Detta kandidatarbete undersöker hur narrativa strukturer inom spel fungerar i kombination med varandra, hur dessa kan användas tillsammans och vad som förändras i en spelproduktion. Syftet är att undersöka trippelnarrativ som metod för användande av flera narrativa strukturer i ett och samma spel och att ta reda på hur det kan tillämpas i en spelproduktion. Vi genomförde en undersökande produktion där vi utvecklade en prototyp av ett spel med en trippelnarrativ struktur för att sedan diskutera och Resonera kring användandet i spel.

Dialektal medvetenhet är en förmåga som grundas i en metaspråklig förmåga, det vill säga att kunna Resonera kring språk och hantera språkliga enheter. Exempel på detta är att med hjälp av prosodi kunna utläsa information i tal såsom känslor och dialekter.Det finns relativt lite forskning angående barns dialektala medvetenhet. Däremot finns mer forskning inom metaspråklig utveckling. En god metaspråklig förmåga hör samman med god generell språkutveckling och en metaspråklig kompetens innebär ett senare stadium av språkutveckling.Resultat från tidigare studier har visat att metaspråklig förmåga börjar utvecklas vid en ålder av cirka fem år vad gäller bland annat intonation och dialektrelaterat tal. I föreliggande studie konstruerades ett testbatteri för att kartlägga dialektal medvetenhet i åldrarna fem till tolv år.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur baslärare Resonerar kring undervisningen i basspel. Vad är viktigt att lära ut för att eleven ska kunna skapa själv? Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer. Sex respondenter fick svara på tio frågor. I resultatet visade det sig att lärarna hade en hel del likheter i sitt sätt att Resonera kring motivation och teoretiska kunskaper men att det även fanns olika sätt att undervisa.

Dialektal medvetenhet är en förmåga som grundas i en metaspråklig förmåga, det vill säga att kunna Resonera kring språk och hantera språkliga enheter. Exempel på detta är att med hjälp av prosodi kunna utläsa information i tal såsom känslor och dialekter.Det finns relativt lite forskning angående barns dialektala medvetenhet. Däremot finns mer forskning inom metaspråklig utveckling. En god metaspråklig förmåga hör samman med god generell språkutveckling och en metaspråklig kompetens innebär ett senare stadium av språkutveckling.Resultat från tidigare studier har visat att metaspråklig förmåga börjar utvecklas vid en ålder av cirka fem år vad gäller bland annat intonation och dialektrelaterat tal. I föreliggande studie konstruerades ett testbatteri för att kartlägga dialektal medvetenhet i åldrarna fem till tolv år.

Syftet med studien är att klargöra om nyckelhålsmärkningen har betydelse för konsumentens uppfattning och val av produkt, samt belysa förekomsten av källkritiskt tänkande kring nyckelhålsmärkningen. Som metod tillämpades intervjuer på 50 respondenter. Studien indikerar att nyckelhålsmärkningen har en inverkan på både val av produkt samt den generella uppfattningen om hur hälsosam en produkt är. Studien visar även på en slående avsaknad av källkritik då konsumenter utvärderar nyckelhålsprodukter..

Syftet med följande studie är att undersöka hur gymnasielärare kan Resonera kring bedömning. Fokus ligger på huruvida respondenterna har ett i huvudsak formativt eller summativt förhållningssätt, samt vilka möjligheter respektive hinder de ser i formativa bedömningsmetoder. Empirin har insamlats genom intervjuer, och visar att respondenterna har en summativ syn på bedömning där betygsskalan är central. De möjligheter som ses i formativa metoder är ökad medvetenhet hos eleverna samt tydlighet gällande kursmål. De hinder som tas upp gäller elevernas mognad, lärarens osäkerhet och otillräckliga kunskap samt tidsåtgången..

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur värderingar kan användas som styrmedel och dessutom klarlägga dess fördelar och nackdelar sett ur ett medarbetarperspektiv. Vi kommer i vår undersökning ta reda på vilken funktion värderingarna har på ett företag och dessutom undersöka hur de anställda på företaget upplever användandet av värderingar. Eftersom syftet med undersökningen är att öka vår förståelse för fenomenet värderingar valde vi att använda oss av en kvalitativ metod. Studien är gjord på ett företag i tjänstesektorn som vill vara anonymt, och vi har sammanlagt genomfört sju intervjuer, där en av intervjuerna hölls med en representant från ledningen. Genom att diskutera och Resonera kring ämnet värderingar har respondenterna hjälpt oss att svara på våra frågeställningar som vi presenterar i olika kategorier som urskiljt sig ur vårt insamlade material.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur värderingar kan användas som styrmedel och dessutom klarlägga dess fördelar och nackdelar sett ur ett medarbetarperspektiv. Vi kommer i vår undersökning ta reda på vilken funktion värderingarna har på ett företag och dessutom undersöka hur de anställda på företaget upplever användandet av värderingar. Eftersom syftet med undersökningen är att öka vår förståelse för fenomenet värderingar valde vi att använda oss av en kvalitativ metod. Studien är gjord på ett företag i tjänstesektorn som vill vara anonymt, och vi har sammanlagt genomfört sju intervjuer, där en av intervjuerna hölls med en representant från ledningen. Genom att diskutera och Resonera kring ämnet värderingar har respondenterna hjälpt oss att svara på våra frågeställningar som vi presenterar i olika kategorier som urskiljt sig ur vårt insamlade material.

