Den här uppsatsen är en undersökning av eventkulturen i det regionala resurscentrumet Film i Skåne.Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är befintlig forskning om den svenska filmproduktionens regionalisering, vilken är en förutsättning för Film i Skånes hela verksamhet, samt forskning om filmfestivalernas funktion för enskilda filmer och dess ursprungsland/region. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur eventkulturen främjar Film i Skånes verksamhet och vad eller vilka som gynnas av verksamhetens eventkultur.Tre stycken former av event som Film i Skåne arrangerar/samarrangerar förklaras och diskuteras i en analys med syftet att ta reda på hur eventkulturen fungerar och verkar. De utvalda eventen är CineSkåne, M:Dox och Filmbar. Med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna utreds eventens funktion i Film i Skånes verksamhet.I slutdiskussionen argumenteras det för att eventkulturen i Film i Skånes verksamhet blir ett verktyg för att stärka sin egen position i filmsverige och säkra den egna tillväxten. Det argumenteras också för att eventkulturen gynnar filmklimatet i regionen genom ett brett arrangörsnätverk som når ut i stora delar av regionen samt att de möjligheter till möten och utveckling för filmarbetare som eventkulturen också bidrar med är till stor fördel för dem..

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

I dag finns ca 8000 barn i Sverige som lever med sjukdomen diabetes typ 1. Forskning visar att det finns brister i sjukvården, gällande vården av dessa barn, samt i stödet till barnens föräldrar. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans stödjande funktion, till föräldrar som har barn med sjukdomen diabetes typ 1. Metoden som tillämpades var en intervjustudie som baserades på intervjuer av fyra sjuksköterskor. Intervjuerna analyserades enligt en metod med kvalitativ ansats.

Bakgrund: Vid prostatacancer är radikal prostatektomi en vanlig behandlingsmetod. Behandlingen förknippas dock med besvärliga biverkningar, så som erektil dysfunktion och urininkontinens. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa upplevelser av livskvalitet hos män som opererats med radikal prostatektomi på grund av prostatacancer med avseende på urologisk funktion, sexualitet samt psykosociala aspekter. Metod: En litteraturöversikt med 10 vetenskapliga artiklar som är baserad på både kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat: Teman som identifierades var, ?Påverkan på urologisk funktion?, ?Påverkan på sexualitet? samt ?Psykosocial påverkan?.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Bakgrund: Axel- och skuldersmärta är en av de vanligaste anledningarna till varför patienter söker sig till primärvården och nästan hälften av dem får diagnosen subacromiell impingement (SAI). SAI-patienter behandlas idag initialt icke-operativt med stabilitetsträning för skapula, träning av rotatorkuffen, hållningskorrektion, ergonomisk rådgivning, smärtlindring och motorisk nyinlärning för skapula. Impingementpatienter kan också behandlas i slyngor, vilket har till syfte är att återskapa normal funktion genom höga nivåer av neuromuskulär stimulering. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om rehabiliteringsresultatet skiljer sig mellan Redcord® som behandling i jämförelse med manuell sjukgymnastik enligt konceptet Axelina tillsammans med hemträningsprogram och sms-meddelanden som påminnelse, vid subacromiell impingement. Metod: Föreliggande RT-studie utfördes på en klinik med tolv deltagare fördelade i två grupper, där ena gruppen behandlades med Redcord® och andra gruppen behandlades med Axelina tillsammans med sms-meddelanden som påminnelse.

Till akutmottagningen kommer ett stort antal patienter med varierande behov. Det är en stor utmaning för sjuksköterskan att bedriva individanpassad omvårdnad utifrån patienternas skilda tillstånd, för att därmed säkerställa ett gott omhändertagande. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur omvårdnaden utförs i den specifika situation som råder på akutmottagningen, sett utifrån sjuksköterskans och patientens perspektiv. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där tio artiklar granskades och stod till grund för resultatet. I resultatet framkom tre huvudkategorier som gestaltade omvårdnaden på akutmottagningen.

