Titel: Faktorer för långsiktiga relationer med hyresgäster - En jämförande studie mellan kommunala och privata bostadsföretagNivå: Examensarbete för kandidatexamen i företagsekonomiFörfattare: Hannah Dage, Sandra Slydal ThomassenHandledare: Akmal HyderDatum: 2015 - MajSyfte: Syftet med studien är att jämföra kommunala och privata bostadsföretag i deras arbete med förtroende, engagemang och kundnöjdhet för att skapa långsiktiga relationer med hyresgäster.Metod: Studien har omfattat en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tio Respondenter från olika kommunala och privata bostadsföretag i östra Mellansverige samt en Respondent från Hyresgästföreningen för att samla in data. Den insamlade datan har därefter presenterats och analyserats mot relationsmarknadsföring för att dra slutsatser om hur företagen arbetar med förtroende, engagemang, kundnöjdhet och långsiktiga relationer.Resultat & Slutsats: Studiens slutsatser visar att bostadsföretagen arbetar med förtroende och engagemang för att uppnå kundnöjdhet och relationer. Den visar att det finns fler likheter än skillnader i kommunala och privata bostadsföretags arbete med hyresgäster. Det har dock framkommit att inga av dessa bostadsföretag konkret arbetar för att bygga långsiktiga relationer med hyresgäster.Förslag till vidare forskning: Genom att det i studien framkommit att medverkande bostadsföretag inte arbetar specifikt för att bygga långsiktiga relationer med hyresgäster kan förslag till vidare forskning vara att undersöka om teorin övervärderar sambanden mellan förtroende, engagemang och kundnöjdhet för att uppnå långsiktiga relationer.

Krav på revisionsplikt för alla aktiebolag i Sverige infördes år 1983. Denlagstadgade revisionen har som krav att företagets förvaltning ska granskas,detta gör revisionen mer omfattande i Sverige än vad den är i andra länder. IEU är det idag få länder som har kvar revisionsplikten. Så som det ser utidag kommer revisionsplikten för mikroföretag förmodligen att avskaffas iSverige. Med mikroföretag menas aktiebolag med en omsättning på högst tremiljoner SEK.

Problem: Sponsring har under senare år genomgått en förändring och utvecklats till ett väl använt marknadsföringsverktyg där sponsorn har blivit samarbetspartners med den sponsrade. Det har även blivit mer och mer tydligt att sponsorer idag förväntar sig avkastning på sitt sponsringsåtagande Hur har svenska sponsorer anammat sponsringens utveckling och hur väl utnyttjar sponsorerna de demografiska aspekternas betydelse i sin sponsring? Metod: I uppsatsen använder vi oss utav en abduktiv ansats för att varva teori med empiri. Vi börjar med en granskning av sekundärdata för att få fram de teorier vi behöver för att analyser empirin. Därefter fortsätter vi med intervjuer av MFF dams huvudsponsorer.

Hållbar utveckling och frågor rörande samhällsansvar har blivit en del av de vardagliga affärerna och det finns i dag en stor förväntan från kunder och andra intressenter att företag ska redovisa hur de aktivt arbetar med hållbar utveckling. Det övergripande syftet med denna rapport är att öka förståelsen för hållbarhetsredovisning inom skogsindustrin genom att identifiera centrala faktorer och utveckla en analysmodell. I rapporten jämförs och analyseras hållbarhetsredovisningarna som de tre största skogsbolagen i Norrbotten avgett; Billerud, Sveaskog och SCA. Datainsamlingen har skett genom intervjuer eftersom det ger en mer djupgående information från Respondenterna, vilket passar studiens syfte. I sina hållbarhetsredovisningar rapporterar företagen om miljö, sociala samt ekonomiska faktorer.

