Sökresultat:
1010 Uppsatser om Resursägare - Sida 57 av 68
Intern- och externrekrytering : Vad hÀnder sen?
SammanfattningEftersom mÀnniskor befinner sig till stor del av sin vakna tid pÄ arbetsplatsen har denna blivit en viktig arena för hÀlsofrÀmjande arbete. Studier visar hur viktigt det Àr för företag att ha friska och hÀlsosamma medarbetare. HÀlsa Àr en förutsÀttning för ett sunt arbetsliv. En god hÀlsa och vÀlmÄende ökar prestationen och bör dÀrmed betraktas som en resurs av arbetsgivare. Det har blivit alltmer vanligt att utforma policys kring hÀlsofrÀmjande arbete pÄ arbetsplatser.
Kl?m, k?nn och f?rst? ? Upplevelsebaserat l?rande om frukt och gr?nsaker
Syfte: Syftet med denna studie ?r att utforska hur interaktivt och upplevelsebaserat l?rande om
kostr?d betr?ffande frukt och gr?nsaker upplevs och mottas av en grupp ungdomar.
Metod: Interventionen ?r formad med utg?ngspunkt i David Kolbs (1984) teori d?r l?rande ses
som en cyklisk process i fyra steg. Deltagarna som deltog var elever i ?rskurs 8 i ?ldrarna
14?15 ?r. Urvalet rekryterades genom ett bekv?mlighetsurval genom Universeum.
Uppsatsen ?r en kvalitativ studiedesign och datamaterialet samlades in vid ett tillf?lle i
form av en intervention genom semistrukturerade gruppintervjuer samt observationer.
Gruppintervjuerna spelades in och observationerna antecknades ner i ett
observationsschema.
Personlighetsbedömning i samband med rekrytering : En studie om bemanningsbranschens personlighetsbedömning vid en rekrytering
Att medarbetare Àr av existentiell betydelse för en organisations överlevnad Àrsedan lÀnge kÀnt. DÀrmed Àr rekrytering en av de viktigaste funktionerna inom HRför att attrahera rÀtt kompetens till organisationen dÄ en misslyckad rekryteringvanligen leder till bortkastad tid och dyra rekryteringsprocesser. NÄgot somkommit att fÄ allt större betydelse vid urvalet och bedömningen av nyamedarbetare Àr kandidaters personlighet. Forskning visar att personlighetsdragspelar en stor roll nÀr det kommer till framtida arbetsprestationer och förmÄgan attgöra rÀtt bedömningar av mÀnniskor Àr dÀrför central. Teorier om synen pÄpersonlighet, kompetens, kompetensbaserad rekrytering och urval samtbedömningsmetoder och personlighetsbedömning anvÀnds för att analyserastudiens resultat.Denna kvalitativa studies övergripande syfte var att öka förstÄelsen för hurrekryterare bedömer en kandidats personlighet vid en rekryteringsprocess inombemanningsföretag.
Alternativt resursutnyttjande av nedlagd jordbruksmark : finansiell analys vid beskogning respektive utarrendering av jordbruksmark
Under den senare delen av 1900-talet har beskogning av jordbruksmark till och frÄn applicerats i det svenska jord- och skogsbruket (Eriksson et al., 2011). I och med "OmstÀllning 90"erbjöds lantbrukare omstÀllningsstöd för att lÀgga jordbruksmark i trÀda eller pÄ annat sÀtt minska verksamheten (www, Riksdagen, 1, 1995). En vanligt förekommande ÄtgÀrd var att plantera igen jordbruksmarken med skog eller förlÀgga mark i trÀda.
Efter intrÀdet i EU har vÀrdet pÄ mark, till följd av införda direktstöd, ökat. Detta har medfört högre arrendeavgifter som i sin tur skapat fler sÄ kallade passiva lantbrukare (Andersson et al., 2011). I och med framtida förÀndringar i EUs gemensamma jordbrukspolitik, Àven kallat CAP 2014, kommer stöden omarbetas (www, Jordbruksverket, 2, 2012).
