Sök:

Sökresultat:

255 Uppsatser om Resistenta bakterier - Sida 12 av 17

Brachyspira hyodysenteriae - diagnostikmetoder och resistensmekanismer

Svindysenteri är en allvarlig diarrésjukdom inom grisproduktionen som orsakar lidande för djuren och ekonomiska kostnader för grisbönderna. Sjukdomen, som är spridd över hela världen, orsakas av den anaeroba bakterien Brachyspira hyodysenteriae. Tillståndet behandlas med antibiotika; i Sverige finns pleuromutiliner (tiamulin och valnemulin), tylosin samt tylvalosin godkänt för behandling av svindysenteri. I första hand rekommenderas ofta att använda pleuromutilinantibiotika, eftersom resistens är relativt vanligt och utvecklas snabbt mot tylosin. Tylvalosin tillhandahålls för närvarande inte i Sverige. Bakteriens resistensmekanism mot dessa antibiotika har visats bero på mutationer i de gener som kodar för ribosomen, som gör att läkemedlet inte längre kan binda in till denna och hindra proteinsyntesen. Den diagnostikmetod som främst används för att påvisa bakterien hos en infekterad individ är bakteriologisk odling följt av biokemiska tester, men även PCR kan vara användbart.

Probiotika i små barns kost

Probiotika, nyttiga bakterier som är välgörande för människan, förekommer allt mer i olika produkter riktade till små barn ? alltifrån droppar och kapslar till modersmjölksersättningar och grötar. Inom barnhälsovården saknar barnsjuksköterskan/ distriktssköterskan vägledning och riktlinjer angående probiotika i små barns kost. Syftet med litteraturstudien var att undersöka evidens angående probiotikas hälsoeffekter i preventivt syfte på friska små barn. Metoden var en litteraturstudie baserad på 20 vetenskapliga artiklar.

Nya sensorsystem för kombinationseffekter av antibiotika

Idag är antibiotikaresistens ett allvarligt problem. En tillfällig lösning på problemet är att utnyttja synergieffekter som kan uppstå mellan olika typer av antibiotika. Det innebär att antibiotika skulle kunna ha effekt mot bakterier som har utvecklat resistens.I denna rapport har flera olika metoder, för att mäta bakterietillväxt, utvärderats. Dessa metoder indikerar om antibiotikakombinationerna har en effekt. Däribland har både kommersiella och nyligen publicerade metoder undersökts.

Rena händer räddar liv - Faktorer som påverkar följsamheten till handhygien - En tillämpning av the Theory of Planned Behavior

Vårdrelaterade infektioner är en av de vanligaste förekommande komplikationerna inom svensk sjukvård. Den drastiska ökningen av multiResistenta bakterier ökar sannolikheten för att insjukna i en multiresistent vårdrelaterad infektion och aktualiserar därmed problemet med den bristande följsamheten till handhygien. För att lyckas med att minska vårdrelaterade infektioner krävs en optimal följsamhet till handhygien, då handhygien anses vara det i särklass effektivaste sättet att förhindra smittspridning. Forskning pekar dock i motsatt riktning och visar en genomsnittlig följsamhet på 40 procent. En litteraturstudie utfördes med syfte att utifrån the Theory of Planned Behaviour belysa de faktorer som påverkar vårdpersonalens följsamhet till handhygien.

Kost-, munhygien- och tandvårdsvanor hos en grupp med utländsk bakgrund : Diet, oral hygiene, and dental care habits in a group with foreign origin

Introduktion: Karies är en kronisk och multifaktoriell sjukdom som uppstår av samspel mellan bakterier, föda och tandytan. I Sverige har kariesförekomsten tydligt minskat, men det är fortfarande vanlig sjukdom hos individer med utländsk bakgrund. Syfte: Syftet är att undersöka kost-, munhygien- och tandvårdsvanor hos en grupp med utländsk bakgrund.         Frågeställningar: Hur ser kostvanor ut för individer med utländsk bakgrund?   Hur ser munhygiensvanor ut för individer med utländsk bakgrund? Vilka tandvårdsvanor har individer med utländsk bakgrund?    Metod: Enkätundersökning genomfördes i två svenska mindre städer och studien inkluderade totalt 44 deltagare från Svenska för invandrare (SFI) i nivå C & D.    Resultat: Alla deltagarna besvarade att de rengör tänderna minst en gång per dag.