Det är svårt att skapa en enhetlig bild av en destination eller stad, och därför är det svårt att skapa ett destinationsvarumärke. Destinationens image, alltså hur folk ser på destinationen och uppfattar den, kan påverka varumärkets framgång, och även tvärtom. Hur påverkar en destinations varumärke destinationens image, och vice versa? Det är vår forskningsfråga i den här uppsatsen. Syftet är att öka förståelsen för hur en destinations image och varumärke hänger ihop och påverkar varandra.

Marknadsföringen i allmänhet har förändrats stort de senaste decennierna. Från att marknadenhar varit transaktionsinriktad och marknadsstyrd har den blivit relationsinriktad ochkonsumentstyrd. Allt fler företag har insett att det är mycket lönsammare att behålla kunder änatt skaffa nya. Även konsumenter har blivit mer sofistikerade i och medinformationssamhället och aldrig tidigare har det varit så lätt som det är nu att hittainformation om företag och produkter utefter kundens egna behov. Företag kan inte längreförlita sig på att erbjuda endast en produkt eller tjänst utan måste ge kunden ett mervärde föratt den ska stanna i företaget och bli lojal.

The recent globalization has to some extent reduced the importance of specific cultures and instead creates a focus on the variation these different cultures provide. Under these circumstances the leader must adapt his leadership to face these new circumstances. The organisations today have to face these new leadership challenges which the global expansion brings. This is a prerequisite for organizations if they want to succeed and be more competitive in a more demanding environment.There are still big differences between the business cultures. There are also differences in the companies? home arena, between groups in the society and all the way down on a family level.

Syfte: Syftet med denna undersökning är att genom kvalitativa intervjuer skapa en ökad förståelse för, och belysa skillnader och likheter inom, ledarskap i tjänste- och tillverkningsföretag. Syftet är också att fastställa om eventuella skillnader beror på verksamhetens inriktning eller om det finns andra skäl till skillnaderna. Metod: I min studie har jag använt mig av det kvalitativa angreppssättet, det har jag gjort eftersom jag försöker att sätta mig in i hur olika ledare tänker och agerar i olika situationer, jag försöker även komma underfund med vilken ledarskapsstil de använder sig av. Jag har utfört sex intervjuer av semistandardiserad karaktär, intervjuerna har genomförts på plats hos respektive Respondent. Utfallet av dessa intervjuer redovisas i empiriavsnittet och kopplas sedan samman med teorier i analysavsnittet. Resultatet av min undersökning redovisas slutligen i avsnittet slutsats. Resultat & slutsats: Min slutsats är att jag inte kan hitta några betydande skillnader på ledarskapets inriktning och ledarens ledarskapsstil som beror på om ledarens företag är ett tjänsteföretag eller ett tillverkande företag.

This empirical work and base has been to analyze the government?s investigation (SOU 2008:27): the future road ? a reformed high school, which led to the high school reform that the Swedish government introduced as proposition (2008/09:199) about: Higher demand and quality within the high school. Skolverket (part of the Swedish government) has worked with the development of this steering document within their own mission Gy2011 in connection with the high schools during the transition. The reform comes into effect 1 of July 2011. This led to the main purpose to ask questions what high school principals and teachers think of the reform and to what extent it effects the high school programs, the examination system, what impact they see on the individual and the demand from society, and to some extent what the Respondent´s answers about the government?s definition of what the higher demand and quality in the reform signify.

Syfte: Huvudsyftet med studien är att undersöka hur sex nyanlända somaliska elever upplever mötet med den svenska skolan och med det svenska skriftspråket. Eventuella tankar kring hur Respondenterna själva anser att den svenska skolan kan stötta dem är också relevant. Studien utgår från följande tre frågeställningar:1. Hur har eleverna upplevt mötet med den svenska skolan?2.