Inom svenska lantbruksföretag har det skett en rationalisering till följd av bristande lönsamhet (www, LRF, 1, 2012).
Hur strukturen pÄverkar utfallet: en studie av genuspedagogers implementering av jÀmstÀlldhets- och genusfrÄgor i nio kommuner
NÀr skollagen reviderades 1995 fick jÀmstÀlldhet en mer framtrÀdande plats. Skolverket bedriver tillsyn av skolorna i Sverige och de har redovisat att skolornas förutsÀttningar att bedriva jÀmstÀlldhetsarbete Àr mycket olika. Staten har uppmÀrksammat detta i Budgetpropositionen 2002. De har avsatt medel för att utbilda pedagogiskt kvalificerade resurspersoner i jÀmstÀlldhet och genuskunskap. MÄlet var att det Är 2004 skulle finnas minst en utbildad lÀrare/pedagog i varje kommun.
MKB i praktiken: utfyllnad av bergrum med aska
NaturvÄrdsverket har uppskattat att vi i dagens samhÀlle Ärligen produceras
cirka 450 kilo hushÄllsavfall per person i Sverige. Det uppkomna avfallet
har genom Ären omvÀxlande betraktats som en resurs respektive ett
miljöproblem.
En rad olika styrmedel i form av lagar och skatt har införts för att
reglera avfallshanteringen enligt avfallshierarkin. I dagslÀget gÄr den
största andelen hushÄllsavfall till förbrÀnning med energiutvinning.
Ett av bolagen som har valt att anvÀnda sig av avfallsförbrÀnning vid
energiproduktion Àr E.ON VÀrme Sverige, Region Norrköping. Bolaget
uppskattar att det Ärligen produceras cirka 17.000 ton flygaska samt 8.000
ton bottenaska ifrÄn bolagets avfallspanna, P14.
Till produktionsanlÀggningarna tillhör Àven nio uttjÀnta bergrum som har
nyttjats vid lagring av petroleumprodukter i form av tjockolja, EO4-EO5.
För att trygga framtida askhantering samt ÄterstÀlla de uttjÀnta
oljelagringsbergrummen ansöker bolaget om tillstÄnd att utfylla sex av
bergrummen med frÀmst flygaska ifrÄn avfallsförbrÀnningen.
Flerspr?kiga elever i l?s- och skrivsv?righeter, hur g?r vi med dem? En kvalitativ intervjustudie med speciall?rare och specialpedagoger om deras erfarenheter av arbetet med identifiering och kartl?ggning av flerspr?kiga elever i l?s- och skrivsv?righeter
Flerspr?kighet har f?tt ett ?kat intresse i offentligheten och i akademiska
sammanhang (Sal? m. fl., 2021). ?ven om flerspr?kighet kan ses som en resurs har
flerspr?kiga elever (d?r svenska inte ?r f?rstaspr?k) l?gre m?luppfyllelse ?n
motsvarande elever med svenska som f?rstaspr?k (Skolverket, 2023a).
Internationella l?sunders?kningar synligg?r liknande tendenser - att flerspr?kiga
elever f?r l?gre resultat p? l?sf?rst?else (Skolverket, 2023a).
Utilizing the potential resources of elderly people : An interview study about the potential resources of elderly and young (40+) people, what those resources consists of and how they can be defined.
The overall purpose of this master essay is to investigate whether there is an interest among people near retirement to contribute with their knowledge and experience after they reach the defined retirement age. Furthermore, I would like to investigate if they want to continue with their old jobs, full time/part time or to do something else, which is beneficial to the society. I also want to find out how the older people view themselves to continuing to work. Also which types of social and structural barriers that might exist for them and why. The aim is also to investigate what types of knowledge and experience they believe could be used in the future community.
