Syftet med uppsatsen är att urskilja de centrala kunskapsstrukturella och formella förutsättningarna för gymnasielärarens demokratiundervisning, och därigenom problematisera skolans generella demokratiuppdrag. De frågor vi ställer är: Hur beskrivs demokratisynen i styrdokumenten för de frivilliga skolformerna; Hur ser demokratisynen ut i samhällskunskapsämnet på lärarhögskolorna; Hur framställs demokratisynen i läroböckerna för gymnasieskolan i ämnet samhällskunskap? Som teoretisk utgångspunkt för studien används demokratiteorierna Republikanism, liberalism och strukturalism. Den metod som används är en idéanalys då demokratiteorierna appliceras på materialet som är styrdokument (Lpf 94), lärarutbildningarnas kursplaner i samhällskunskap samt läromedel i samhällskunskapsämnet för de frivilliga skolformerna. Resultatet visar att lärarens förutsättningar för skolans demokratiuppdrag genomsyras av liberala tankar.

This paper is a critique of the hegemonic democracy ideal in France today, the myth of the Republic. Based on critical theory, the paper also contains a normative attempt giving the chance to subaltern groups to tell their, less often heard, version of the "truth".The theoretical foundation is the ontological narrative perspective, where identities and actions are understood as being constructed by the telling of stories. The interdependent relations of different narrative dimensions are analyzed. The power over who gets to tell the story of the "truth" is understood as decided in the interaction by dimensions of metanarrativity, public narratives, ontological narratives and conceptual narrativity. The author argues, inspired by Chantal Mouffe, that consensus is an illusion based on exclusion of those that differ.