Sedan den svenska bankmarknaden avreglerats har bankernas konkurrens ökat. Det har medfört att det blivit viktigare för dem att ha en väl utformad intern ekonomisk styrning. Styrningen innefattar många olika aspekter och har som syfte att hjälpa företagen att nå sina mål och att öka effektiviteten. Ett av de vanligast förekommande styrmedlen i svenska företag är uppföljning och arbete med budget.Handelsbanken har varit den mest lönsamma banken under de senaste 30 åren, utan att använda budget i organisationen. Detta har krävt en väl fungerande ekonomisk styrning där organisationen bland annat är decentraliserad.

Aktiviteterna på en treasuryavdelning har under de senaste åren förändrats. Från att bara kontrollera de dagliga kassaflödena för ett företag, till idag då även handel med värdepapper, spekulation, har blivit en daglig aktivitet. Detta har lett till ett ökat behov av kontroll då spekulation leder till ett ökat risktagande. Denna uppsats studerar tre faktorer som är av betydelse för kontrollen på en treasuryavdelning. Dessa faktorer är; kontroll och styrning, riskhantering och det finansiella riskmåttet Value-at-Risk.

Detta arbete grundar sig på sex djupintervjuer med vägledare på olika grundskolor i Malmö, samt kortare intervjuer med rektorer på några av dessa skolor. Vägledarnas arbetsuppgifter har stått i centrum för arbetet. Den bild som byggdes upp av de intervjuer jag gjort visar att vägledarens arbetsuppgifter påverkas mycket av ledningens åsikter och agerande, men även att varje vägledare själv till viss del påverkar sin situation. För enkelhetens skull har jag valt att genomgående i mitt arbete kalla studie- och yrkesvägledare för ?vägledare? och benämner dem för ?hon? då de flesta i denna studie är kvinnor. I arbetets inledande kapitel presenterar jag bakgrunden där jag berättar om gällande styrdokument för grundskolan, tidigare forskning om vägledning på grundskolan samt exempel på vad vägledning bör stå för. Här tar jag även upp syfte, frågeställning och hypotes. I kapitel två tar jag upp de teoretiska utgångspunkter som jag anser vara relevanta för arbetet, dessa använder jag mig av i analysdelen där jag relaterar mitt arbete till hur dagens skolor som Resultatenheter påverkar arbetsmiljön med hjälp av Anita Jansons bok Att vara chef för en resultatenhet. Jag har även tittat på maktperspektivet med hjälp av Rädslans makt skriven av Christian Ylander och möjligheterna till förändring med hjälp av Kjell Skogen & Mari-Anne Sörlie, Introduktion till innovationsarbete.

Bakgrund och problem: De senaste 20 åren har offentliga organisationer genomgått stora förändringar. Många idéer inom reorganisering av offentliga verksamheter har kritiserats och har varit ett hett debattämne i media. Andra har blivit populära hos de forskare som har tagit fram ideén samt hos aktörer med ett specifikt intresse för offentliga organisationer. Målstyrning fick en kraftfull inverkan vid början av 1990-talet, det var då olika statliga myndigheter som kommuner och landsting började testa nya förändringar i de olika organisationers strukturer och styrmodeller. Några exempel på dessa är beställar-/ utförarmodell, Resultatenheter och resultatstyrning.