Examensuppsatsen syftar pÄ att utreda hur folk uppfattar en bostadsmiljö av en viss karaktÀr utifrÄn de konstvetenskapliga omrÄdena arkitektur och bebyggelsemönster. En undersökning genomförs dÀr allmÀnheten vÀrderar tio omrÄden frÄn tre olika stÀder. Resultatet presenteras bland annat med hjÀlp av polÀra diagram, i diagrammet bildas en vÀrderos, vars bild illustrerar den upplevda kÀnslan av omrÄdet..

Titel: Landskrona stad i media - En studie av Landskrona stads profil i Landskrona Posten.Författare: Louise OstreniusUppdragsgivare: Landskrona StadKurs: Examensarbete i Media och KommunikationsvetenskapHandledare: Jan StridSidantal: 50 sidor (16604 ord), inklusive bilagor.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka i vilken utstrÀckning den bild Landskrona Posten ger av Landskrona Stad stÀmmer överens med stadens önskade profil och varumÀrke.Metod: Kvantitativ innehÄllsanalys samt kvalitativ textanalys.Material: 390 artiklar frÄn Landskrona Posten 2012-2013Resultat: Resultatet pÄvisar att den bild av Landskrona stad som framgÄr i den lokala dagspressen Landskrona Posten, ger en relativt verklighetsenligt bild av staden. Balansen mellan artiklar med ett positivt samt negativt ansprÄk har en jÀmnfördelning och stÀmmer Àven braöverens med den statistiska situationen av brottslighet och segregation som rÄder i Landskrona.DÀremot kan man se stora avvikelser mellan verkligheten, den medialt förmedlade verklighetenoch den önskade profil och image som Landskrona efterstrÀvar i sitt varumÀrkesarbete. Tydligaparalleller kan dras mellan den bild av Landskrona stad som Landskrona Posten förmedlar till lÀsaren och den statistiska verkligheten dÀr mÄngkulturen Àr utbredd och antydan till segregation finns, likvÀl som brottsstatistiken Àr hög. SjÀlvklart Àr det möjligt att förÀndra stadens profil och image Ät önskat hÄll men framförallt mÄste tydliga riktlinjer, stark tro inom kommunen och en statistisk och trovÀrdig förÀndring ske innan detta Àr möjligt. DÀremot Àr inte den bild förmedlad av Landskrona Posten av sÄ stor inverkan som det frÄn början tycktes verka.

Today, many people have the need of contemplation due to higher stress levels in every day life compared to before. By examining the conditions of a secularized place of contemplation in greenbelts close to residential areas, I hope to contribute to a more balanced picture of how we utilize our greenbelts in the future. This kind of place is not a common phenomenon in our everyday outdoor environment.I have taken my starting-point in the traditional memorial and by that means been able to study the design of an existing delicate environment intended for mourning and contemplation. In this paper I review foremost the secularized place of contemplation in greenbelts close to residential areas from two central questions. First I examine its possibility to function as a place for mourning and contemplation.

Three different factors are thought to be involved in the increased segregation in Stockholm: the living segregation, scientific and political dissonances and the social economical factor. Many segregated areas have many inhabitants with foreign background. Schools in these areas have a higher number of students with lower grades compared to other schools with higher number of students that are ethnical Swedes. Jordbromalmsskolan is a school in Haninge kommun that is one of the seven schools in Stockholms suburbs where students graduate with the lowest grades. The school is suffering from a very bad reputation because of many problems like fights between students and lack of resources like purchase stop.

Under kursen SKK (SprÄk, kultur och kommunikation vid UmeÄ Universitet) gjorde vi ett filmreportage utifrÄn en artikelserie i en lokal tidning i norra Sverige. Artiklarna belyste segregeringen av utlÀndska elever i den svenska skolan som skett i en mindre inlandskommun i Sverige. Vi vill med denna studie belysa problematik och möjligheter i möten mellan kulturer i skolan. De sociala skillnader i samhÀllet som bidrar till segregation mellan svenska elever och elever med invandrarbakgrund i den svenska skolan Àr mÄnga. Kulturella skillnader sÄsom religion och levnadssÀtt kan bidra till segregation men Àven de bristfÀlliga kunskaperna i det svenska sprÄket hos vissa elever med utlÀndsk bakgrund kan vara en bidragande faktor.

De flesta av Sveriges kommuner har ett mÄl dÀr de strÀvar efter att bygga ett hÄllbart samhÀlle, vilket innebÀr att man utnyttjar den befintliga infrastrukturen. MÄlet med detta Àr att dra nytta av de obebyggda omrÄdena i stadsbilden genom att bygga nytt. Eftersom de tysta sidorna av byggnaderna ska ligga pÄ en ljudnivÄ under 45 dB(A) har det hÀr examensarbetet behandlat de möjliga lösningar som kan tillÀmpas vid bullerdÀmpning. En platsinventering har utförts dÀr de olika förutsÀttningarna har studerats, och dÀr resultaten av studierna har granskats med syfte till att planera en vision.Nyckelord: BullerdÀmpning, bostadsutformning, platsinventering.

The ongoing construction of Kristianstad is a trade mall in the city center, the City Hall and the railway station neighborhood is rebuilding, new residential projects are planned and "The healthy garden", "Accessibility for everyone" and "ERA-farms" are also current. Kristianstad has always a sustainable way of thinking in the background during the development and they are trying to meet all three perspective of sustainability: economical, ecological and social. The municipality seeks knowledge both by sharing their own and takes part in other municipalities in the development process..