Uppsatsen behandlar officialprincipen och åberopsbördan i skatteprocessen i förvaltningsdomstol. Syftet med uppsatsen är att utröna hur officialprincipen och åberopsbördan tillämpas i skatteprocessen de lege lata samt Resonera om hur officialprincipen och åberopsbördan bör tillämpas i skatteprocessen de lege ferenda. De frågeställningar jag använt är: Hur tillämpas officialprincipen i skatteprocessen? Finns det någon åberopsbörda i skatteprocessen? Hur tillämpas den i så fall? Hur bör officialprincipen och åberopsbördan tillämpas i skatteprocessen? Genom den utredning jag gjort anser jag att jag har visat att uppfattningen om hur och om officialprincipen och åberopsbördan ska tillämpas i skatteprocessen är oklar. Jag anser att klarhet måste bringas eftersom rättssäkerhet och grundläggande principer om förutsebarhet och legalitet annars riskeras.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka användbarheten av en webbapplikation som möjliggör beställning/bokning av taxi via Internet. De huvudsakliga frågeställningarna var: Vad har användare för förväntningar på tjänsten samt Vilka delar av webbapplikationen behöver förbättras? Ett tänka-högt protokoll användes där sex försökspersoner fick prova på att använda tjänsten via en dator och samtidigt Resonera om applikationen. Resultaten visar att försökspersonerna förväntade sig en enkel, icke tidsödande tjänst, där de skulle behöva ange i stort sett samma uppgifter för att beställa en taxi via Internet som via telefon. Försökspersonerna upptäckte ett flertal förbättringsmöjligheter, vilka handlade om tydligare förklaringar/beskrivningar och gränssnittets design, främst gällande perceptionsproblem..

Mellan 1957-61 utredde Nordiska Vattenkraftskommitén möjligheterna att vända på Kalix- och Torne älvsystem så att dessa älvar skulle få sin mynning i Atlanten istället för i Bottenviken. Detta gigantiska vattenkraftprojekt utreddes i en tid då det svenska samhället präglades av hög tillväxt, framtidstro och stora strukturomvandlingar vilket även karaktäriserade det statliga vattenkraftsföretaget Vattenfall. Planerna väckte dock stort motstånd bland kommunerna i älvdalen och från internationellt naturskyddshåll. Syftet med denna uppsats är att beskriva planerna för det största vattenkraftsprojektet i Sveriges historia och Resonera kring vilka miljöetiska värderingar som kan ha styrt utredningsarbetet och hur projektet kan förstås i ljuset av dåtidens samhällsmönster..

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur värderingar kan användas som styrmedel och dessutom klarlägga dess fördelar och nackdelar sett ur ett medarbetarperspektiv. Vi kommer i vår undersökning ta reda på vilken funktion värderingarna har på ett företag och dessutom undersöka hur de anställda på företaget upplever användandet av värderingar. Eftersom syftet med undersökningen är att öka vår förståelse för fenomenet värderingar valde vi att använda oss av en kvalitativ metod. Studien är gjord på ett företag i tjänstesektorn som vill vara anonymt, och vi har sammanlagt genomfört sju intervjuer, där en av intervjuerna hölls med en representant från ledningen. Genom att diskutera och Resonera kring ämnet värderingar har respondenterna hjälpt oss att svara på våra frågeställningar som vi presenterar i olika kategorier som urskiljt sig ur vårt insamlade material.

Vi har genomfört en undersökning av det gemensamma slutprovet efter kursen Historia A, vilket genomfördes på Bergagymnasiet i Eslöv våren 2000. Genom att med enkäter ta reda på elevernas synpunkter och genom intervjuer inhämta lärarnas åsikter har vi sökt ge en beskrivning av hur man arbetat och varför man valt detta tillvägagångssätt. I vår diskussion har vi också kommit in på hur framtida gemensamma prov kan bli på Bergagymnasiet. Vi har också vidgat perspektivet till att Resonera kring möjligheterna för liknande prov där flera gymnasieskolor samarbetar och vilka tänkbara följder detta kan få för historieundervisning, läromedelsutgivning och den historiedidaktiska debatten. Kort har vi också berört möjligheterna för nationella prov i historia..

Täthet, blandning och social bärkraft är kriterier som idag förespråkas på flera håll inom samhällsplaneringen. I stadsomvandlingsprojekt uppkommer många gånger intressekonflikter mellan bebyggelse och grönområden. Grönområdens positiva hälsoaspekter såväl som dess egenvärden är inom planeringen svåra att Resonera bort såväl kompromissa kring. Det är lätt att de värden som framförs antingen accepteras eller åsidosätts helt med hänsyn till att omvandlingen i alla fall leder till ett tillskott av bebyggelse. För att kunna bidra till en dialog behövs fler kort på bordet.

Syftet med denna studie var att undersöka skillnader och likheter i tjejer och killars etiska tänkande, kopplat till kön och genus. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie och använde oss av gruppintervjuer som gav oss möjlighet att få djupare förståelse för elevernas tankar och reflektioner.  Undersökningen resulterade i att vi såg en viss skillnad i killarna och tjejernas sätt att Resonera kring det etiska dilemmat, exempelvis att killarna var mer strategiska och tjejerna mer empatiska. Vi märkte även att killar och tjejer, till en viss del, föll inom ramarna för de stereotypa könsrollerna. Vår slutsats blev att killarna och tjejerna ansåg att vissa människor inte var värda att räddas, trots detta var de ändå noga med att påpeka alla människors lika värde..