Denna uppsats syftar till att undersöka de normativa utrymmen som det finns i dagens internationella samhälle för förebyggande interventioner. Interventioner definieras som ett medel i en större politisk strategi som sker inom en suverän stats gränser mot dess officiella vilja. Vidare skiljer sig förebyggande interventioner från icke-förebyggande genom dess preventiva karaktär. Utifrån en begreppsanalys studeras olika interventionsformer och argument för interventionspolitikens legitimerande. I den följande normativa analysen diskuteras och ställs olika argument om interventioners legitimerande emot varandra, och det normativa utrymmet för interventioner undersöks.

Bakgrund:Arbetsgivarföreningen Sveriges Byggindustrier (BI) och arbetstagarorganisationen Svenska Byggnadsarbetareförbundet (Byggnads) är kollektivavtalsparter för Byggnadsavtalet. Parterna hade inför avtalsförhandlingarna hösten 2005 meningsskiljaktigheter kring framförallt kollektivavtalets tredje paragraf som rör lön och löneformer.Syfte:Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att analysera argumentationen i ett antal dokument producerade av BI och vårt intresse har riktats mot BI:s strävan för förändring av Byggnadsavtalet. Fokus har legat på hur argumentationen kring denna strävan förstärks respektive försvagas genom det sätt texten i de valda dokumenten är uppbyggd.Metod:Vi har använt diskursanalys som angreppssätt med utgångspunkt i Norman Faircloughs tredimensionella modell, varav vi använt de två första dimensionerna. I den första dimensionen text har vi undersökt texterna med hjälp av delar ur argumentationsanalys, retorisk analys och lingvistisk analys. I den andra dimensionen den diskursiva praktiken har vi tittat på i vilken kontext texten är producerad och kan förstås.

Vi lever dagligen i en verklighet som vi faktiskt själv målar upp med våra egna sinnen. Media spelar en stor roll i att lyfta fram den verklighet som vi tar del av. Det är omöjligt som enskild person att befinna sig överallt i världen och ta del av allt så man måste lita på att journalisterna gör ett bra jobb med att leverera sanningen om vad händer runtom i världen. Jag tänkte granska medias roll som maktfaktor. Titta på det problem som kan uppstå när man ska beskriva, hur informationen handskas och vad för stora problem som medier och journalister står inför när de ska beskriva den så kallade verkligheten.

This essay examines the appearance of Ha?kan Juholt, former party leader of the swedish social democratic party, in the norwegian/swedish talk show Skavlan, during Juholt?s crisis of confidence in the autumn of 2011. In this appearance it is clear that Juholt is badly treated by the host Fredrik Skavlan, and his guest, writer and journalist Linn Ullmann, while the audience seems to applaud and laugh at Skavlans and Ullmanns criticisms.The purpose of this essay is to investigate how, and why Juholt is treated in this way, and which rhetorical strategies Skavlan and Ullmann employ to create community between them selves and their audience. To understand this occurrence it is important to study Juholt?s rhetorical situation, and which conditions his lack of confidence creates for his appearance in Skavlan.

Syfte: Att undersöka om man avseende på ett debatt- och ett granskande program verkligen kan påstå att vi idag har en sådan representativ offentlighet som Habermas talar om (se Val av Teori). Det vill säga, att se hur den samhälleliga eliten presenterar sig själv och sin makt offentligt idag, i ett debatt- och ett granskande program. Frågeställning: Hur kan man konkret se att politiker och företagsledare med hjälp av en språklig och visuell retorik presenterar sig själva och sin makt i ett debattprogram och ett granskande program idag? Och vilka likheter/olikheter kan man då urskilja i den politiska självpresentationen mellan dessa program?Val av Teori: Jürgen Habermas teori om återkomsten av den representativa offentligheten som handlar om att den moderna samhällseliten har återutvecklat en modern form av representation, som går ut på att presentera och representera sin makt inför folket och inte för folket.Val av Empiri: Debattprogrammet ?Argument? på SVT 1 och SVT 24. Det granskande programmet ?Uppdrag granskning? på SVT 1, SVT 24 och SVT Opinion.Val av Metod: Den retoriska analysen, med ett semiotiskt förhållningssätt som vetenskapsteoretisk utgångspunkt.