"HÀr i Uganda har vi förÀldrar, har ni det i Sverige?" : En etnografisk studie om pedagogiska resurser i Uganda
BakgrundPÄ grund av den ekonomiska kris som nu rÄder vÀxte vÄrt intresse för resurser och hur beroende vi egentligen Àr av dem. Vi blev intresserade av att ta reda pÄ hur lÀrare i ett u-land, som vanligtvis har fÀrre resurser Àn ett i-land, löser sina undervisningssituationer. Vi fick möjligheten att resa till och tillbringa tio veckor i Uganda för att undersöka vÄrt syfte. Ordet resurs definieras i denna uppsats som materiella, personella eller miljömÀssiga resurser. NÄgra som ocksÄ uppmÀrksammat afrikansk skolkultur och som tagits upp i denna uppsats Àr Palme (1998) och Linde (2000) samt UNESCO som Ärligen ger ut en rapport om skolutvecklingen vÀrlden över.SyfteSyftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare pÄ en grundskola i östra Uganda löser skolsituationer med fokus pÄ resurser.
?En vingklippt Àngel? : om problemen vid tolkningen och tillÀmpningen av bestÀmmelsen om mÀnniskohandel i 4 kap. 1 a § brottsbalken samt förslag pÄ hur bestÀmmelsen bör revideras
I denna examensuppsats har jag granskat bestĂ€mmelsen om mĂ€nniskohandel i 4 kap. 1 a § brottsbalken (1962:700) (BrB) samt undersökt vilket eller vilka rekvisit i lagÂstiftÂningÂen som medför sĂ€rskilda proÂblem för dess tolkning och tillĂ€mpning. Syftet med uppÂsatsen har varit att presentera förslag pĂ„ hur problemen kan lösas genom att ta fram ett lagÂförslag med de Ă€ndringar som jag anser Ă€r nödÂvĂ€nÂdiÂga för att fĂ„ en mer lĂ€ttilÂlĂ€mpad lagÂÂstiftning. Syftet har Ă€ven varit att undersöka hur dessa Ă€nÂdringÂar bör göras för att sĂ€kerÂstĂ€lla att bestĂ€mmelsen överensstĂ€mmer med de Ă€ndaÂmĂ„l som Sverige Ă„taÂgit genom ett antal interÂnatioÂnÂella instrument. Lagförslaget presenteras i en bilaga nedan (Bilaga A).UtifrĂ„n det ovan beskrivna syftet Ă€r uppsatsen upplĂ€gg enligt följande.
The Tele2 Way - Gick det vÀgen? : En fallstudie om Tele2:s vÀrderingsarbete och dess utfall
Under de senaste decennierna har förhÄllandet mellan organisation och enskild medarbetare förÀndrats drastiskt dÄ man numer menar att individen Àr organisationens viktigaste resurs. En frÄga som ökar i relevans i förhÄllande till detta stÀllningstagande Àr hur man ska gÄ till vÀga för att motivera den enskilde medarbetaren till prestationer som fÄr organisationen att nÄ sina mÄl. Ett sÀtt Àr att skapa en stark företagskultur som ökar bÄde prestation och samhörighet bland de anstÀllda. Tele2 Àr och har alltid varit ett vÀrderingsstyrt företag vilket ursprungligen kan koppas till dess grundare och ledstjÀrna Jan Stenbeck. NÀr han gick bort Är 2002 uppstod en problematik inom företaget dÄ de flesta vÀrderingar och hela företagskulturen var kopplad till Jan som person.