Miljonprogrammet blev löftet om en modern bostad för alla bortom de odrÀgliga förhÄllanden som ansÄgs rÄda i stÀdernas gamla arbetarkvarter. Men det blev aldrig en miljon lÀgenheter, industrins blomstring avtog snabbare Àn vad man hade vÀntat sig och det vi idag kan se nÀr vi blickar tillbaka Àr de första stegen mot en ökad urban segregation. Sedan början pÄ nittiotalet har segregationen i Sverige ocksÄ kommit att fördjupas, nÄgot som visar sig frÄn sin allra tydligaste sida i de stora stÀderna. Den boendesegrega-tion vi idag ser prÀglas av bÄde sociala och etniska förtecken som direkt och indirekt pÄverkar mÀnniskornas vardagsliv i de forna miljonprogramsomrÄdena, och inte minst de ungdomar som vÀxer upp dÀr. I Göteborg Àr denna segregation ett tydligt faktum, vilket bland annat manifesterar sig i de ?satellitförhÄllanden? som framför allt prÀglar de nord-östra stadsdelarnas relation till den övriga staden, och i de ojÀmlika relationer som rÄder mellan olika stadsdelar och mellan centrum och periferi (Sernhede 2002).

The result of a short field work done in Maria Park, a place situated in the north of Helsingborg city. A comparative work, using the old S:a Maria and Maria Park. The same place, once a mental hospital, and now, at the time of the paper being written, it's a richer residential district. Is there anything left of the old mental hospital in the new community and the residents identities?.

Bakgrund och problem: Inom VÀstra Götalandregionen (VGR) pÄgÄr idag en omfattande extern och intern handel. BestÀllningarna sker antingen via ett eller flera bestÀllningssystem, via telefon, fax eller e-post. Internhandeln och fakturaprocessen Àr i huvudsak manuell med en obefintlig automatisering. Med bakgrund av detta har det uppstÄtt ett behov av att effektivisera handelsflödena frÄn bestÀllning till betalning. Sedan en tid tillbaka drivs dÀrför ett projekt med syfte att utveckla e-handel inom VGR.

Syftet med arbetet Ă€r att fĂ„ kunskaper om hur energibehovet löstes inom gruvbrytningen frĂ„n 1200-1300 talen fram till början av 1900 talet. Jag har studerat tekniken som anvĂ€ndes vid gruvorna runt Åtvidaberg. Anledningen till detta Ă€r att hĂ€r finns flera olika energikĂ€llor representerade. Dessutom startade gruvbrytningen tidigt, kanske redan pĂ„ 1200 talet och har dĂ€rför satt sin prĂ€gel pĂ„ det samhĂ€lle som vĂ€xte fram runt gruvhanteringen. Energibehovet har hela tiden ökat inom gruvbrytningen.

Inom (traditionell) radio finns tre olika typer av informationsbÀrare/kanaler nÀmligen tal, ljud och musik. Syftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ vilken typ av information som bÀst lÀmpar sig för kanalen tal respektive ljud. Detta har vi gjort genom att mÀta informationsförlusten under ett lyssningstest dÀr vi anvÀnt oss av kanalerna tal och ljud. Vi har Àven dÄ vÀgt in faktorn av störljud/brus (auditiv information som konkurrerar med meddelandet, exempelvis ljud som uppstÄr vid bilkörning) och mÀtt vilket medie som har störst brustolerans. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan kanalerna och olika typer av information, generellt kan dock sÀgas att tal hade större genomslagskraft medan ljud hade större brustolerans.Det mest centrala vi upptÀckte i studien Àr kanalernas olika vÀrdesatser dÀr tal Àr den huvudsakliga informationsbÀraren och ljudet i större grad bidrar med kÀnsla.

Vinstintressets effekter pÄ vÀlfÀrdstjÀnsterna Àr komplicerade att mÀta, och om det Àr positivt eller negativt att vinstdrivande företag tillÄts pÄ vÀlfÀrdsmarknaden Àr svÄrt att avgöra. Uppsatsen Àr en teoretisk analys som med nationalekonomiska teorier strÀvar efter att undersöka vad som talar för respektive mot vinstdrivande privata vÀlfÀrdsbolag, dels genom en generell analys och dels med en applicering pÄ skolan. Vinstdrivande företag Àr ofta effektiva och innovativa, men det Àr svÄrt att specificera vÀlfÀrdstjÀnster i kontrakt och företagen ges incitament att sÀnka kvaliteten för att maximera vinsten. Om företagen har möjligheten att pÄverka vilka som konsumerar deras tjÀnst finns risk för cream-skimming och segregation..

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilka didaktiska stÀllningstaganden verksamma gymnasiepedagoger gör nÀr det gÀller relationen mellan litteratur- och sprÄkhistorieundervisningen i svenska B och svenska som andrasprÄk B. Det material som vi analyserar bygger pÄ Ätta kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma svensklÀrare vid tvÄ gymnasieskolor i sydvÀstra SkÄne. Resultatet som vi kommit fram till Àr att endast ett fÄtal av vÄra lÀrarinformanter integrerar litteratur- och sprÄkhistoria. VÄr slutsats Àr att elevernas behov av struktur i undervisningen samt lÀrarnas elevorienterade synsÀtt styr hur lÀrarna vÀljer att arbeta..

2. SUMMARY A small garden exposed to a harsh coastal climate can be difficult to design. Limitations in space and in plant varieties increase the needs of an in-depth knowledge to achieve wanted goals. In this degree project the challenge has been to create a functional and position adapted garden for a very small beach house lot in Mölle, a little harbour village at the south coast of Kullaberg. ?Villa Malm?, is situated directly on the bedrock in a close settlement where the gardens, in most cases are very small and exposed to strong salty winds.