BakgrundBarn kommunicerar dagligen med varandra på förskolan och samspelet mellan barnen utgör en stor del av deras vardag. På förskolorna idag finns det också många barn som inte behärskar det svenska språket. Det har fascinerat oss under hela utbildningen då vi stött på barn i sådana situationer under våra praktikperioder. Den här undersökningen är viktig för att belysa hur barnen samspelar när de inte talar samma verbala språk. Idag finns det inte speciellt mycket forskning kring det här.SyfteVårt syfte med den här undersökningen är att se hur barn samspelar och kommunicerar med varandra i leken när de inte talar samma verbala språk.MetodStudien har genomförts med en kvalitativ metod, då vi använt observationer som redskap.

Bakgrund: Den palliativa vården tar sin början då det inte längre finns ett kurativt mål med vårdandet, utan fokus skiftas till att främja patientens livskvalitet och välbefinnande genom att minska lidandet. I en utav Socialstyrelsens fyra hörnstenar om palliativ vård står det beskrivet att även den närstående ska erhålla stöd från sjuksköterskan, både under och efter vårdtiden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva närståendes upplevelser av stöd från sjuksköterskan under patientens palliativa vårdskede. Metod: Intervjustudie med en kvalitativ ansats. Informationen inhämtades genom sex stycken intervjuer med närstående till patienter som vårdats palliativt.

Det främre korsbandets uppgift är att förhindra att tibia glider ventralt i förhållande till femur vilket ger en instabil led vid skada. Ungefär 6000 personer skadar det främre korsbandet varje år i Sverige varav ungefär hälften genomgår en rekonstruktion. Vid rekonstruktion är det vanligast att ersätta korsbandet med transplantat från antingen patellarsenan eller hamstringssenan. Efter rekonstruktion genomgår patienten rehabilitering som bland annat innehåller rörlighetsträning och styrketräning för att återfå funktion. Syftet med studien var att kartlägga rehabiliteringsträningen efter en främre korsbandsrekonstruktion samt om rehabiliteringsträningen skiljer sig beroende på vilket transplantat som använts vid rekonstruktionen.

Uppsatsen innehåller en läroboksanalys som syftar till att visa på hur miljöproblem skildras i gymnasieskolans samhällskunskapsböcker. Studien sträcker sig över tid: från 1960-talet fram till idag. Miljöproblemen som tas upp i läroböckerna kategoriseras och bedöms utifrån bestämda forskningsfrågor. Därefter sätts resultaten i relation till, för tiden, aktuella styrdokument samt historik kring miljöproblem.Syftet är att se hur miljöproblem skildras i gymnasieskolans samhällskunskapsböcker och kopplas ihop med människan och hennes handlingar. Metoden har vi valt att kalla för en ?hermeneutisk diskursanalys?.

Denna uppsats ämnar behandla hur barn i de små storlekarna mellan 62-86 framställs i Hennes & Mauritz-klädkataloger. Syftet med studien är att uppmärksamma hur normer och föreställningar om hur barn skall vara och se ut reproduceras och produceras i klädkatalogerna för att på så sätt synliggöra invanda tankemönster i vardagen. Materialet i undersökningen består av tre H&M-kataloger från året 2013. Annonsbilder på barn har sedan valts ut och analyserats med semiotisk bildanalys. Denna analys kopplas samman med tidigare forskning om hur barn framställs i olika sorters reklam.

I denna uppsats är undersökningen inriktad på jämställdhet mellan män och kvinnor i läromedel i ämnet svenska på gymnasienivå. Undersökningen har genomförts genom att räkna kvinnliga respektive manliga författare i utvalda, relevanta kapitel. Även förekomsten av män respektive kvinnor på bild i hela läromedlet har räknats och slutligen har en bildanalys av ett antal utvalda, könande bilder gjorts.     Det som konstateras utifrån resultatet av undersökningen är att det finns en överrepresentation av omnämnda manliga författare samt att det är en dominans av det manliga könet på bild. Men nästintill hälften av alla bilder föreställer någonting annat än en man eller kvinna. Dock innebär detta inte att bilderna är könsneutrala utan många av de bilder som finns i läromedlet visar tydliga könsfördelningar, vilket gör att bilderna håller isär det manliga och kvinnliga.

Hur fungerar internrevisionen i aktiebolag noterade på Stockholmsbörsen för att förebygga ekonomisk brottslighet? Vilka skillnader finns mellan företag som enbart tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning från de företag som också tillämpar Sarbanes-Oxley Act?Utifrån studiens frågeställning är huvudsyftet att beskriva hur internrevisionen motverkar ekonomisk brottslighet. Samt få en bild av internrevisionens variationer i de undersökta företagenStudien är utformad efter ett kvalitativt metod. Genom fyra intervjuer har ett empiriskt material samlats in. Det empiriska materialet tolkas senare i en analys och diskussion.

Genom våra egna erfarenheter från vår uppväxttid har vi fått ett naturintresse som lever kvar även i vuxen ålder. Som blivande förskolelärare med miljö- och naturintresse ville vi ta reda på vilka förutsättningar utomhuspedagogik hade i förskolan. Naturen har alltid varit en viktig del i människans liv och det är betydelsefullt att ge barn goda möjligheter till att visats utomhus. Regelbunden utevistelse skapar kunskap om naturen och om vårt samspel med den. Syftet med undersökningen var att jämföra traditionella förskolor med naturförskolor för att se ifall det är någon skillnad i barns lek och uttryck av fantasi utomhus samt om mängden utevistelse påverkade barns hälsa.