SammanfattningProblem områdeI dagsläget så finns det flera olika undersökningar som visar på ett dilemma kring betygssättningen i ämnet idrott och hälsa. Undersökningarna visar på att lärare runt om i landet undervisar, bedömer och betygssätter sina elever på helt skilda grunder. Undersökningar visar också på att detta dilemma leder till att eleverna inte riktigt vet vad som ligger till grund för deras betyg i ämnet.SyfteSyftet med min studie är att belysa vilka grunder som idrottslärarna väljer att bedöma sina elever utifrån, och med hjälp av det sedan se om det skiljer sig lärarna emellan och varför. Mitt syfte med studien är även att belysa hur eleverna resonerar angående betygssättning.Med detta som utgångspunkt så försöker jag igenom hela studien svara på två frågeställningar. Den ena är, vilka grunder bedömer idrottslärarna sina elever på vid betygssättningen i ämnet idrott och hälsa?, Och andra är, hur eleverna resonerar kring betygssättning och vad de själva tror att de blir betygsatta på?.MetodFör att kunna få svar på dessa frågor så utförs en undersökning med totalt åtta deltagare, varav fyra av dem var lärare och de andra elever.

AbstraktLiksom skolan utgör en arena för alltmer pluralistiska elevgrupper med vitt skilda erfarenheter strävar konstmuseer idag efter att vara en representativ arena för en alltmer globaliserad konstvärld. Den problematik de står inför, samt hur de hanterar den då de arbetar för att inte reproducera en normerad maktrelation mellan västerlandet och resten av världen är kärnan i mitt arbete. Med postkoloniala frågeställningar om makt och diskurser försöker jag belysa vilken identitet vi i den västerländska kulturen ger både dem vi beskriver, samt oss själva, när vi definierar "icke-västerländsk" konst på ett specifikt sätt. För att kanalisera de postkoloniala frågeställningar jag undersöker tittar jag närmare på utställningen Africa Remix, (Moderna Museet i Stockholm 2006 ? 2007) eftersom den var en utställning som medvetet förhöll sig till den representationsproblematik som jag undersöker.

I denna uppsats undersöker jag hur det är möjligt att med hjälp av bland annat Ernst Cassirers teorier kring myter och genom att se hur dessa tar sig i uttryck i ett narratio, nå en utökad förståelse för argumentation genom att ta fasta på det som ligger utanför logikens och det rationella förnuftets område. Med utgångspunkt i Cassirer, kompletterad av Jean-Pierre Vernant, Cornelius Castoriadis och Jesper Svenbro, visar jag hur m?thos hela tiden är närvarande i vårt tänkande, hur m?thos skapar och omskapar mening samtidigt som denna mening sätts i spel genom olika myter. I argumentation tar dessa myter formen av det som i den antika dispositionen för ett argumenterande tal kallades narratio. En av de viktigaste funktionerna för narrationen är att skapa trovärdighet åt ett m?thos och detta sker på fyra olika sätt: prosans genrekarakteristiska, diakrona handlingskopplingar, anagnorisis, samt den synkrona sammanlänkningen.

Titel: Bakom bilden ? En kvalitativ bildanalys som jämför hur Barack Obama och Fredrik Reinfeldt visuellt framställs genom sina valaffischer.Författare: Hanna Lövebrant och Anna-Clara Wallén.Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2012.Handledare: Nicklas Håkansson.Sidantal: 51 inklusive bilaga.Antal ord: 17 320.Syfte: Syftet med denna undersökning är att studera och jämföra hur USA:s president Barack Obama och Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt visuellt framställs genom sina respektive partiers valaffischer.Metod: Kvalitativ bildanalys med en semiotisk utgångspunkt.Material: Analysen baseras på bildanalyser av sex stycken valaffischer, tre stycken från Barack Obamas presidentkampanj 2008 och tre stycken från Moderaternas riksdagskampanj 2010.Huvudresultat: Undersökningen har visat att de retoriska strategierna i den visuella framställningen av de två ledarna både liknar varandra och skiljer sig åt. Båda får genom sin framställning etos, men detta sker på olika sätt. Barack Obama får etos genom att framstå som mäktig och distanserad medan Fredrik Reinfeldt får etos genom att framstå som personlig och nära. Användandet av logos är dock begränsat i bådas visuella framställning.

Högskolan för Lärande och Kommunikation, HLKMedie & kommunikationsvetenskap 15 hpSammanfattningPopulärmagasin-vad kännetecknar ett säljande omslag?Anna Larsson och Johanna AngeriaTidskriftsmarknaden har förändrats och utgör idag en betydande del av mediesystemet. Trots detta har det ägnats förhållandevis lite intresse inom medieforskningen. Det man vet är hur magasinomslagens layout bör utformas och att detta har betydelse för försäljningen. En potentiell köpares uppmärksamhet måste fångas på några få sekunder och det är här som vår undersökning har en avgörande roll.Eftersom omslagets layout och innehåll har en viktig roll.

