Sökresultat:
739 Uppsatser om Residential Segregation in Malmö - Sida 35 av 50
Förberedelseklasser : Pedagogiska perspektiv pÄ andrasprÄkinlÀrning
Den ökade invandringen i Sverige har bland annat bidragit till ökade krav pÄ skolans bemötande av nyanlÀnda elever frÄn olika lÀnder som Àr i behov att lÀra sig det svenska sprÄket.Med tanke pÄ sprÄkets betydelse för individen i ett frÀmmande land Àr syftet med vÄr studie att undersöka andrasprÄkinlÀrning i förberedelseklasser, utifrÄn pedagogiska perspektiv.FrÄgestÀllningarna i undersökningen Àr; Hur upplever förberedelseklasslÀrare att invandrarelever lÀr sig det svenska sprÄket? Vilka pedagogiska redskap anvÀnds under sprÄkinlÀrningsfasen och bedömer lÀrarna att eleverna fÄr tillrÀckliga sprÄkkunskaper för att möta skolans krav i övrig Àmnesundervisning?Studien belyser mÄngfald i samhÀlle och skola, sprÄkets betydelse, undervisningsmetoder samt modersmÄlets roll i andrasprÄksundervisningen, utifrÄn nÄgra lÀrares syn pÄ dessa fenomen. Skiljer sig uppfattningen Ät mellan pedagoger, angÄende detta?Studien bygger pÄ kvalitativ metod med sju intervjuer och en observation samt en omfattande litteraturundersökning, vilket enligt vÄr mening visar att det finns ett ökat behov av mÄngkulturell förstÄelse i den svenska skolan.Resultatet av vÄra intervjuer Àr naturligtvis inte generaliserbar pÄ grund av dess begrÀnsade omfattning men den visar ÀndÄ enligt vÄr uppfattning att det efterfrÄgas förÀndrade förhÄllningssÀtt och undervisningsmetoder som inkluderar samtliga ÀmnesomrÄden. Resultatet ÄskÄdliggör Àven att invandrarelever inte har tillrÀckliga sprÄkkunskaper för att klara skolans kunskapskrav och att det finns ett utanförskap som kan ha sin grund i samhÀllets segregation, vilket vi anser har stÀrkts genom litteraturen..
En park för alla
This Master Thesis is a product development project that has been carried out in cooperation withLappset Sweden AB.The purpose has been to develop a group of products suited for parks andtraditional playground locations. The specific target area has been courtyards of newly builtresidential areas. (These pieces of open land resemble glades that can be found in the forest,which in Swedish is called ?glÀntan? and has given name to the product family). Therefore thedesign should match contemporary architecture.
"I grunden handlar det ju om ett utanförskap" : En kvalitativ studie kring professionellas erfarenheter av ungas förlorade förtroende för svenska myndigheter
Syftet med studien Àr att utifrÄn professionellas erfarenheter av att arbeta med ungdomar som har förlorat tilliten för svenska myndigheter öka förstÄelsen för de ungas situation samt för möjligheten att öka de ungas tillit genom sociala projekt som exempelvis mÀnniskan bakom uniformen.Denna studie Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ semistrukturerade intervjuer. Valet av den kvalitativa utgÄngspunkten kommer ur den humanistiska tolkningsmetoden hermeneutiken, detta för att förstÄ och analysera djupare i ungdomarnas tankar och kÀnslor.Studiens resultat, utifrÄn intervjuer med de professionella pÄ omrÄdet handlar om det sociala problemet utanförskap. De professionella beskriver hur utanförskapsproblematiken, diskriminering och boendesituationer ligger bakom den förlorade tilliten för svenska myndigheter bland ungdomar i dessa omrÄden. Vidare talar de professionella om de levnadsförhÄllanden som mÄnga ungdomar lever under och hur det pÄverkar de unga. De professionella beskriver hur den mentala sjÀlvkÀnslan Àr lÄg och hur detta hÀnger ihop med medvetenheten om sig sjÀlv som invÄnare i en förort.