VÀrdefull natur i Laholm- Underlagsmaterial till den kommunala naturvÄrdsplanen
Naturen i Laholm Àr storslagen och variationsrik men Àr en resurs som man ofta tar för givet, det har alltid funnits natur i överflöd och den har alltid varit gratis. Jord- och skogsbrukarna har alltid gett oss möjlighet att vistas i fin öppen natur med höga naturvÀrden som inbjudit till ett attraktivt friluftsliv. Mycket har hÀnt, jordbruket har rationaliserats, blandskogar har till stor del övergÄtt i produktiv granskog och exploateringstrycket pÄ marken har ökat. Detta har medfört att fina naturvÀrden Àr pÄ vÀg att försvinna och att det skapats barriÀrer i landskapet.Det har aldrig funnits nÄgot samlat dokument över vilka natur- och friluftsvÀrden som finns inom Laholms kommun och dÀrför ska en naturvÄrdsplan tas fram. Planen arbetas fram av Agenda 21 enheten i Laholms kommun och syftar till att kartlÀgga och visa den natur som finns inom kommunen.
Ett högre uppdrag : om ledarskap för studie- och yrkesorienteringen i grundskolan
Denna studie har haft som syfte att belysa ledarskapet i grundskolan avseende den studie- och yrkesorienterande verksamheten samt förhÄllandet mellan ledarskap, personalens engagemang och verksamhetens resultat. Avsikten har bland annat varit att synliggöra om skolorna har ett reellt ledarskap avseende verksamheten eller inte. Bedömningsgrunderna för ett reellt ledarskap har inspirerats av den transformativa ledarskapsteorin. Studien baseras pÄ enkÀtsvar frÄn 107 yrkesverksamma studie- och yrkesvÀgledare i Stockholms, SkÄnes och VÀsterbottens lÀn. Resultatet visar att den stora majoriteten skolor saknar ett reellt ledarskap avseende verksamhetsomrÄdet samtidigt som flera studie- och yrkesvÀgledare sÀger sig vilja inta en ledande funktion för detta.
Age Management : En studie av olika organisationers förmÄga att nyttja kompetens i alla Äldrar
Vi lever lÀngre, Àr friskare och bÄde kan och vill jobba lÀngre. Företagen och organisationer stÄr inför ett ökande kompetensbehov. Vi inledde denna studie med tro och övertygelse om att en del av företagen skulle kunna utnyttja Àldre medarbetare för att tÀcka en del av sina kompetens- och resursbehov. Vi önskade identifiera en del av de möjligheter och problem företag eller organisationer har och visa pÄ goda exempel som fler företag eller organisationer skulle kunna ha glÀdje av.Vi har i studien tagit del av statistik, teori och praktiska exempel frÄn olika företag som beskrivits pÄ olika sÀtt i rapporter och artiklar. Vi har genom att intervjua tio (10) olika företag och organisationer funnit att det faktiskt förekommer ett mer utbrett Age Management arbete Àn vad vi hade förestÀllt oss, arbetsgivare ser allt mer till kompetens hos en person och allt mindre till Älder.Vi har funnit att Älder förstÀrks genom attityder, att "bli gammal" upptÀcks inte automatiskt av en enskild person, ofta Àr det omgivning, arbetskamrater eller erbjudanden om seniorboenden vid 55 Är som gör en person uppmÀrksam pÄ att denne nu betraktas som "Àldre".
Kan motivation styras? : Ekonomistyrningens utformning och dess pÄverkan pÄ motivationen
För att organisationer ska kunna generera ett bra resultat Àr medarbetarna en viktig resurs. Hur vÀl medarbetarna utför sitt arbete beror till stor del pÄ hur motiverade de Àr. Olika anstÀllda motiveras av olika faktorer, vilket innebÀr att ledningen mÄste ta det i beaktande nÀr organisationens ekonomistyrning utformas, för att dÀrmed kunna pÄverka medarbetarnas handlande och dÄ indirekt deras motivation. Motivationen förekommer i olika former; inre och yttre motivation. UtifrÄn detta resonemang utgÄr uppsatsen frÄn frÄgestÀllningen ?Hur kan ekonomistyrningens utformning pÄverka motivationen hos medarbetarna i ett företag??Syftet med denna undersökning Àr att kartlÀgga sambandet mellan motivation och ekonomistyrning i ett företag.