Membranbioreaktorteknik- en framtida lösning på Lundåkraverket? : Membrane bioreactors- A future solution at Lundåkra wastewater treatment plant?

Membrane bioreactors (MBR) combined with biological phosphorous treatment (Bio-P) has been investigated if that could be an alternative to the future expansion with conventional active sludge treatment at Lundåkra wastewater treatment plant (WWTP) in the proximity of Landskrona, Sweden.The results showed that the surface demand in the biological treatment will be reduced with 67% with the MBR-alternative compared to a conventional activated sludge process. The nutrient removal in the MBR-solution was decreased or unchanged for nitrogen-, phosphorous- and organic parameters. However, the energy demand will increase with an estimated cost of approximately 1 million SEK annually. Moreover, the extra chemical consumption is estimated to cost 370 000 SEK annually.The disturbances caused by filamentous bacteria such as sludge dispersal could be resolved with MBR-technology because the membranes are not affected by these organisms. The Bio-P process combined with MBR-technology works if the wastewater recirculates from the membranes to an aerobic zone.In the proposal, there will be a new pre-treatment step, for instance hole screens.

Miljötänk i skötseln av golfbanor : igår och idag

Miljöutvecklingen på de svenska golfbanorna går ständigt framåt, mycket beroende på strängare direktiv i form av mer miljötillsyn och begränsade möjligheter att använda bekämpningsmedel. Golfbanor är viktigt för det svenska näringslivet, som ger jobb, ökad biologisk mångfald och friskvård bland annat. För att kunna utveckla och förbättra golfbaneskötsel är det viktigt med utbildning. Detta har förändrats radikalt från 1980-talet till idag. Utbildning inom skötsel av golfbanor började inte komma förrän på mitten av 1980-talet och utvecklades något under 1990-talet. Under 2000-talet har även utbildning börjat ges på universitets- och gymnasienivå. Golfbanor har länge förknippas med att ha en stämpel av ?miljöbov?, vilket växte sig allt starkare under 1980- och 1990-talet.

Alternativa värdväxter för växtpatogener i svensk växtodling

Kraven på hög kvalité och höga skördar har länge varit en drivkraft för att effektivisera och utveckla växtodlingen. Lantbrukare har i alla tider försökt att minska de negativa effekter som ogräs, insekter, svampar, bakterier och virus har haft på skörden. Bekämpningen har sett olika ut genom åren och utvecklats utifrån kunskaper om skadegörarna och ogräsen. Växtföljder, jordbearbetning samt bekämpning kemiskt och mekaniskt är idag de främsta åtgärderna. Målet med denna litteraturstudie är att ge en klarare bild av samspelet mellan besvärliga växtpatogener och dess värdväxter i dagens svenska lantbruk. På detta vis kan man dra slutsatser om huruvida ogräsfloran på ett fält har betydelse för vilka svamp- och virussjukdomar som kan tänkas uppkomma på detta fält. Studien visade att flertalet svampsjukdomar och virusinfektioner kan drabba flera av våra vanligaste åkerogräs, men även arter som odlas i vall kan angripas.

Probiotika i samband med antibiotikabehandling : Hindrar det uppkomsten av Clostridium difficile- infektion? 

Antibiotikabehandling kan rubba balansen i den normala tarmfloran och ge antibiotika- associerad diarré (AAD). En obalans i tarmfloran kan medföra att bakterien Clostridium difficile får möjlighet att kolonisera tarmen och i samband med det kan Clostridium difficile- infektion (CDI) uppstå. Mellan 10-25 % av alla fall av AAD orsakas av C. difficile. Probiotika är enligt definition levande mikroorganismer som i tillräcklig konsumerad mängd ger hälsosamma effekter.

