Vittnesmål är en vanlig form av bevis i rättegångar och spelar ofta en avgörande roll för utgången av brottmål. Studier har visat att fullständigheten och tillförlitligheten av vittnesmål påverkas av ledande frågor och längden på Retentionsintervall. Syftet med föreliggande studie var att undersöka ledande frågor och Retentionsintervallets påverkan på minnesprestation. Ett filmklipp visades för försöksdeltagare som omedelbart efter filmen eller efter 48 timmar svarade på en enkät bestående av icke-ledande eller ledande frågor om filmens innehåll. Resultaten visade att vilseledande frågor resulterade i sämre minnesprestation än icke-ledande frågor.

Studiens syfte var att undersöka om en veckas Retentionsintervall påverkar vittnens minnesbild. Vidare undersöks om man kan inkorporera missvisande information i ett vittnesminnesbild och om vittnen minns centrala detaljer i större utsträckning än perifera detaljer.Totalt deltog 17 män och 31 kvinnor i studien. Försökspersonerna fick se en filmsekvens på 1.35 minuter. Vidare fick de fylla i ett frågeformulär med 10 frågor. Efter en veckas Retentionsintervall fick försökspersonerna fylla i samma frågeformulär men hälften hade fått en sammanfattning med vilseledande information.

När vi studerar så bedömer vi kontinuerligt vår egen inlärning via en så kallad inlärningsbedömning Judgement of Learning (JOL), vilket ligger till grund för vår reglering av till exempel studietid. Denna studie undersökte om de bedömningar vi utför även påverkar vårt minne. Tjugoåtta deltagare delades in i två grupper som fick lära sig 40 ordpar på samma sätt, följt av ett minnestest efter ett Retentionsintervall på fem minuter. Den enda skillnaden mellan de två grupperna var att ena gruppen bedömde sin inlärning tre gånger och den andre endast en gång. Resultatet som erhölls visade att det inte var någon signifikant skillnad mellan grupperna, det vill säga att den grupp som utförde tre bedömningar inte mindes materialet bättre än den grupp som enbart utförde en bedömning.

Instudering med självtestning leder till bättre retention, jämfört med återupprepad läsning (testeffekten). Studiens syfte var att (i) replikera testeffekten i en ekologiskt valid miljö (ii) jämföra tyst outtryckt självtestning mot uttryckt vid instudering med en veckas Retentionsintervall (iii) undersöka om fokus och engagemang påverkar retentionen av det inlärda materialet. Sjuttiotre elever fick studera en text och sedan göra ett sluttest efter 1-2 minuter och igen efter en vecka. En grupp fick enbart återupprepat läsa materialet i fem faser, en annan läste och fick därefter testa sig skriftligt medan en tredje läste och testade sig tyst för sitt inre. En signifikant skillnad erhölls mellan testning vid instudering mot återupprepad läsning vid de båda sluttesten.