Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur klasslärare arbetar med de elever som har läs och skrivsvårigheter. Intervjuer har gjorts med fyra undervisande pedagoger i årskurs 3-5 för att få deras syn på vilka arbetssätt de använder sig av i undervisningen.Arbetet inleds med en litteraturgenomgång vad styrdokumenten säger samt vad tidigare forskning tar upp om bland annat arbetssätt för pedagoger och elevers självförtroende.Undersökningen visar att lärarna är medvetna om vilka kompensatoriska hjälpmedel det finns och att de trots Resursbrist gör så gott de kan för att stötta sina elever. Våra slutsatser av undersökningen är att det viktiga i arbetet med elever med läs- och skrivsvårigheter är att de får det stöd de behöver så att de kan genomgå skolan med gott självförtroende. Det visade sig att den hjälp eleverna fick var beroende av resurser och den tid läraren kunde ge dem..

Arbetet inom ambulanssjukvården innebär en daglig risk för svåra och traumatiska situationer. Att som personal ställas inför dessa situationer kan medföra olika psykiska, fysiska och emotionella reaktioner. Vid svåra och traumatiska situationer är det viktigt att ambulanspersonalen känner stöd från kollegor och ambulanschefen. Stödet är en viktig del till en god bearbetning av en traumatisk händelse. Syftet med studien är att undersöka ambulanspersonalens upplevelser av att hantera svåra och traumatiska situationer.

Vi bestämde oss för att genomföra denna undersökning eftersom vi sett att det undervisas för lite inom de naturorienterande ämnena i grundskolans lägre årskurser. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur och varför pedagoger prioriterar uppnåendemålen för de naturorienterande ämnena i årskurs fem som de gör. I litteraturgenomgången belyser vi varför man bör lära sig naturvetenskap, styrdokumentens utformning samt de undersökningar som gjorts i ämnet tidigare.Vi har genomfört reflexiva intervjuer med åtta pedagoger som för tillfället undervisar i årskurs fyra eller fem. Undersökningen visar att endast 52 % av uppnåendemålen för de naturorienterande ämnena i årskurs fem är viktiga för de medverkande respondenternas undervisning. Det har även framkommit vissa grupperingar i de motiveringar pedagogerna har till varför målen prioriteras som de gör.

I barnmorskans kompetensområde ingår att främja tidig amningsstart och ge amningsstöd under barnets första vakenhetsperiod strax efter födelsen. Det finns evidens för att tidig amningsstart leder till helamning under en längre tidsperiod. Det är därför viktigt att den första amningen sker inom 120 minuter efter barnets födelse. Förlossningsbarnmorskans stöd i samband med den första amningen har stor betydelse för att detta ska möjliggöras. I föreliggande studie beskrivs en rad faktorer som både stör och främjar den tidiga amningsstarten.

Syftet med föreliggande studie har varit att ur ett specialpedagogiskt perspektiv beskriva, analysera och jämföra olika personalkategoriers uppfattning om arbetet för att nå en skola för alla. De personalkategorier som deltagit i undersökningen är personal i en förskola, klasslärare och specialundervisande lärare i en låg- och mellanstadieskola, totalt 10 personer. Studien är kvalitativ med en fenomenografisk forskningsansats och intervjuer har använts för datainsamlingen. Teoretisk utgångspunkt har varit socialkonstruktivismen där förskola och skola ses som två olika sociala konstruktioner skapade av människor utifrån behov i samhället. I undersökningen har framkommit många likheter men också vissa skillnader i hur de olika personalkategorierna ser på en skola för alla.

Vi lever i en ömtålig vardag. Vi gör den än ömtåligare genom vårt sätt att leva. Det är ingen idé att jag säger det med ord; jag har redan sagt det så många gånger att människorna runt omkring mig har slutat lyssna. Kanske är objekt en bättre ingång till samtal. I det här arbetet har jag, genom såväl text som praktiskt arbete inom corpuskonstfältet, undersökt vad som händer med oss när vardagen faller sönder och kaos utbryter.

Skatteverket har under senare tid fått Resursbrist och håller därför på att utveckla en ny medelsfördelningsmodell. För att nå en effektiv medelsfördelningsmodell krävs det att de uppfyller vissa kriterier. Det viktigaste är rättvisekriteriet som innebär att alla parter skall ha jämställda och likvärdiga förutsättningar oberoende av var i landet de befinner sig. Viktigt att tänka på efter att medelsfördelningsmodellen implementerats är att göra noggranna verksamhetsuppföljningar av resultatet samt att jämföra om den nya modellen uppnått det syfte de beräknat att den skulle göra. Genom att göra en telefonintervju med en anställd på planeringsenheten på Skatteverket i Solna har vi kunnat genomföra vår empiri och analys.

Arbetsrelaterad psykisk ohälsa är idag ett växande folkhälsoproblem och en orsak till att långtidssjukskrivningar ökar dramatiskt, vilket innebär en stor samhällsekonomisk kostnad. Syftet med denna kvalitativa studie, där fyra personer intervjuades, var att undersöka hur arbetsrelaterad psykisk ohälsa upplevdes och via bakomliggande faktorer väcka reflektioner över preventiva insatser i samhället. I resultatet framkom tydligt att organisationsförändringar, Resursbrist och stegrade krav var centrala orsaksfaktorer till att individerna successivt tömdes på livsbejakande känslor genom en maktlöshet och brist på återhämtning. Vilket tog sig uttryck i fysiska, psykiska och sociala problem. För att bromsa problemet krävs en utökad forskning inom sjukfrånvaro och intervention.

