Studien fokuserar på problematiken kring redovisningskvaliteten i banksektorn. Banker somundersöks är verksamma och registrerade inom länderna Danmark, Finland, Norge ochSverige. Genom att korrelera posterna gross charge-offs och loan loss provisions i denfinansiella rapporten bekräftas redovisningskvalitet utifrån tre olika ägarstrukturer; privatägdbank, sparbank och statligt ägd bank. Datainsamlingen görs genom databasen Bankscope ochden forskningsmetod som används bygger på Altamuro och Beattys (2010) modell. Tidigareforskning är grunden till de hypoteser som studien bygger på.

Syftet med studien var att beskriva hur pedagoger använder sig av pedagogisk dokumentation med stöd av IKT vid synliggörandet av barns lärande. Forskningsfrågorna som ingick i studien var Hur synliggörs barns lärande? Hur används IKT i arbetet med pedagogisk dokumentation? och Vilken inverkan på barn och pedagoger har kombinationen pedagogisk dokumentation och IKT? I bakgrunden redovisas bland annat hur pedagogisk dokumentation med stöd av IKT kan användas. Studien har den sociokulturella teorin där valet inte står mellan huruvida människor lär sig något eller inte, utan fokus ligger på vad de lär sig av situationer de ingår i. I min undersökning har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar aktivt med att integrera datorn och andra digitala verktyg med den pedagogiska dokumentationen.

Manlighet och känslor är, historiskt sett, två sällan sammankopplade fenomen. Mannen har i stor utsträckning setts som den rationella och känslokalla av de två könen. Manlighetsidealet håller dock på att förändras och både forskning och mina informanter menar att mannen idag tillåts visa känslor i mycket större utsträckning än vad som var tillåtet i det manlighetsideal som fanns förr. I Sverige verkar det som att vi numera har androgynatet som dominerande patriarkatfas, vilket innebär mer jämlikhet och individualism. Detta verkar innebära mer frihet för mannen att välja vilka delar av manlighetsidealet han ska internalisera i sitt liv.

Manlighet och känslor är, historiskt sett, två sällan sammankopplade fenomen. Mannen har i stor utsträckning setts som den rationella och känslokalla av de två könen. Manlighetsidealet håller dock på att förändras och både forskning och mina informanter menar att mannen idag tillåts visa känslor i mycket större utsträckning än vad som var tillåtet i det manlighetsideal som fanns förr. I Sverige verkar det som att vi numera har androgynatet som dominerande patriarkatfas, vilket innebär mer jämlikhet och individualism. Detta verkar innebära mer frihet för mannen att välja vilka delar av manlighetsidealet han ska internalisera i sitt liv.

Syntheiströrelsen (The Syntheist Movement) kan förstås som en konsekvens av individualismens framfart, kommersialism, globalisering och framväxten av IT-samhället. Syntheiströrelsen strävar efter att återupprätta en kollektiv gemenskap de upplever gått förlorad genom att själva skapa ny religion relevant för samtiden och framtiden. Benämningen deriveras från grekiska ? syntheos, den skapade guden.Med avstamp i Den mediterande dalahästen: Religion på nya arenor i samtidens Sverige (Frisk & Åkerbäck 2013) för uppsatsen ett Resonemang kring hur Syntheiströrelsen kan förstås utifrån teorier om samtida religion och religiositet. Syntheiströrelsen förklaras mot bakgrund av en mindre intervjustudie med tongivande medlemmar i stockholmsförsamlingen samt undersökning av näraliggande material..

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn och förskollärare resonerar kring möjligheter och begränsningar runt barns inflytande i förskolan. Studien syftar även till att försöka belysa dessa Resonemang utifrån teorier om makt och styrning. För att kunna undersöka detta har tio intervjuer genomförts, fem barnintervjuer och fem förskollärarintervjuer, som sedan analyserats genom både tidigare forskning som behandlar liknande frågeställningar och genom Foucaults makt- och styrningsperspektiv.Resultatet visar att det både finns möjligheter och begräsningar i arbetet med barns inflytande och hur sådana möjligheter och begränsningar kan ta sig uttryck i förskolan. Resultatet visar även att det i arbetet med barns inflytande finns osynliga strukturer som involverar makt och styrning..

Problem: I denna uppsats har vi valt att behandla den människonära tjänsten. Det som utgör dessa mellanmänskliga interaktioner är dess krav på starkt kommunikativa signaler, som skall tydas och anpassas mellan den som ger tjänsten och den som tar emot den. Idag kan man köpa denna form av tjänst via Internet. Med andra ord förväntas det mellanmänskliga kriterierna skall kunna digitaliseras och ändå behålla samma värde för kunden. Är det verkligen lämpligt att digitalisera denna typ av tjänst och förvänta sig att man ska uppnå samma resultat som om tjänstegivaren och tjänstemottagaren möttes öga mot öga.

