Trypanosomiasis hos djur, Nagana, är ett problem för djurhälsa och ekonomi i stora delar av Afrika. Sjukdomen orsakas av parasiten trypanosoma som sprids mellan vilda och tama djur och människor via tsetseflugor. Den orsakar nedsatt produktion och ökad dödlighet. Många olika åtgärder vidtas för att motverka problemet, både storskaligt och lokal nivå. Dessa kan bestå i både kontroll av tsetseflugorna och bekämpning av parasiten direkt.

Genom ökad användning på träningskläder har antibakteriella behandlingar blivit allt vanligare för den allmänna konsumenten. Dessa plagg marknadsförs ofta som antibakte-riella eller luktfria, men det som inte framgår är vilka ämnen som används för att uppnå den luktfria effekten. Vanligt förekommande är de behandlingar som är baserade på oorganiska silversalter. Medan leverantörerna av dessa produkter argumenterar för, argumenterar många miljövetare och forskare på bakterier emot antibakteriella produk-ter då dessa kan ha en skadlig inverkan på vår miljö och hälsa. Rapporten syftar till att ge större kunskap kring miljö- och hälsopåverkan vid användandet av textiler behandlade med silversalter samt till att analysera konsumenters inställning till antibakteriella kläder samt deras användar- och tvättvanor för träningskläder.

Bakgrund: Meticillin resistenta staphylococcus aureus (MRSA) är ett växande problem i Sverige, bakterien som tidigare spreds i sjukhusmiljö sprids numera även ute i samhället. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur det är att leva och vårdas med MRSA. Metod: Arbetet genomfördes som en allmän litteraturstudie. Resultat: Bärarna upplevde kontakten med vården olika, vissa var nöjda med informationen de fick medan andra var missnöjda. Isoleringsvården som tillämpades, upplevdes av bärarna både som positivt samt negativt.

Giardia är en protozo, ett encelligt urdjur. Parasiten har en direkt livscykel med fekal-oral spridning. Få cystor krävs för att ge upphov till sjukdom och cystorna är mycket resistenta i miljön. Giardia delas in i 6 arter varav Giardia duodenalis (syn. G.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som uppstår när kroppens bukspottskörtel förlorarsin förmåga att producera insulin eller då kroppens celler har blivit resistenta motinsulin. Sjukdomen kan innebära en stor omställning i livet, vilket kan ställa höga kravpå personens levnadsvanor. Därför är det viktigt att patienten får en bra undervisning,och motiveras på bästa sätt till att klara av att leva med sjukdomen. Patientensinställning till sin sjukdom och sin situation har betydande påverkan på patientensförmåga att kunna leva med sjukdomen. Syftet med studien är att beskriva hur patienterupplever att leva med diabetes typ 2.

Luftvägssjukdomar är ett av de vanligaste hälsoproblemen hos kalvar och utgör en betydande kostnad för branschen. Luftvägssjukdomar är komplexa till sin natur och uppkommer endast då en kombination av faktorer som inkluderar djuret, miljön och infektiösa agens förekom-mer. Ofta är den primära patogenen ett virus och den påföljande lunginflammationen orsakas av bakterier. Ett bidragande virus, BVDV, har genom ett frivilligt kontrollprogram utrotats i Norden och det finns potential att utrota även BRSV. Genom en ökad förståelse för biosäker-het och hur ventilation av mikromiljöer, gruppstorlek och ålderssammansättning påverkar smittrycket och luftvägshälsan hos kalvar kan byggnader och management-rutiner som mini-merar risken för respiratoriska sjukdomar utformas..

Bensylpenicillin är den mest använda antibiotikan till häst i Sverige idag. Den beredning som skrivs ut till djurägare är framförallt bensylpenicillinprokain, men många hästar får kraftiga biverkningar av preparatet. Biverkningarna kan vara milda så som skakningar eller nervositet, men kan också bli livshotande. Forskning visar att prokain kan vara orsaken till majoriteten av biverkningar, vilket gör att bensylpenicillin utan prokain kan bli aktuellt att använda för att minska risken för biverkningar och öka djurvälfärden. Att byta antibiotika till trimetoprim i kombination med sulfonamid är ej önskvärt då det antibakteriella spektrat då vidgas.

Groddar har de senaste årtiondena varit källan till ett antal stora matförgiftningsutbrott (både i Sverige och internationellt), varav de flesta har orsakats av olika serotyper av salmonella. Groddar anses vara ett risklivsmedel på grund av att:- fröerna vid skörd inte betraktas som blivande livsmedel (vilket gör att kraven på hygien inte är så stora)- risken för mikrobielltillväxt är stor under groddning, då denna sker i en gynnsam miljö för mikroorganismer med avseende på temperatur och fuktighet- det inte finns någon optimal kontrollmetod för att hindra mikrobielltillväxt under groddning. I Sverige tillämpas värmebehandling av fröerna innan groddning men groddar värmebehandlas inte före konsumtion. Biokontroll med bakteriofager har tidigare undersökts på fröer innan groddning samt andra livsmedel. En minskning av salmonellahalt har setts med upp till 3,5 log (99,97%).I den här studien undersöktes bakteriofagens påverkan av antal salmonellabakterier både i lösning och under groddning.

