som de väljer att berätta om. Därutöver har jag också gjort en retorikanalys för att utifrån den diskutera vilken bild som polisen ger av sig själv på Facebook. Eftersom polisen själv anser att deras trovärdighet är av stor betydelse har jag i analysen koncentrerat mig på hur polisens ethos framträder i inläggen.Resultatet skiljer sig delvis åt mellan de två kontoren.

AbstractTITEL Michelle Obamas och Ann Romneys roll i det strategiska varumärksbyggandet av Barack Obama och Mitt Romney under valkampanjen 2012FÖRFATTARE Sophie Björkqvist & Elina Schu?lerHANDLEDARE Ulf PetäjäEXAMINATOR Ronny SeverinssonTYP AV RAPPORT C-uppsatsÄMNE Medie- och kommunikationsvetenskapSEKTION Sektionen för Hälsa och samhälle, Högskolan i Halmstad 2012SYFTE Syftet med studien är att undersöka Michelle Obamas och Ann Romneys retoriska verktyg och argument som används i särskilda tal, som hjälper till att bygga presidentkandidaterna Barack Obama och Mitt Romneys varumärke under valkampanjen 2012. Studien ämnar också öka förståelsen kring att presidentkandidaterna ses som varumärken och inte politiker.METOD Retorisk analys och strategiskt varumärkesbyggandeSLUTSATSER Analysresultatet påvisar att genom olika retoriska verktyg hjälper kandidatfruarna till i varumärkesbyggandet av respektive presidentkandidat. Michelle Obamas tal är bättre än Ann Romneys genom att hon använder sig bättre av de retoriska verktygen och även modellen för varumärkesbyggande.NYCKELORD Politik, retorik, personligt varumärkesbyggande, presidentkandidat, kandidatfruar.