Syfte: I en kommun i mellersta Sverige sattes en inkluderingsprocess igång av Barn- och ut-bildningsnämnden genom att de fattade beslut om att öka inkluderingstanken i kommunens grundskolor och att avveckla en av kommunens tre särskilda undervisningsgrupper. Syftet med den här studien är att ta reda på om kommunen är på väg mot inkludering genom att ta del av ansvariga ledares Resonemang, protokoll från Barn- och utbildningsnämnden samt en rapport som behandlar kommunens elevstöd.Teori: I bakgrunden beskrivs framväxten av den specialpedagogiska verksamheten i Sverige samt ett urval av internationella och nationella styrdokument. Teoretiska utgångspunkter som lyfts fram är sociokulturellt perspektiv på lärande, normkritiskt perspektiv, självkänslans be-tydelse för lärandet och specialpedagogiska perspektiv. Ett Resonemang kring begreppet in-kludering förs också. Några exempel från forskning som kan kopplas samman med inkludering redogörs även för.Metod: Studien bygger på en fallstudie, vilken har en kvalitativ ansats.

Sambandet mellan samhällsutvecklingen och de växande miljöproblemen kom i slutet av 1980-talet att få en allt mer framskjuten roll på den politiska agendan i Sverige. I och med att energianvändningen står för en stor del av miljöproblemen har allt fler kommit att inse vikten av att uppnå en hållbar situation för energianvändandet. För att se hur arbetet mot en hållbar energianvändning fortskrider har International Atomic Energy Agency (IAEA) tagit fram en modell för detta. Studiens övergripande syfte har varit att analysera huruvida Sverige går mot en mer hållbar energianvändning med hjälp av IAEA:s indikatorer. Teorin i studien har baserats på grundläggande miljöekonomiska Resonemang.

Syftet med fördjupningsarbetet är att belysa den byggda miljöns betydelse för brottsligheten i ett bostadsområde. Arbetet har haft en utgångspunkt i att brottslighet kan förebyggas. För att ett brott ska kunna äga rum krävs att tre faktorer är uppfyllda; en motiverad gärningsman, ett objekt eller offer samt tillfälle att begå brottet. Utifrån det talar man om två typer av brottsförebyggande. Dels så kallad social prevention, det vill säga att påverka människor genom olika sociala åtgärder, dels situationell prevention, exempelvis genom att utforma miljöer och bostadsområden som gör det svårare att begå brott.

Betygsliknande omdömen och elevers motivation är en kvalitativ studie vars syfte är att skapa en inblick i hur elever i grundskolans tidigare år reagerar på att bedömas med betygsliknande omdömen. Främst har undersökningen åsyftat att se hur elevers motivation påverkas av detta bedömningssätt och om omdömets utformning spelar någon roll för elevernas motivation. Genom intervjuer ställs elevers Resonemang mot tidigare forskning och ett kognitivt synsätt på bedömning och betyg. Resultatet pekar i stor utsträckning på vad som konstaterats i tidigare forskning. Undersökningen visar att elever uppfattar bedömning på olika sätt beroende på hur de bedöms.

I studien undersökte vi inom vilka områden barn uppfattar att de har inflytande i verksamheten och vilka områden barn vill ha inflytande över. Syftet med denna studie är att synliggöra hur barnen själva tänker kring barns inflytande. I studien använde vi oss av en kvalitativ undersökningsmetod i form av barnintervjuer. Vi intervjuade 20 barn i par från två förskoleklasser från två skolor. I resultatet har det framkommit att barnen inte anser sig ha mycket inflytande i verksamheten.

Syftet med denna uppsats är att undersöka texters ytstruktur i sju lättlästa böcker samt att undersöka böckernas tillgänglighet ur ett lättläst perspektiv. Det finns flera faktorer som bidrar till en texts läsbarhet där vi bland annat har valt att analysera illustrationer, läsbarhetsindex, ordvariation, svåra ord samt mångtydande ord. Med hjälp av olika analysverktyg har texterna analyserats. Resultatet visar att de analyserade böckerna kategoriseras som mycket lättlästa enligt läsbarhetsindex men att svårighetsgraden per sida varierar. Några utav de analyserade texterna kan upplevas som mindre läsbara då det bland annat förekommer svåra ord vilka inte förklaras i texten.

Den här studien undersöker patientperspektiv på orsaker till ätstörningar och eventuell förändring över tid. Undersökningsgruppen består av 56 ätstörningspatienter från MHE-kliniken i Mora som svarat på öppen skriftlig fråga, ?Har du någon idé om varför du fick matproblem??, i ett formulär vid behandlingsstart och efter 5 år.  Svaren kategoriserades av oberoende bedömare enligt Huvudkategorier; Själv, Familj, Stressfaktorer utanför familj, Övrigt och Ospecificerat. Resultaten visar att det fanns få skillnader mellan huvudkategorier i förhållande till diagnos och över tid men signifikanta skillnader inom huvudkategorier. Störst förändring ägde rum inom kategorin Själv där betoning av kroppsmissnöje vid behandlingsstart minskade efter 5 år och faktorer som rörde perfektionism, lågt självförtroende och utvecklingskris ökade.

Byggbranschen har på senare tid, som ett led i att sänka kostnaderna och öka marginalerna, uppmärksammat besparingspotentialen i att arbeta mer aktivt med inköp. Syftet med uppsatsen innebär att hitta en rad mått, både på för den strategiska inköpsfunktionen på koncernnivå och i inköpsfunktionen i Skanska Sverige, som kan beskriva inköpsfunktionens prestationer. Vidare innebär syftet också att lägga grunden för en modell som kan mäta hur inköpsfunktionen presterar. Med modell avses den gruppering av mått och tillvägagångssätt och Resonemang som använts för att hitta måtten. Modellen och måtten behandlar Skanska, år 2010.