Studien undersöker Sveriges Radios nyhetspublicering på nätet och jämför med Ekots nyhetssändningar i etern. Syftet är att undersöka eventuella skillnader i nyhetsurvalet, samt hur webbinnehållet påverkas av flerkanalspubliceringen och webbens möjligheter till ständig publicering och uppdatering, möjlighet att använda sig av bildobjekt och grafik samt hypertext och interaktivitet. Undersökningen ramas in av de teoretiska begreppen konvergens och divergens, samt teorier om hur kanalernas produktionsförhållanden påverkar nyhetsinnehållet. En kombination av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys har använts, där de båda kanalerna undersöktes under två dagar, 23 och 24 april 2012. Det visade sig att webbens nyhetsrapportering till viss del bestod av nyheter som inte fanns med i Ekosändningarna.

Patienter med svårläkta sår utgör idag en stor grupp i samhället och de förväntas att öka. De vårdas till stor del av sjuksköterskor i hemsjukvård och det är en resurskrävande vård både i tid och pengar. Den vårdvetenskapliga förankringen för studien kopplas till vårdandets grundmotiv, vårdrelationen och lidandet. Tidigare forskning finns då det gäller patienters upplevelse av att ha sår, kvantitativa studier om svårläkta sår, vårdrelationen i olika kontext samt sjuksköterskors syn på sin kompetens i relation till sårvård. Forskning saknas dock när det gäller ett sjuksköterskeperspektiv på vården av patienter med svårläkta sår.

Syftet är att ta reda på vad som menas med anonymitet i dagens kameraövervakade stad. Dentraditionella uppfattningen är att stadens karaktär är anonymitet och syftet är att ta reda på huranonymiteten ser ut idag när stadsmedborgarna är kameraövervakade. Studien är en begreppsutredning av anonymitet, och dess relaterade begrepp trygghet.Huvudsakligen används Simmels teori om storstaden och Foucaults teori om övervakning,men också teoretikerna Jane Jacobs och Mike Davis och deras syn på trygghet i staden så välsom en del andra källor. Jag kopplar Simmel och Foucault till anonymitetet och trygghet,tillämpat på dagens stad. Slutsatserna är att dagens stadsmänniska är både anonym och inte, beroende på hur man serdet. De som syns i kamerans blick är de som begår brott, medan de andra fortfarande äranonyma. Gällande tryggheten kan den uppnås genom ett levande folkliv.

Syfte och frågeställningSyftet med denna uppsats är att undersöka den bild som tidskriften Utemagasinets gett oss av friluftsliv från 1990 till 2008. Frågeställningarna som jag arbetar efter är:1. Vilka friluftslivsaktiviteter rapporterar Utemagasinet om i sin tidskrift och har det skett någon förändring mellan 1990 och 2008?2. Vad är det för stilar som friluftslivet i Utemagasinet tillhör och om de skall kategoriseras enligt Sandells tre friluftsstilar som grund, syns det då någon förändring mellan 1990 - 2008?3.

Ambitionen med denna uppsats är att kunna ge ett bidrag i kampen för ökad delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättningar. Forskning visar att det är viktigt att personer med psykiska funktionshinder syns ute i arbetslivet för att motverka stigmatiserande effekter. Det visar sig dock att personer med psykiska funktionshinder idag är den grupp som har det svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Syfte är således att öka förståelsen för funktionshindrades situation på arbetsmarknaden. Studien är av kvalitativ art och har genomförts med stöd av intervjuer vilka senare har tolkats utifrån ett intersektionellt perspektiv samt med stöd av teori kring rationalisering (Weber) och teori om social kategorisering (Tideman).Resultatet ger en bild av hur arbetsmarknaden idag genomsyras av rationalisering, effektivisering, flexibilitet och vinststrävan.

Ett problem i dagens moderna samhälle är att bullernivåerna är för höga. Dessa höga bullernivåer är en hälsorisk och kan ge människan permanenta skador. Buller är något som inte får försummas.Syftet med examensarbetet är att identifiera och kartlägga bullret på Holmgatan i centrala Falun. Syftet är också att analysera resultatet och sätta det i förhållande till myndigheternas krav och riktlinjer avseende bullernivåer.Examensarbetet avgränsas till bullermätning och kartläggning på delar av Holmgatan i centrala Falun, som bedömts vara extra utsatta för buller. Bullermätningarna utfördes under fyra vardagar och under tider från det att de flesta affärer öppnar till att de stänger, kl.

Syftet med uppsatsen är att se ifall hållbarhetsarbetet skiljer sig åt mellan de båda bankerna Nordea och Swedbank baserat på lagstiftad respektive frivillig redovisning. Utifrån Carroll?s trefaldiga modell kommer vi att undersöka inom vilket av områdena ekonomiskt, etiskt och legalt ansvar som den största faktiska förändringen har skett. Vi kommer även att undersöka om det skett en förbättring i det faktiska hållbarhetsarbetet utifrån legitimitetsteorin. Med utgångspunkt i vår problemformulering och frågeställning har vi tittat på bankernas hållbarhetsredovisningar och gjort sammanställningar utifrån ett antal indikatorer, sedan har vi kompletterat denna information genom att intervjua en anställd i en av bankerna som arbetar med just hållbarhetsfrågor.