This master thesis covers the design of a special garden room, The Hardscape Room, in The Rehabilitation Gardens at Alnarp, in southern Sweden, as well as describes the design process. The Rehabilitation Gardens are intended to serve several purposes. It will offer horticultural therapeutic treatment programs for people diagnosed as having had burnout disease for an extended period. Research is also aimed at studying the possible impact of different garden design hypotheses as well as different forms of horticultural therapy. In The Rehabilitation Gardens at Alnarp the most extreme and demanding garden room focused on cultivation and horticultural therapy is The Hardscape Room.

I dagens samhälle sker en förtätning av staden och det är ofta på bekostnad av grönytorna då det anses att de inte blir tillräckligt använda (Grahn, 1991, s. 6). Men det är samtidigt bevisat att man mår bättre av att vistas i naturen än bland bebyggelsen i staden. Speciellt stor effekt har naturen för återhämtning från stress (Sahlin, 2010, s. 29).

Projektets syfte är att försöka utröna hur en visionär psykiatri skulle kunna se ut i framtiden. Jag frågade mig om man som arkitekt kan komma med en vision som är en lösning på psykiatrins problem. Hur gör man för att maximera de läkande faktorerna så att patienter återhämtar sig så fort och fullständigt som möjligt? Projektet är också ett försök att förmänskliga en av de stora insitutioner vi är beroende av i samhället och har resulterat i en bok i ämnet och ett designprojekt..

Denna kandidatuppsats behandlar problematiken mellan en tät och grön stad. Stadsplanering har på senare år kommit att handla mer och mer om förtätning. Med förtätning menas att staden byggs inåt vilket ger en motsättning mellan tätt och grönt då potentiella grönområden i stället bebyggs. Även om grönskan har fått ta en större plats i planeringen av städer minskar dessa ytor i takt med att staden blir tätare. Det finns ekonomiska, sociala och miljömässiga skäl till att förtäta städer.

Det här är ett examensarbete på 30 hp utfört vidinstitutionen för stad och land, SLU Ultuna. Bakgrundentill arbetet kommer sig av att allt fler människor idagbor i tätorter (Boverket 2011a; WHO 2008a) samtidigtsom antalet personer med oro, ångest och stress ökar(Socialdepartementet, 2002). Enligt WHO (2008b)förväntas mental ohälsa vara en av de största orsakernatill sjukdom i hela världen år 2020, oavsett kön ochålder. När städer växer sker det ofta på bekostnadav den urbana naturen (Borgström 2011) och deekonomiska och ekologiska aspekterna väger oftatyngre än de sociala i stadsbyggnadssammanhangoch i hållbarhetsdiskussioner (Granvik 2011).Syftet med arbetet är därför att diskutera sambandenmellan fysisk miljö, mental hälsa och stress. Syftet ärockså att belysa vikten av dels de sociala aspekternai ett hållbart stadsbyggande, dels vikten av grönamiljöer i staden som platser för återhämtning samt attvisa hur en verklig plats kan utformas för att bidra tillåterhämtning.