SammanfattningSyftet med detta arbete är att undersöka vilka metoder som används vid bestämning av plats för anläggning av jordtag. Ett jordtag kan anläggas antingen genom ytjordning där ledare läggs längsmed marken, eller via djupjordning där jordelektroder drivs ned i marken.Den viktigaste egenskapen hos ett jordtag är dess Resistivitet. Då markens Resistivitet skiljer sig beroende på vilken jordmån som finns blir val av plats viktig.Jordmånen vid ytan behöver inte heller vara densamma som längre ned i marken vilket ger ett problem vid bedömning av lämplig plats.Jordtag och jordning är viktigt i elnätet, främst ur en säkerhetssynpunkt, men även ur en ekonomisk synpunkt. Vikten av att ha ett fungerade jordtag med tillräckligt låg Resistivitet är väldigt stor. Det kostar pengar att anlägga jordtag, att på ett ekonomiskt och tillförlitligt sätt hitta den bästa platsen kan därmed spara pengar.Vid utvärdering av jordtag utförs markResistivitetsmätningar, den utrustning som används ger dock en begränsad information om markResistiviteten med avseende på mätdjup och täckt yta.

Tillgången till tjänligt grundvatten kan på vissa platser vara begränsad. Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) har för första gången i Sverige använt sig av Sky-TEM (Danskt utvecklat system för mätningar med Transient Elektromagnetism från helikopter) i ett område i Skåne för att mäta Resistiviteten i marken och på så sätt identifiera partier med salt grundvatten. Detta examensarbeta har haft sin grund i jämförelse mellan dessa Sky-TEM mätningar och egenutförda markbundna geoelektriska mätningar (elektrisk Resistivitetsmätning med multielektrodsystem) De markbundna geoelektriska mätningarna genomfördes längs två profiler inom området för Sky-TEM mätningarna. Den ena profilen (Annero) i ett område där djupet ner till det salta grundvattnet tolkats vara stort, och den andra (Lillevång) i ett område där djupet hade tolkats vara litet.Tolkningarna från Sky-TEM och de geoelektriska mätningarna stämmer inte heltöverens med varandra. De visar båda på ett större djup till det salta grundvattnet vid Annero och ett mindre djup vid Lillevång, men också systematiskt på ett större djup vid mätningar gjorda med Sky-TEM jämfört med de geoelektriska.

Idag används guld som kontaktmaterial på elektriska kontakter för lågströmstillämpningar. Guldhar emellertid låg nötningsbeständighet, är dyrt och miljömässigt påfrestande att utvinna. Ettalternativt kontaktmaterial till guld är nanokomposit Ti-Si-C-Ag belagt medlikströmsmagnetronsputtring. Nanokomposit Ti-Si-C-Ag har hittills belagts med sammansatt Ti-Si-C sputterkälla och separat silverkälla.I detta arbete har filmer belagts från tre olika sammansatta Ti-Si-C-Ag-källor med tre olikakolhalter. Filmerna har belagts i två olika beläggningssystem: Ett konventionellt batchladdat ochett sekventiellt med sluss.Filmernas fas- och ämnessammansättning har studerats med XRD och EDX.

Skador till följd av armeringskorrosion kostar årligen samhället stora belopp i renoverings och underhållskostnader. Idag används nästan uteslutande okulära inspektioner vid besiktning av armerade betongkonstruktioner. För att kunna göra en bättre bedömning av skador till följd av armeringskorrosion har det elektrokemiska mätinstrumentet RapiCor utvecklats. I detta examensarbete har lämpligheten och användarvänligheten av den nya tekniken med RapiCor utvärderats. Detta har gjorts genom praktisk fältmätning.