Boendeassistenters kunskap om munhÀlsa och instÀllning till munvÄrd
Introduktion: Personer med funktionsnedsÀttning har nedsatt förmÄga att fungera fysiskt, psykiskt eller intellektuellt, vilket kan medföra hinder med att sköta den dagliga munhygienen. I omvÄrdnaden i bostad med sÀrskild service för vuxna ingÄr skyldighet att stödja funktionsnedsatta med deras personliga behov.Syfte: Syftet med studien var att undersöka boendeassistenters kunskap om munhÀlsa. Ytterligare ett syfte var att undersöka boendeassistenters instÀllning till munvÄrd samt faktorer som pÄverkar deras instÀllning till munvÄrd.Material och metod: Studien Àr en kvantitativ tvÀrsnittstudie baserad pÄ en enkÀt med 31 strukturerade frÄgor samt en öppen frÄga. EnkÀten besvarades av 43 boendeassistenter i en kommun i södra Sverige.Resultat: Resultatet visar att majoriteten (n=34) av boendeassistenterna anser att de boende behöver dagligt stöd med munhygienen. Det största hindret Àr att de boende inte vill ha hjÀlp med munhygienen. En stor del (n=31) av boendeassistenterna anser att de har tillrÀcklig kunskap om munvÄrd för att stödja de boende med den dagliga munhygienen.
En intervju och enkÀtstudie av besökare i tre tÀtortsnÀra skogsomrÄden i Stockholmstrakten :
This Masters thesis is made as the first of two visitor surveys of three urban forest
areas. These areas are; Skutan recreational area in Haninge, UgglevikskÀllan on Norra
DjurgÄrden in Stockholm and the Paradiset Reserve in Huddinge. The study is made
in cooperation with the managers of the three areas operating within the European
Union Life Project regarding Urban Woods for People.
The goal has been to collect data through studies of visitors and close by residents in
the three areas. The results are to be used as primary values for the follow-up as well
as a basis for managerial decisions. The interviews and surveys are also constructed in
a fashion so that they can be used for the follow-up study.
For the Skutan recreational area the mode of contact was by sending forms to the
nearby residential areas.
BROBYGGARNA - INTEGRATIONENS LIVLINA
DÄ vi 2006 skrev ett projektarbete om Brobyggarna i skolans verksamhet vÀcktes vÄr nyfikenhet för deras verksamheter pÄ ett större samhÀlleligt plan. DÀrför har vi hÀr utgÄtt frÄn att undersöka om Brobyggarnas utsagor om sina verksamheter stÀmmer överens med de uppdrag verksamheterna officiellt har. VÄr uppfattning Àr att utvÀrderingar och rapporter pÄ ett otillrÀckligt sÀtt knyter an till den svenska integrations- och storstadspolitiken och vi vill dÀrför Àven undersöka hur vÀl förankrad denna politik Àr i Brobyggarnas verksamheter.
VÄra syften med uppsatsen Àr att stÀlla Brobyggarnas utsagor i relation till Malmö Stads mÄlsÀttningar inom ramen för storstadssatsningen och integrationspolitiken, och analysera och diskutera förankringen av politiken samt om verksamheterna leder till integration eller ytterligare segregation.
De empiriska resultaten har vi kopplat till teorier om demokrati och integration, vilka har visat sig vara grundlÀggande utgÄngspunkter för vÄr studie. För att underlÀtta lÀsarens förstÄelse för vÄra diskussioner och resultat har vi Àven redogjort för den politik som ligger till grund för verksamheterna.
Vi anser att vÄra viktigaste slutsatser Àr, att integrationspolitikens otydliga direktiv leder till att Malmö Stads ambitiösa integrations- och demokratiarbete försvÄras genom begrÀnsningen av antalet bostadsomrÄden, istÀllet för att Àven arbeta övergripande i hela Malmö. Ibland riskerar arbetet dessutom att öka segregationen och stigmatiseringen pÄ grund av fokuseringen pÄ vissa befolkningsgrupper, enligt oss involverar integration alla.
Flödesbalans för förÀdlingsverken i Svappavaara
LKAB har som mÄl att utöka produktionen av jÀrnmalmsprodukter till 37 miljoner ton Är 2015. Det planeras att öppna tre nya gruvor i nÀrheten av Svappavaara och dessa ska förse Svappavaaras förÀdlingsverk med rÄgods. I nulÀget anvÀnds endast rÄgods frÄn Kiruna och Gruvberget, och det Àr av intresse att kartlÀgga processdata med dessa malmer som rÄgods för att etablera ett nollÀge. PÄ det sÀttet finns det kÀnda referenser nÀr verken i Svappavaara förses med rÄgods frÄn andra dagbrott och gruvor.Syftet med examensarbetet var att göra en flödesbalans över produktionen i Svappavaaras verk för att skapa en nulÀgesanalys. Energi- och jÀrnförluster identifierades och möjligheten till Ätervinning av vatten och spill frÄn pelletsverket studerades.