Multiresistenta staphylococcus aureus :  sjuksköterskans roll och patientens upplevelse

Bakgrund: MRSA sprids särskilt lätt i sjukhusmiljöer. Infektioner orsakade av dessa bakterier är ett välkänt internationellt problem och sjukdomsfall med MRSA klassas från 2004 som allmänfarliga sjukdomar. Sjuksköterskan bär ansvaret för omvårdnaden kring patienten vilket inkluderar att förhindra smittspridning. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans roll i att förhindra smittspridning av sjukhusrelaterade MRSA samt patients upplevelse av smittorisk av isolering. Metod: Denna litteraturstudie baserades på 15 vetenskapliga orginal artiklar.

Nitrifikationsförsök vid Sjöstadsverket

Som ett led i undersökningen av möjligheter till ökad kväverening vid avloppsreningsverket, Sjöstadsverket i Karlstad genomfördes under perioden 26 september till 26 november år 2000 försök med nitrifikation i befintliga aktivslambassänger. Rapporten innehåller teori samt resultat från försöken med nitrifikation. Därefter studerades och analyserades resultat från tidigare utförda nitrifikationsförsök. Målsättningen var att hitta en optimal slamålder vid drift med nitrifikation genom att framförallt studera hur slamvolymindex varierar vid olika slamåldrar. Vid försöksstarten minskades överskottsslamuttaget för att i ett första läge höja slamåldern.

Bacillus anthracis - förekomst och bekämpning i Afrika

Mjältbrand är den arketypiska zoonosen, ingen annan infektiös sjukdom drabbar så många olika arter med så allvarliga konsekvenser. I Västvärlden är mjältbrand numera endast ett sporadiskt problem men i Afrika är sjukdomen fortfarande endemisk och anses ha stor påverkan på både populationer av vilda djur och tamboskap. Sjukdomen orsakas av Bacillus anthracis vars sporer är mycket resistenta och kan överleva i miljön under lång tid. Bland vilda djur är det framförallt gräsätare som drabbas och transmissionen sker oftast genom oralt intag av sporer eller parenteral inokulation av sporer. Intaget sker vanligen genom att djuret dricker kontaminerat vatten eller betar gräs som är förorenat med sporer.

Olika foderblandningars effekt för att minska halten skatol i fettvävnad

Denna litteraturstudie syftar till att utreda om Treponema-arter är tänkbara etiologiska agens till öronnekros hos gris. Sjukdomen drabbar främst unga djur och då framförallt efter avvänjning. Symptomen yttrar sig som ytliga lesioner eller nekroser på ytterörat och det är vanligt att många djur drabbas vid samma tidpunkt. Sjukdomen anses vara ett djurvälfärdsproblem men är inte associerad med några produktionsnedgångar. Vid bakteriologiska undersökningar finner man framförallt spiroketer, kockoida och kockobacillära bakterier.

Växtextrakts effekt på Streptococcus mutans biofilmbildning och syraproduktion ? en in vitro studie

Syfte: Syftet med denna in vitro studie var att testa 8 olika växtextrakt (kanel, nejlika, tranbär, aronia, humle, lime, grönt te, timjan) på två av Streptococcus mutans egenskaper, biofilmbildning och syraproduktion, samt mäta totala fenolmängden i varje växtextrakt. Material och metod: Vattenbaserat (humle, aronia, tranbär, grönt te) och etanolbaserat (nejlika, kanel, timjan, lime) växtextrakt testades på S. mutans biofilmbildning och syraproduktion. Biofilmen framställdes i mikrotiterplattor. Bacto? Todd Hewitt Broth näringslösning och en nyligen isolerad stam av S.

Enkel intravenös administrering av trimetoprim-sulfadiazin hos neonatala föl : farmakokinetik samt känslighet hos gramnegativa bakterier från föl med septikemi

The retrospective part of this study evaluates the susceptibility patterns of bacteria isolated from blood in critically ill foals in Sweden. The most commonly obtained bacteria were Actinobacillus spp. (38 %) and Escherichia coli (27 %). Trimethoprim-sulphonamide (TMS) had good efficacy against most gram negative bacteria with the exception of Klebsiella spp. Among 17 Escherichia coli isolates 94 % were susceptible to trimethoprim-sulphonamide whereas all 24 isolates of Actinobacillus spp.

<- Föregående sida 12 Nästa sida ->