Syftet med det här examensarbetet är att undersöka ett arbetssätt med formativ bedömning i matematik på gymnasienivå. Målet med den formativa bedömningen är att ge eleverna stöd i deras fortsatta lärande, att göra dem uppmärksamma på hur de ligger till kunskapsmässigt och hur de kan förbättra sig. Arbetet bygger på intervjuer med fem elever, som fått göra uppgifter som jag har gett dem kommentarer på, samt för ämnet relevant litteratur. Jag har kommit fram till att eleverna var mycket positiva till denna form av formativ bedömning. De kände att de blev hjälpta av de kommentarer jag gav dem eftersom de uppmärksammades på saker de behövde öva mer på..

BAKGRUND: Matematik utomhus är viktigt för att det ger andra sinnesintryck och enstor del av vår inlärning är beroende av sinnesupplevelser. Barnen lär sig genom att utforska omvärlden med hela kroppen, lyssna, lukta, smaka och känna. Utemiljön erbjuder många möjligheter att upptäcka och använda matematiska begrepp. Det blir konkreta upplevelser.SYFTE: Syftet med undersökning är att ta reda på hur pedagogerna beskriver utemiljönsom ett pedagogiskt verktyg i det matematiska lärandet hos barnen i naturinriktad förskolanMETOD: Vi har som metod valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Intervjuernabestår av sex pedagoger i två naturinriktade förskolor.RESULTAT: I vårt resultat har vi kommit fram till att pedagogerna arbetar medvetet medutomhusmatematik.

Denna studie är baserad på Danermarks (2000) definition av samverkan. Studien fokuserar på hur samverkan sker mellan ämnes- och speciallärare i matematik samt specialpedagoger i kurs 1a och 1b i matematik på gymnasiet. Syftet var att ta reda på huruvida samverkan sker, vad informanterna gör när de samverkar, vilka de samverkar om samt varför de samverkar. Intervjuer genomfördes med tre ämneslärare, två speciallärare och en specialpedagog på tre olika gymnasieskolor. Resultaten visar på organisatorisk samverkan i form av snabba möten i korridoren men även bokade möten och pekar på skillnader i specialpedaogens och speciallärarnas sätt att utforma stödet till eleverna.

Sammanfattning Pernhult, Pernille & Svenson, Lena (2012). Hur många kärnor har ett rönnbär? En studie om hur lärare arbetar med matematik i förskolan. Malmö: Lärande och samhälle: Malmö Högskola. Vi har under vår utbildning befäst vårt tidigare intresse för arbete med matematik i förskolan/förskoleklass.

Undersokningens syfte har varit att studera hur pedagoger tanker och arbetar kring amnet matematik idag. Internationella undersokningar fran TIMSS Advancerad 2008 (Trends in International Mathematics and Science Study) och fran PISA 2006 (Program for International Student Assesment) visar att elever inte har de kunskaper i matematik som kravs for att soka till de hogre tekniska utbildningarna. For att Sverige ska kunna folja med i den tekniska utvecklingen internationellt behovs en satsning pa matematik. Redan i forskolan behover barn fa de grundlaggande kunskaper i matematik som ar nodvandiga for fortsatt skolgang. I forslaget till den nya laroplanen (Skolverket, 2009), forstarks forskolans pedagogiska uppdrag vilket ska leda till att ambitionsnivan hojs i forskolan.

Vi är två högskolestudenter som studerar med inriktning mot grundskolans årskurs 4-6. Vi är intresserade av ny teknik och dess påverkan på elever och lärare inom ämnet matematik.Syftet med detta arbete är att undersöka om användning av IKT har effekt på matematikundervisningen och hur det påverkar elevernas lärande i ämnet. I denna uppsats genomförs en studie av relevant litteratur. Den-na studie inriktar sig mot årskurs 4-9 i ämnet matematik och IKT-användning i detta ämne.Resultatet visar att eleverna blir mer aktiva i sin inlärning med hjälp av IKT-verktyg. Eleverna visar på bete-endeförändringar i form av att de blir bättre förberedda för inlärning och att de blir mer engagerade i sin utbildningsprocess.

Studiens syfte var att undersöka matematikundervisande lärares syn på  laborativ matematik samt läroböckers användning inom matematik. Hur ser lärare i årskurs 1-5 på ett laborativt arbetssätt kontra lärobokens användning inom ämnet matematik. Tillgängligheten och det laborativa materielets förekomst i undervisningen har undersökts. För att studera detta delades enkäter ut till verksamma lärare i årskurs 1- 5 på tre skolor i Kalmar kommun. Observationer har även genomförts för att närmare undersöka hur tillgängligt och naturligt materielet är för eleverna.