Malmö som delad stad. En undersökning kring integrationsprocesser och dess definition i Malmös mest segregerade omrÄden
Syfte - Syftet med studien Àr att presentera exempel pÄ vad integration kan innebÀra för
mÀnniskor som har olika perspektiv (stadsdelsförvaltare, projektledare och mÄlgruppen) pÄ
integrationsÄtgÀrder i betydelsen att det antingen arbetar med integrationsÄtgÀrder eller utgör
mÄlgrupp för ÄtgÀrderna. MÄlet med uppsatsen Àr att belysa problemet kring begreppet
integration i utvalda stadsdelar (RosengÄrd, Fosie och Södra Innerstaden) med utgÄngspunkt i
arbete och utbildning.
Metod - I vÄr C-uppsats har vi valt en forskningsstrategi med kvalitativ och induktiv
inriktning bestÄende av fallstudier som forskningsdesign. Med kvalitativ och induktiv
inriktning menar vi att vi har lagt stor fokus pÄ ord vid insamling av data och analys, samt att
vi har genererat teorier utifrÄn vÄrt forskningsresultat. VÄra data har gÄtt ut pÄ bÄde öppna och
semistrukturerade intervjuer baserad pÄ en intervjuguide.
Resultat - Studiens resultat visar att integration tolkas olika beroende pÄ var man befinner sig i
och vilken position man har i samhÀllet. I vÄr undersökning bland vÄra respondenter som
jobbade som stadsförvaltare respektive projektledare, tolkades begreppet integration pÄ ett
likvÀrdigt sÀtt.
Etniska Bostadssegregation. Kan det förklaras av Göteborgs stads styrning av de allmÀnnyttiga bostadsbolagen.
Syfte Genom att undersöka hur rekryterare bedömer personlig kompetens vid rekrytering av personalvetare syftar uppsatsen till att bidra med ökad kunskap och förstÄelse för hur personlig kompetens bedöms och vilka tÀnkbara konsekvenser dylika bedömningar kan leda till.Teori/Tidigare forskning Den teoretiska utgÄngspunkten tas i teori kring kompetens och rekrytering i allmÀnhet och forskning kring bedömning i synnerhet. Fokus lÀggs pÄ utmaningar och konsekvenser av bedömning av personlig kompetens.Metod Ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt tillÀmpades och empirin insamlades i huvudsak genom semistrukturerade intervjuer med rekryterare. Genom fÀrgkodning kategoriserades resultatet och analyserades och diskuterades utifrÄn teori och forskning.Resultat Studien visar att sÄvÀl personlig som formell kompetens vÀrdesÀtts i rekryteringsprocessen. NÀr de formella kompetenserna visat sig uppfyllda flyttas fokus mot kandidaternas personliga kompetens. Vid bedömningen anvÀnds i huvudsak traditionella urvalsinstrument sÄsom granskning av CV och betyg, anstÀllningsintervju, olika typer av tester samt referenstagning.
Energieffektivisering i kommun
AbstractThe Municipality Council decided in 2010 to develop a comprehensive energy efficiency strategy with financial and methodological support from Energimyndigheten (The Swedish Energy Agency). The strategy should include 3 major parts: an inventory of the 2009 energy use defining the current situation, the 2014 and 2020 goals for energy use, and an action plan for goal achievements. According to Energimyndigheten, the strategy must include all municipal administration premises, vehicles, and all majority-owned companies (as Laholmshem, the municipal housing company).The report describes the inventory work in order to obtain the 2009 energy use and the sources of information used. The inventory values are used as the base year values for the 2014 and 2020 goals. The inventory showed that information about the vehicles is dispersed in the municipal administration and no clear structure exists with respect to mileage and fuels used.
Development of green space in Dar es Salaam, Tanzania
In Dar es Salaam, as in many cities in developing countries, green areas are decreasing due to the fact that the growth of buildings, infrastructure and services has become a priority. As the population increases more buildings and infrastructure are needed and much of the building activity takes the form of uncontrolled settlements, which encroaches the public green space. Dar es Salaam has approximately three million inhabitants, of which about 70 percent are living in informal settlements.
The aim with this study is to make a design proposal for a park and recreation area where the Msimbazi river basin in the centre of Dar es Salaam is today.
The basin consist of a few playing fields, footpaths and some urban farming, but apart from this it mostly consists of unused grasslands, swamps and forests. Because it is an unsafe place and badly connected to the rest of the city infrastructure, it has become a barrier. The annual flood combined with the constant still shallow water creates a good breading ground for malaria mosquitoes.