Orofaciala funktioner såsom mimik, tal, tuggning och sväljning är viktiga för livskvaliteten. Det råder generell brist på normerade test som bedömer dessa funktioner och därför har Nordiskt Orofacialt Test ? Screening (NOT-S) utvecklats. Syftet med föreliggande studie var att normera NOT-S för barn med typisk utveckling i åldrarna 3:0-6:0 år. Testet består av en strukturerad intervjudel och en undersökningsdel med sex avsnitt vardera.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att undersöka hur den fysiska självkänslan påverkar livskvaliteten hos barn och öka medvetenheten kring detta. Studien har utgått ifrån följande frågeställningar:- Finns det något samband mellan den fysiska självkänslan och livskvalitet hos barn och i så fall, hur ser det sambandet ut?- Vilken inverkan har faktorer som kön, träningsfrekvens och omgivningsfaktorer som boendeort och boendeform på den fysiska självkänslan hos barn?MetodStudien är en kvantitativ tvärsnittsstudie som har bestått av två enkäter för att mäta dels den upplevda fysiska självkänslan och dels livskvaliteten. Det tillkom också ett kompletterande formulär om bakgrundsinformation kring deltagarna. Totalt deltog 85 stycken barn i årskurs 6 i studien, 29 av dem var pojkar och 56 stycken var flickor.ResultatResultaten visar att det finns ett bivariat samband mellan fysisk självkänsla och fysisk funktion, emotionell funktion och social funktion, undergrupper till livskvalitet.

AbstraktBetyg i estetiska ämnen. En undersökning om hur elever och lärare på gymnasieskolan förstår funktionen av betyg. Grades in aesthetics at upper secondary school. A study on students and teachers understanding of the function of grades.Betygen har flera syften och funktioner och är med sin bedömningsmatris en del av utbildningssystemet, som i sin tur är en del av det större samhället. Med stöd från intervjufrågor, observationer och fältanteckningar från mitterminsomdömen synliggörs hur elever och lärare uppfattar betygets funktion i tre estetiska ämnen.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Syfte:Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva patienters skattade livskvalitetmed SF-36, i väntan på levertransplantation samt efter levertransplantation.Metod:En beskrivande litteraturstudie med 11 kvantitativa artiklar, som efter sökning idatabaserna PubMed och Cinahl inkluderats.Huvudresultat:I fyra av åtta kategorier i SF-36 ligger samtliga patienters skattningar iväntan på levertransplantation under 50 av 100 möjliga poäng. Social funktion var denkategorin i SF-36, där livskvaliteten skattades högst hos patienter i väntan pålevertransplantation.I fem av åtta kategorier ligger samtliga patienters skattningar efter levertransplantation över50 av 100 möjliga poäng. Fysisk- och social funktion är de kategorier i SF-36, där patienterefter levertransplantation skattar sin livskvalitet högst.Slutsats:Föreliggande litteraturstudies resultat kan ge en förståelse av livskvalitet hospatienter i väntan på levertransplantation och efter levertransplantation. Detta kansjuksköterskan använda för att stötta patienter som skattar sin livskvalitet lågt. Tillsammansmed kvalitativ forskning kan sjuksköterskan få djupare kunskap i och med patienternas egnaupplevda livskvalitet.

Denna uppsats är en fallstudie av intern styrning. Syftet med studien har varit att beskriva styrningen av Länsförsäkringar Uppsalas butiker ur ett lednings- och användarperspektiv med utgångspunkt i ekonomistyrningen. Genom intervjuer har styrningen undersökts utifrån en modell som beskriver hur ekonomistyrningen på ledningsnivå ger upphov till funktioner påanvändarnivå. Modellen har en indelning i direkta, indirekta och nollfunktioner. En hög förekomst av direkta funktioner på användarnivån tyder på en stark koppling till ekonomistyrningen medan en hög förekomst av indirekta funktioner tyder på att ekonomistyrningen snarare har en underordnad funktion.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur man arbetar med skönlitteratur i en skolklass i grundskolans tidigare år och den syn på litteraturämnet som impliceras i undervisningen. Jag anser att detta är ett viktigt område att undersöka då skönlitteratur i stor utsträckning används i grundskolans tidigare år och fyller en viktig funktion då det gäller barnens utveckling. I min empiriska undersökning har jag använt mig av metoderna intervju och observation. Undersökningen genomförde jag i en klass i år två på en skola på en liten ort i södra Sverige. Jag har intervjuat pedagogen samt några elever från klassen. Vidare har jag observerat arbetet med skönlitteratur i klassrummet, en diskussion kring skönlitteratur i undervisningen samt tre olika högläsningstillfällen.