Syftet med fallstudien var att ta reda på hur sju pedagoger synliggör, stimulerar och skapar en miljö för matematisk stimulering och utveckling. Undersökningen gjordes med både observationer och intervjuer. Det som jag observerade och intervjuade var hur pedagogerna synliggör matematiken i barnens vardag, då i bland annat samlingen och i leken. Även miljön observerades, och pedagogerna blev även intervjuade om deras syn på miljöns betydelse för matematisk stimulering. Resultatet visades att pedagogerna är med och stimulerar matematik under hela dagen på förskolan.

I denna studie har vi undersökt om det finns en samsyn på matematik mellan pedagoger i förskoleklass och lärare som arbetar med de tidigare åren (1-3). I vårt arbete får vi svar på om det finns en ?röd tråd? mellan matematikundervisningen i förskoleklass och år 1. Vi har studerat vad forskningen säger om matematikunder- visning i år F-1 samt vad den, sedan 1998, gemensamma läroplanen säger. Genom enkätundersökning och intervjuer har vi bl.a.

Jag ville få en större förståelse för varför det är så många elever som anser att matematik är ett tråkigt ämne. Frågeställningarna som detta arbete har fokuserats kring är elevernas uppfattningar och attityder om matematik och vad det är som gör dem motiverade i ämnet. Resultaten visade att det framför allt var sådan matematik som de kände att de hade användning av i vardagslivet som gjorde dem motiverade. Eleverna hade blandade uppfattningar till exempel så ansåg de att matematik var tråkigt och ibland roligt. Områden som eleverna kände var bra att kunna var till exempel procent och huvudräkning.

Barns vardag är fylld av matematik, men de behöver hjälp för att bli medvetna om och hur man pratar omkring olika matematiska begrepp. Där har vuxna en betydande roll. Syftet med undersökning är att försöka få en bild av hur pedagoger, barn och föräldrar uppfattar matematiken i sällskapsspelen och hur pedagoger och föräldrar synliggör matematiken i spelen för barnen.Intervjuer har gjorts med pedagoger som arbetar i förskola och förskoleklass. Det har också gjorts intervjuer med barn som går i dessa verksamheter och deras föräldrar. För att se vad som görs i praktiken har pedagoger och barn observerats när de spelar sällskapsspel.

Syftet med denna studie är att undesöka vilket matematiskt innehåll förskollärare synliggör vid användning av bilderboken Lilla nollan och dom andra. För att besvara studiens frågeställningar har både observationer och kvalitativa intervjuer använts. Två förskollärare från en förskola valdes ut. Barnen som deltog vid observationerna var 4-5 år gamla. Resultatet visar att förskollärarna synliggör ett brett matematiskt innehåll i den ovannämnda bilderboken.

Att lära är något som man gör själv och detta ansvar kan man inte lägga över på någon annan. Genom att skriva i matematik kan eleverna utveckla sitt matematiska tänkande. Människor har olika sätt att lära ? en del lär genom att skriva. Utgångspunkten för vårt arbete är att vi ser lärande på detta sätt.

Detta arbete handlar om förekomsten av verklighetsbaserade matematikuppgifter i matematikläroböcker. För att få underlag till undersökningen har vi granskat fyra svenska läroböcker i matematik, samtliga avsedda för årskurs sju. Undersökningen är fokuserad på textuppgifter, som vi valt att granska genom textanalys. I samtliga läroböcker fann vi att textuppgifterna var underrepresenterade. Av textuppgifterna var det en stor andel som baserades på verkliga händelser.

Våra orsakstolkningar är nära relaterade till bland annat vår motivation, vår självuppfattning och våra förväntningar. Med dessa begrepp till vår hjälp kan vi bättre förstå vårt beteende och varför vi ibland misslyckas och ibland lyckas. Det primära syftet med denna studie är att undersöka vilka orsaker elever ser till framgångar och misslyckanden inom ämnet matematik. Hur eleverna uppfattar att lärare och föräldrar förhåller sig till, och tolkar, deras prestationer. Mitt mål är även att försöka förstå vad elever tror måste ske för att de ska bli bättre i ämnet matematik.