Denna kvalitativa studie diskuterar ämnesintegrering mellan svenska och bild i gymnasieskolan med fokus på mötet mellan olika diskurser. Jag analyserar styrdokument och intervjuer med fyra gymnasielärare för att belysa ämnes­ integrering och förändringar inom bild­ och svenskämnet. Diskursanalys används som metod för att kartlägga diskurser och belysa frågor om makt och förändring inom området ?ord och bild?. I båda ämnenas kommande ämnesplan sker en förskjutning mot både ämnets och de enskilda kursernas innehåll.

The purpose of this study is to investigate and increase the understanding of how the two commercial companies IKEA and SAS and the two aid organizations/nonprofit organizations UNICEF and Save the Children use perceptions of Christmas to produce messages in their Christmas advertising/commercial film. The study also discusses if there may be communicative and pictorial similarities and differences in how these brands constructs messages in commercials, and why it may be that the brands choose to use these messages in commercials based on the recipient possible interpretations. The theories used in this study are promotional culture, framing theory, preferred meaning, semiotics (denotation and connotation), myth and rhetoric (ethos, pathos and logos). The method used to answer the purpose and issues are the qualitative method that uses the theories semiotic and rhetoric to analyze the material. The study's results derived from the qualitative content analyzes of the material (the brands IKEA, SAS, UNICEF and Save the Children Christmas advertising films) show that IKEA message might want to show that they want to help the customer and that they pay attention to the customer needs.

Problem: När predikan ges inom islam eller katolicismen tillåts och förväntas att både kvinnor och män deltar under islams fredagsbön och den katolska kyrkans mässa på söndagar. Dock tillåts inte kvinnor att leda denna kollektiva bön utan exkluderas från möjligheten att ta upp och diskutera samhällsorienterade ämnen med utgångspunkt från liturgi och heliga skrifter. Detta upplevs som ett problem och ett flertal progressiva kvinnor och män världen över börjar ifrågasätta denna ordning och vill få till en förändring där man och kvinna har lika möjligheter och rättigheter inför Gud.Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera de argument som framförs av företrädare för en konservativ diskurs och med företrädarna för en feministisk diskurs när det gäller frågan om kvinnliga religiösa ledare under gemensam bön inom islam och katolicismen.Metod: Komparativ litteraturstudie i kombination med hermeneutisk metod.Teoretisk referensram: Liberalfeminism, makt, konservativ och feministisk diskurs.Resultat: De feministiska argumenten är ett samtida fenomen som utgår från ett universellt betänkande om lika möjligheter och rättigheter för kvinnor och män. Feministerna kräver en omtolkning av de heliga skrifterna utifrån ett icke-androcentriskt förhållningssätt för att påvisa sin retorik.Den konservativa diskursen utgår från patriarkaliska och traditionella argument där de stödjer sig på enskilda passager i de heliga skrifterna och apostelisk tradition för att exkludera kvinnor.Uppsatsen påvisar att nätverk, ärvda titlar och tradition betyder mer än kunskap i det religiösa sammanhanget. Båda de undersökta religionerna uppvisar dock en förändringshistoria i takt med att samhället förändras vilket skulle kunna vara den framtida nyckeln till kvinnornas religiösa ledarroll.Nyckelord: feministisk exegetik, ledarskap, fredagsbön, katolsk mässa..

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om och i så fall hur kultursidorna i Aftonbladet och Expressen har förändrats mellan 1984 och 2014. Det som uppsatsen specifikt har tittat på är om kultursidorna har förändrats när det gäller innehåll och stil mellan 1984 och 1999 samt mellan 1999 och 2014 i Aftonbladet och Expressen och i så fall hur. Även om Aftonbladets kultursidor skiljer sig från Expressens och i så fall hur. Något som också har undersökts är om det har skett en kommersialisering av innehållet på Aftonbladets respektive Expressens kultursidor och hur tar den i så fall har tagit sig uttryck. Detta har både undersökts med en  kvalitativ textanalys och en analys av andelen annonser på uppslaget.

Med den här uppsatsen så ville jag testa om, och i så fall hur, Aristoteles teorier om pathos, det retoriska bevismedlet att övertyga med känslor, fungerar i vår moderna tid. Hur kan texter som nedtecknades för mer än två millennier sedan fortfarande ligga till grund för den retorikutbildning som praktiseras i våra skolor än idag? Så till att börja med har jag utrett Aristoteles begrepp och gjort min egen tolkning av hans arbete. Jag har vägt det och diskuterat det emot vad andra moderna forskare har sagt om termen. När jag sedan hade det klart för mig var nästa steg att se hur jag kunde använda denna kunskap för att få svar på min ursprungliga frågeställning.För att ta reda på det så använde jag en kombination av närläsning och ett studium av den retoriska situationen och försökte med de resultaten förklara hur pathos rörde sig i tre olika tal.