Studiens syfte är att kartlägga och analysera hur ständigt förbättringsarbete i dagligt arbete fungerar på en akutmottagning samt förutsättningar som möjliggör och hindrar detta förbättringsarbete. Den teoretiska referensramen består av tidigare forskning om förbättringsarbete, Lean Production, Kaizen, ständiga förbättringar samt förutsättningar som påverkar dessa ständiga förbättringar. Metoden som använts för att besvara syftet är en kvalitativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer.I slutsatsen framgår det att det är chefernas inställning och engagemang kring ständiga förbättringar som driver arbetet framåt, vilket smittar av sig på medarbetarna. En tro på att ständiga förbättringar långsiktigt kan utveckla verksamheten i en positiv riktning. Det som hindrar är framförallt de kontextuella faktorerna tid och resurser.

Det huvudsakliga syftet med vår rapport var att undersöka den sociala miljöns betydelse för barn med beteendeproblem. Vi har utgått från följande problemformuleringar; vad kan pedagogen göra för att hjälpa och stödja, vilken betydelse har barngruppen, samt hur kan verksamheten samverka för att hjälpa och stödja. Vi har utfört en empirisk undersökning där vi har intervjuat sammanlagt sex pedagoger verksamma med barn mellan 1 till 9 år. I vårt resultat kunde vi urskilja att pedagogerna ansåg att positiv uppmärksamhet till barnen är en bra strategi för att främja barns positiva beteende. Barngruppen har en stor betydelse för barnet vid tillägnandet av sociala koder eftersom de lär sig av varandra.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att få förståelse för hur socialsekreterarnas handlingsutrymme och kunskap används vid placeringsöverväganden av barn och unga i samhällsvård. Med hjälp av våra frågeställningar ville vi få svar på, dels hur socialsekreterarna beskriver sitt handlingsutrymme vid placeringsöverväganden, dels hur socialsekreterarna förhåller sig till kunskap vid dessa bedömningar. Studiens intervjupersoner var socialsekreterare som har arbetat eller arbetar med att placera barn och unga. Utifrån det våra intervjupersoner har berättat är vår slutsats att socialsekreterarnas bedömningar påverkas av flera faktorer. Dessa faktorer var bland annat Resursbrist, lagstiftning samt vägledning av arbetsledning.

De operativa tillsynsmyndigheterna ska utföra tillsyn i den omfattning som behövs. Diskussioner om en oklar struktur på tillsynsansvaret samt Resursbrist har visat att det krävs en belysning av ämnet för att kartlägga de ansvarsfördelningar som åläggs tillsynsmyndigheterna. Denna uppsats har syftat till att belysa tillsynsmyndigheternas ansvarsroller med fokus på tillsyn av miljöfarlig verksamhet. Arbetet har utgått från en rättsvetenskaplig metod genom att utgå från gällande lagstiftning och förarbeten. Juridisk litteratur har används för bekräftelse av tolkningen av lagtext.

Syftet med uppsatsen är att studera hur socialsekreterare arbetar med aktivering av försörjningsstödstagare och vilka faktorer som påverkar arbetet med aktiveringen. Materialet för studien består av fyra intervjuer med socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd i en kommun i Sverige. Resultaten visar att aktivering av arbetslösa försörjningsstödstagare utförs i form av jobbaktivering eller resursaktivering. Alla intervjuade socialsekreterare ser på aktivering som en bra och nödvändig åtgärd, som både har en stöttande och kontrollerande funktion med tyngdpunkt på stöd. Vidare visar resultaten att det finns faktorer på tre nivåer som påverkar arbete med aktivering:Samhällsnivå: Socialtjänstlagen, arbetsmarknaden, politiska beslut, skärpta regelverk, information och samverkan;Organisationsnivå: otydligt uppdrag, riktlinjer och kriterier; Resursbrist, tidsbrist, arbetsbelastning, bristande samverkan, bristande information;Individnivå: socialsekreterarens erfarenhet och utbildning, syn på aktivering; klienteras utbildning, arbetslivserfarenheter, motivation, socialkompetens och eventuella individuell problematik, önskningar, mål och syn på framtid, tidigare erfarenheter av kontakt med socialtjänsten..

Intensivvårdssjuksköterskor uttrycker upplevelser av moralisk stress i det dagliga arbetet och detta kan leda till utbrändhet eller behov av att byta yrke då de inte lyckas bemästra sin situation. Studiens syfte var att kartlägga moralisk stress hos intensivvårdssjuksköterskor med hjälp av Moral Distress Scale(MDS). Studien utfördes med en deskreptiv metod av tvärsnittsdesign där 45 sjusköterskor med intensivvårdsutbildning i västsverige tillfrågades att vid ett tillfälle besvara en enkät med en validerad svensköversatt MDS. Resultatet påvisade att det finns signifikant höga nivåer av moralisk stress hos intensivvårdssjuksköterskor yngre än 45 år(p=0,044) och även i gruppen med kandidat/-magisterexamen(p=0,003). De högsta nivåerna av moralisk stress kunde uppmätas när intensivvårdssjuksköterskorna ställdes inför situationer där de upplevde att ingen var beredd att fatta beslut om att avsluta livsuppehållande behandling.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att få förståelse för hur socialsekreterarnas handlingsutrymme och kunskap används vid placeringsöverväganden av barn och unga i samhällsvård. Med hjälp av våra frågeställningar ville vi få svar på, dels hur socialsekreterarna beskriver sitt handlingsutrymme vid placeringsöverväganden, dels hur socialsekreterarna förhåller sig till kunskap vid dessa bedömningar. Studiens intervjupersoner var socialsekreterare som har arbetat eller arbetar med att placera barn och unga. Utifrån det våra intervjupersoner har berättat är vår slutsats att socialsekreterarnas bedömningar påverkas av flera faktorer. Dessa faktorer var bland annat Resursbrist, lagstiftning samt vägledning av arbetsledning.