Utveckling av Gamla hamnen i Reykjavik
In Scandinavia today many old harbour areas are developed into residential and commercial areas. For example are both Helsingborg city and Malmoe city in south Sweden planning to restructure some of their harbour areas to accommodate shops, schools, offices, residences et cetera. In Copenhagen in Denmark new plans for Nordhavn is also underway. In almost every plan proposal to redevelope an old harbour area the harbour activities are set a side to give room for new development. In Reykjavik, however, this has not been the case.
PersonrÄn i Malmö och Köpenhamn : en studie av skillnader och likheter mellan hur dansk respektive svensk polis arbetar mot personrÄn i Köpenhamn och Malmö
Förra Ă„ret anmĂ€ldes det 792 personrĂ„n i Malmö, av vilka mĂ„nga utfördes av personer under 18 Ă„r. PĂ„ andra sidan Ăresund, ligger storstaden Köpenhamn med över en miljon invĂ„nare. Trots att Köpenhamn har nĂ€stan fyra gĂ„nger större befolkning Ă€n Malmö samt liknande problem med segregation och arbetslöshet anmĂ€ldes det dĂ€r bara runt 400 personrĂ„n förra Ă„ret. Syftet med denna rapport Ă€r att studera hur polisen i Malmö respektive Köpenhamn arbetar mot problemet och med hjĂ€lp av teorin om problembaserat polisarbete och dess tre nivĂ„er av brottsförebyggande polisarbete, belysa skillnader och likheter i arbetssĂ€tt samt förklara dessa. Resultatet visar pĂ„ stora skillnader i det rent repressiva arbetet, fram för allt styrt av olika juridiska förutsĂ€ttningar att anvĂ€nda vissa tvĂ„ngsmedel sĂ„.
Social hÄllbarhet och attraktionsfaktorer i en urban kontext. Fallstudie över Malmös nya stadsdel Hyllie
Do new, attractive neighborhoods meet the requirements of being socially sustainable? This essay is based on the potential conflicts between the pursuit of social sustainability, while the theory of the creative class influence city planning. Social sustainability is difficult to measure, but implies broadly that everyone should have equal rights and opportunities. A city or region that aims to attract a certain type of people by providing what they ask for, might pay less attention and spend less resources on the rest of the population. Socially sustainable - for whom? The new district Hyllie in southern Malmö stands in focus, and the paper seeks to identify how different operators in Malmö defines the concept of social sustainability, how it is implemented in the design of Hyllie, and if any potential conflicts may arise.Interviews with the following informants; representants from the Office for City Planning in Malmö, the nonprofit organization Sustainable Development SkĂ„ne, the Commission for a Socially Sustainable Malmö and the company Skanska Ăresund have constituted the main methodology, among with reading and analyzing existing documents and policies relating to the development of Hyllie.
Olika skolor, olika identiteter? - Fem lÀrares syn pÄ hur skolan pÄverkat deras lÀrarroll och identitet
Syftet med detta arbete Àr att genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer undersöka hur fem lÀrare i samhÀllskunskap pÄ tvÄ gymnasieskolor med vÀldigt olika karaktÀr, en lÄgstatusskola med yrkesutbildningar och en högstatusskola med enbart studieförberedande utbildningar, upplever att deras arbetsplats pÄverkar deras lÀraridentitet, samt hur arbetsplatsen villkorar deras lÀrarroll.
Resultatet av intervjuerna har sedan analyserats och tolkats utifrÄn tidigare forskning och teorier, dÀribland George Herbert Meads teori om socialisation, Andy Hargreaves forskning kring lÀrarkulturer och Eva Rhöses forskning kring lÀraridentitet och lÀrarroller. Resultatet visar att med olika sorters elevsammansÀttning kommer olika utmaningar, vilket beroende pÄ skola, formar lÀrarrollen och lÀraridentiteten Ät olika hÄll. Medan lÀrare pÄ en lÄgstatusskola som en konsekvens av eleverna pÄ skolan skapar en organisk samarbetskultur dÀr deras privata personligheter kommer mer fram upplever lÀrarna pÄ en högstatusskola att deras individuella frihet Àr större. Dessa upplevde samtidigt att de stod relativt ensamma, utan stöd. Vilket Ä ena sidan skulle kunna begrÀnsa den individuella utvecklingen, dÄ vÄra identiteter formas utifrÄn kommunikationen med andra, men Ä andra sidan ger större möjlighet till egen reflektion och mer sjÀlvstÀndig utveckling.
I slutdiskussionen pÄpekar jag att en optimal situation för mina informanters individuella utveckling och vÀlbefinnande troligtvis skulle vara en skola med mindre segregation och bredare elevsammansÀttning..