Att sälja utanför sitt lands hemmamarknad har för vissa företag mer eller mindre blivit ett tvång för att verksamheten ska överleva medan andra företag går internationellt för att främja företagets tillväxt, framför allt för de små och medelstora företagen har internationell verksamhet blivit en allt viktigare förutsättning för tillväxt. Många företag har begränsade resurser och förhållandevis små marginaler att lyckas på. Detta gör att ett felaktigt beslut om en etablering utomlands kan vara det sista företaget gör. Däremot kan rätt beslut vara starten på något stort och mycket framgångsrikt. Med detta som bakgrund formulerade författarna följande problemformulering: Vilka faktorer i ett företags internationaliseringsprocess kan tänkas påverka att en utlandsetablering blir mer framgångsrik än en annan? Genom att besvara denna problemformulering vill författarna få en förståelse för om det finns en eller flera enskilda faktorer i ett företags internationaliseringsprocess som påverkar att en utlandsetablering blir mer framgångsrik än en annan, bland små och medelstora företag. I denna undersökning har författarna använt sig av en kvalitativ ansats.

Vi har valt att inrikta oss på försäkringsbolag, då speciellt ömsesidiga bolag. Ömsesidiga försäkringsbolag präglas av att kunderna är dess ägare. Försäkringsbolag intresserade oss framförallt eftersom finansiella tjänstebolag sällan tas upp under vår utbildning, men även på grund av att försäkringar berör alla individer. Vi har med denna uppsats inte till avsikt att undersöka ömsesidiga försäkringsbolag i allmänhet, utan vårt intresse väcktes till deras lönsamhet och bolagsstyrning. Lönsamheten eftersom att försäkringsbolag idag går mycket bra och det sker stora förändringar i dessa bolag.

Det traditionella anställningssystemet som länge varit dominerande i Sverige luckras upp allt mer. Arbetsmarknaden utmärks av fler tidsbegränsade och otrygga anställningar, vilket har medfört att begreppet lojalitet har fått en ny innebörd.  Traditionellt sett innebar lojalitet att anställda troget stannade kvar i organisationen, men förändringarna på arbetsmarknaden har medfört att anställda istället blivit mer lojala mot sig själva. Detta innebär att anställda numera hellre byter jobb om de anser att det finns andra jobb som gynnar dem mer, istället för att vara kvar i samma organisation och hålla hårt i den anställning man har. På så vis kan organisationer idag ses som språngbrädor som anställda använder sig av för att komma vidare till nästa jobb. Denna förändring påverkar inte bara organisationerna utan får även konsekvenser på både individ och samhällsnivå.

Skilsmässor är vanliga i Sverige vilket innebär att samhället består av flertalet ensamstående mammor. Den allmänna uppfattningen i Sverige, före 1990-talet, var att ensamstående mammor inte skiljde sig så mycket från gifta mammor vad gäller försörjning och förvärvsarbete. Statistik från SCB (2009) visar dock att ensamstående småbarnsmammor ? ifall de förvärvsarbetar - jobbar fler timmar i genomsnitt än sammanboende småbarnsmammor. Syftet med denna studie var därför att undersöka ensamstående småbarnsmammors motivation till antal timmar i förvärvsarbete.

Under sommaren och hösten 2009 fick Apolivas reklamfilm stor uppmärksamhet av såväl det svenska folket som i media. Uppståndelsen grundades i att en stor andel människor som tagit del av reklamen uppfattade den som skrämmande, medan Apolivas avsikt var att skildra de svenska, något melankoliska, väderförhållandena.Syftet med denna uppsats är att undersöka tolkningsskedet av Apolivas reklamfilm, hos flickor i nionde klass. Vår specifika frågeställning utvecklades till att ta reda på om den utvalda gruppen tolkar budskapet och känslan som förmedlas i reklamfilmen, på det sätt som Apoliva avsett, med utgångspunkt i Halls (2009) encoding/decoding-teori. Enligt denna modell finns tre olika sätt att tolka ett budskap; dominant, oppositionell eller förhandlande tolkning. I en dominant tolkning godtar mottagaren budskapet, medan den oppositionella tolkningen innebär att mottagaren vänder sig mot budskapet.