Bensylpenicillin är den mest använda antibiotikan till häst i Sverige idag. Den beredning som skrivs ut till djurägare är framförallt bensylpenicillinprokain, men många hästar får kraftiga biverkningar av preparatet. Biverkningarna kan vara milda så som skakningar eller nervositet, men kan också bli livshotande. Forskning visar att prokain kan vara orsaken till majoriteten av biverkningar, vilket gör att bensylpenicillin utan prokain kan bli aktuellt att använda för att minska risken för biverkningar och öka djurvälfärden. Att byta antibiotika till trimetoprim i kombination med sulfonamid är ej önskvärt då det antibakteriella spektrat då vidgas.

Bensylpenicillin är den mest använda antibiotikan till häst i Sverige idag. Den beredning som skrivs ut till djurägare är framförallt bensylpenicillinprokain, men många hästar får kraftiga biverkningar av preparatet. Biverkningarna kan vara milda så som skakningar eller nervositet, men kan också bli livshotande. Forskning visar att prokain kan vara orsaken till majoriteten av biverkningar, vilket gör att bensylpenicillin utan prokain kan bli aktuellt att använda för att minska risken för biverkningar och öka djurvälfärden. Att byta antibiotika till trimetoprim i kombination med sulfonamid är ej önskvärt då det antibakteriella spektrat då vidgas.

Inom sjukvården används ? precis som överallt där människor sover ? sängkläder av hygienskäl. Problem med smittspridningar av typen multiResistenta bakterier (MRSA) och spridning av andra sjukdomar har drivit företag som Cellcomb i Karlstad AB till att utveckla engångssängkläder för att förhindra detta. Engångssängkläderna är skyddade av en biofilm som ska ge ökat skydd mot bakterier och fungerar som en barriär så att inte vätska tränger igenom. Problemet är att det inte finns mycket till underlag för hur engångssängkläderna står sig mot vanliga sängkläder ur miljösynpunkt.

Användning av etanol som drivmedel och en efterfråga på gröna kemikalier driver utvecklingen av bioetanol framåt. Etanolpiloten, SEKAB, i Örnsköldsvik är en av få anläggningar i världen med kompetens och kunskap att producera bioetanol baserat på lignocellulosa. På senare tid har det dock uppstått problem vid etanolframställningen på grund av att en del jästodlingar blivit kontaminerade av bakterier vilket lett till ett sämre utbyte av biomassa och etanol. Det huvudsakliga syftet med detta examensarbete var att ta reda på orsaken till dessa misslyckade jästodlingar. Examensarbetet delades upp i två huvudsakliga problemområden. Förutom orsaken till de kontaminerade odlingarna studerades även funktionen hos en ny jäststam, Saccaromyces cerevisiae torrjäst, i syfte att undersöka om det finns bättre alternativ till den jäststam som används i etanopiloten i nuläget. En specialstudie av rengöringen av odlingstankar och ledningar i etanolpiloten utfördes i syfte att kartlägga var i utrustningen som infektionsrisken är som störst.

Att arbeta inom vården innebär en ständig kontakt med nya människor och föremål. Patienter åker hem och nya läggs in. Det finns hela tiden bakterier i omgivningen som lätt kan överföras till de infektionskänsliga patienterna. För att undvika att ge patienterna stora besvär i form av infektioner är en noggrann handhygien viktig. Syftet med föreliggande studie var att undersöka i vilken utsträckning vårdpersonalen på en infektionskänslig avdelning i södra Sverige efterföljde Handbok för hälso- och sjukvårds riktlinjer gällande handhygien.

Detta arbete har utförts som en litteraturstudie med artiklar funna dels i PubMed, dels på två farmaceutiska företags hemsidor. Syftet med arbetet var att undersöka antimikrobiella peptider som nya potentiella alternativ till traditionella antibiotika mot meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA), med fokus på substanserna NZ2114, Agplectasin, Brilacidin/PMX-30063, PXL-150, Lytixar/LTX-109 och NAI-107. Antimikrobiella peptider är små katjoniska molekyler som ingår i det naturliga immunförsvaret hos i princip alla livsformer. De är kända för att ha en hög effekt och ett brett antibiotiskt spektrum, och har därför blivit föremål för omfattande forskning med förhoppning om att kunna omvandla dessa peptider till läkemedel. Samtliga i arbetet granskade substanser uppvisar god effekt mot S aureus, såväl meticillinkänslig som ?resistent.

Hudinfektioner är ett mycket vanligt problem hos reptiler som hålls i fångenskap. 29 % till 64 % av alla dermatologiska problem hos reptiler är orsakade av felaktig skötsel. I det här arbetet sammanställs orsaker till såruppkomst och några specifika sår samt några av de sårinfektioner som kan drabba reptiler. Reptilens hud beskrivs med fokus på vad som skiljer sig från däggdjurshud, även ömsning berörs. Några av infektionernas förekomst i Sverige kommenteras. Sår kan uppkomma t.ex.